de skummaste målningarna från förra sekelskiftet, del 2

Efter den storslagna succé som förra inlägget gjorde (tack Isobel! Varje gång min besöksstatistik går i taket är det för att Isobel har länkat…) kör jag del 2 med de skumma målningarna direkt eftersom jag ändå inte har tänkt något vettigt (mest lite sura saker om grejer som har stått i DN, men jag kan ju inte hålla på och blogga om allt surt jag tänker om saker som står i DN – - – )  samt eftersom nattugglor premieras i denna blogg, så, jag ger er:

 

En flod av nakna barn… och när ni tänker att vad mer kan man önska sig än det, så är svaret givetvis:

 

 

…en sjö av nakna barn.

 

Båda är målade av belgaren Léon Frédéric (1856-1940). Den första bilden tycker jag är rätt motbjudande faktiskt, men den andra gillar jag. Den första är målad 1890 och heter ”Floden” alternativt ”The source of life”, den andra är målad 1898 och heter ”Sjön”  alternativt ”Le Torrent” alternativt ”Tout est mort” – jag hittar lite olika uppgifter om detta. Men där har vi ju lite ledtrådar till vad det är fråga om iallafall.

De första barnen befinner sig alltså i livets källa och är ännu alldeles rosiga och oskyldiga. Bram Dijkstra, som alltså är något av en tvivelaktig auktoritet på detta område, anser att barnfloden är ett solklart fall av sekelskiftesmannens skräckscenario, jag minns inte riktigt hur det var nu men det hade som vanligt att göra med ”the houshold nun” vs ”the femme fatale” – alltså madonna/hora-grejen för att tala svenska, det vi ser på bilden är väl då det fruktade resultatet av att inte all världens kvinnor är kyska household nuns och alltså resultatet av en mans unkna kvinnosyn och därmed förkastlig. Jag skulle vilja invända att ibland kanske en flod med nakna barn som enligt titeln ska föreställa livets källa faktiskt bara är en flod med nakna barn som ska föreställa livets källa.

Om den andra bilden, som jag anser är väldigt mycket coolare (men jag var ju tvungen att visa båda, det blev roligare då) har jag precis läst en oroande teori om att barnen skulle vara döda. (Titeln ”Tout est mort” ger ju en klar antydning om det…) Jag har alltid tänkt mig att de sover och att det är så där loj, dåsig och drömsk stämning, svanar som glider runt i slow motion, allt är lite dimmigt… det tycker jag är mycket finare. Men enligt barnen är döda-teorin visar bilden hur det degenererade människosläktet till slut har dött ut och hur djurriket (=svanarna) liksom har segrat, eller iallafall visat sig livskraftigare. Jag tycker att den är så fin! Ytterst bisarr, men fin. Och lite otäck.

Det var mycket djur vs. människa vid den här tiden (det berodde på Darwin alltså) och det var mycket kvinnor och barn och fortplantning och sex och död (det berodde rätt mycket på Darwin också), så i kommande delar av denna serie blir det mer sånt. Nästan bara sånt, när jag tänker efter. Well, vad kan vara bättre än det?

 

Andra floder och sjöar fulla med nakna barn från samma tid: – - – Eh, nä.

Update förresten: Äh, nu insåg jag att jag måste visa en tredje bild av Frédéric, den är klart skum också… alltså, ljuset!

 

 

Något liknande har man ju inte sett annat än i typ rysk socialistisk realism och kanske nån kitschig målning när Jesus kommer ner från himlen. ”Våren” heter den, och den innehåller som ni ser fler nakna barn, samt kvinnor lika fertila som de blommande fruktträden, ”Kom och pollinera mig..!” är gissningsvis kopplingen man förväntas göra… Frédéric verkar faktiskt ha varit lite besatt av det där med mödrar och barn, när man bildgooglar honom leder flera träffar till den udda sajten art-breastfeeding.com.