backup 9

[2006-12-01 09:43:37.917]

09:33

Well, nu är jag vaken, nu har jag bryggt sjukt mycket kaffe och jag är så ENERGISK så ni fattar inte, nu ska jag jobba. Jag har haft en trött period, typ en vecka eller nåt, och bara sovit. Nu ska jag vara skitduktig. Lite arg är jag också, fint! Typ på allt tjat. Sällan har så många haft så mycket åsikter om så ointressanta saker som nu i november, är det inte så? Första december nu, nya friska tag, hurra. Synd att det är sunkig fredag, jag skulle vilja att det var måndag igen. Det är för att jag inte har ordentlig veckorytm, jag unnar alla som jobbar att ha fredag idag, tro inget annat. Hmm ja, hej så länge.

[2006-11-29 19:09:31.44]

19:00

Jag ångrade mig. Jag skrev en grej om min kropp. Gör jag det längre? Här? Jag tror inte att jag gör det. Det var inget intimt alltså. Det handlade om min brist på kroppsuppfattning, och det hade sitt ursprung i att jag har köpt en kjol. Väldigt fint tyg i kjolen, men jag vet inte om den är fin som kjol eller bara som tyg. Jag har ingen kjoluppfattning heller. Det enda jag med bestämdhet har en uppfattning om idag är vädret, jag älskar vädret. Annars är min hjärna full med ludd. fjfjfjj9bpjkstjk. Hejdå.

[2006-11-28 00:12:41.64]

00:08

Okej, mest 2006 av allt: samtidsanalys, till varje pris.

Bronzino: Tiden avtäcker Samtidsanalysen, 1546
(klicka för att se den större)

Huvudpersonen i Bronzinos kända allegori är Samtidsanalysen, här (och i många andra målningar från denna tid) personifierad av en vacker ung kvinna. Den unge mannen som skamlöst tafsar på henne är Svensk Media samt stora delar av den sk. ”Bloggsfären” i en och samma gestalt, och den skäggige mannen som ses i övre högra hörnet representerar Tiden, i full färd med att dra undan ett tygstycke och blotta de nakna kropparna för 2007 års kritiska blick (”Vad håller ni på med för snusk…?” frågar sig antagligen denne imaginäre betraktare – med en smula distans till hösten 2006 – skeptiskt och fylld av avsmak).
I fråga om den glade puttin till höger som vill bidra med rosenblad – i ett fåfängt försök att försköna den solkiga akt vi bevittnar – går åsikterna isär. Detta är det traditionella sättet att i italiensk renässanskonst avbilda Martin Gelin, men betydelsen har på senare år vidgats och förskjutits, och den rosenbärande pojken kan idag symbolisera vem som helst av glada tillskyndare när Samtidsanalysen kallar.
Själv identifierar jag mig i första hand med den ångestfyllda figuren i vänstra kanten, men jag antar att jag (och många med mig, vill jag påpeka) egentligen representeras bäst av kvinnan som håller ett oidentifierat föremål (ett ex av Rodeo där det står att Hemingway är ”inne”, kanske) i sin hand, och därmed lägger sina tjänster i Samtidsanalysens giriga händer.
Fågeln nere till vänster må se ut som en duva men är i själva verket en höna, som Samtidsanalysen har gjort av en fjäder.

[2006-11-27 11:01:56.413]

11:00

Jag får helt obegriplig post. Dessutom får jag uppfordrande mail om att jag skulle ha skickats en skiva, och vad tycker jag om den? Jag önskar att jag hade fått en skiva, men det har jag inte.

[2006-11-26 12:52:57.717]

12:50

söta katten på äventyr

22:58

Ursäkta paparazzikvalitén på bilden ovan, jag fick zooma tusen gånger typ. Den söta katten for omkring som en galning i eftermiddags, skuttade över gräsmattorna, for upp och ner i träd.
Jo, är det någon som vet hur man planterar ekollon? Jag hade tänkt att bara peta ner några i jord, men nu läste jag att de ska ha en liten svans först, och att man ska lägga dem i vatten ett tag, ska man det? Det är det ju ingen som gör i naturen. Där hamnar de ju liksom bara i jord, utan att nån fjäskar för dem och det blir ju ekar ändå. Jag tror egentligen på tough love för mina ekollon, fast nu har jag lagt dem i en liten kopp i fönstret och det ser ut som blek vit glögg med överdimensionerade oskållade mandlar i.
Jag har skrivit. Skrivit skrivit. Förlåt om jag hör av mig dåligt, men jag måste faktiskt ägna en del tid åt att göra en annan grej ett tag nu för annars kommer jag att ångra mig resten av livet och det vore ju dumt.

23:04

Jo men jag gillar att alla dagar känns likadana, alltså: snart snart blir det december, och det är en så otroligt… kontrollerad månad liksom, bara nedräkning, varje datum är som en julkalenderslucka, och adventssöndagarna, det är liksom så inrutat, och så tydligt accelerarnde, jaha, nu är det andra advent, nu är det lucia, nu håller affärerna i Nordstans köpcentrum öppet till 21, ni fattar… och november är bara helt utsträckt, helt grå, monoton, jag tycker att det är ljuvligt.

[2006-11-25 14:32:19.25]

14:25

Jo, angående ”Big Love”: Jag är så glad att Bill Paxton och Jeanne Tripplehorn har fått bra roller! Uppriktigt glad. Jag har alltid haft en thing för Bill Paxton. Och även om han varit med i jättestora filmer (Titanic, Aliens, Terminator), har det alltid varit roller man glömmer bort direkt liksom, och sen känner man igen honom i nästa film men kan inte minnas var man sett honom, trots att han varit med i de största James Cameron-spektaklen. Och nu har han fått en riktig roll, hurra hurra! Och Jeanne Tripplehorn är så himla vacker, typ min dröm-äldre-kvinna. Har hon gjort L’Oreal-reklam? Nån reklam? För… kräm? Schampo? Sjukt om hon inte har gjort det. Hon borde ersätta blodlösa Andie McDowell i all reklam för produkter med målgrupp kvinnor över 35.

[2006-11-24 12:33:11.453]

12:29

Jag tror att jag förekommer i en artikel i SvD idag, och jag vill gärna påpeka att jag aldrig i livet skulle kalla mig själv ”beläst” eller ”bildad”. Jag har såna bildningskomplex så ni fattar inte.

17:36

Här är SvD-grejen. Utöver det där med att jag inte skulle kalla mig ”beläst” vill jag tillägga att jag inte har gulsot och att jag inte vet varför det ser ut så.

Det är helt underbart med november. Märker ni att alla dagar är likadana? Det är som om tiden stod stilla. Bliss.

[2006-11-22 00:25:47.88]

00:02

Nästan lika som bär:

och kille på Stureplan.se

(jag törs inte sno bilden, så ni får klicka)

Det är tröjorna som är lika alltså. Den övre mannen är författaren Richard Aldington, av vilken jag villigt erkänner att jag inte har läst en rad, men nu när jag googlar lite står det att han exempelvis skrivit en dikt om hur hans älskarinna ska ”clutch me with fierce arms/And stab me with a kiss like a wound/Thad bleeds slowly./…/And cast upon me an unbreakable sleep”, det verkar bra, och dessutom har han varit redaktör för en antologi med alla mina idoler, som hette ”The Religion of Beauty” som verkar vara en strålande bok, och ja, ni ser ju själva.

Jaha, han har skrivit en biografi om Lawrence av Arabien också, eh, och Oscar Wilde, sjukt – här gillar jag en slumpmässig tröja och så slutar allt ändå liksom där det började. Ni fattar inte hur mycket jag älskar Google. Jag orkar dessutom inte beskriva det, jag ska sova. Hej.

19:46

T och jag var och såg Marie Antoinette i den nya jättestora SF-biografen, och det var jättefult, typ en stor betongbunker, och datasystemet krånglade så man fick vänta i evigheter medan de hade krismöte och fattade det svåra beslutet att sälja biljetter manuellt. Det stod ett gäng tonårstjejer före i kön.
Tonårstjej: ”Om jag ägde en biograf skulle sånt här aldrig hända… Och om det gjorde det skulle alla få se filmen gratis, och få jättemycket fribiljetter. Hur gör man för att äga en biograf egentligen? [till tjejen i kassan:] Du, vet du hur man gör för att äga en biograf? Typ vilken utbildning man ska gå?”
Tjej i kassan: ”Det underlättar nog om man ingår i familjen Bonnier…”
Tonårstjej: ”Jaha, kan man gifta in sig där tror du? Har dom några heta singlar?”

22:59

[2006-11-21 19:54:56.143]

19:53

Hej, sorry om jag uppdaterar lite dåligt. Jag har insett hur effektiv jag blir med att göra andra saker om jag inte kan sitta och slösurfa (=slöskriva skunkdagbok) samtidigt som jag gör dem.
Fast jag tänkte på en grej hit när jag satt och var effektiv, hmm, det knyter liksom an till det här med list-journalistik, som en massa andra personer har skrivit om tror jag, alltså, jag är helt snurrig nu, men typ så här: Jag irriterar mig på alla bestämda åsikter det finns om allt. Ett exempel: ”Stockholm är världens vackraste huvudstad!”. En annan: ”Det finns inget som den svenska sommaren!”. Och jag säger inte att Stockholm inte är vackert, eller att den svenska sommaren inte är fin, jag bara stör mig på principen, det onyanserade, att få helt subjektiva åsikter att framstå som objektiva sanningar. Jag tycker att Stockholm är fint, men jag tycker att en massa andra huvudstäder är fina också (jag har inte sett så jättemånga iofs, och jag misstänker att bland dem jag har kvar att se finns det de som är ännu finare), det beror väl liksom på; årstid, väder, humör, sällskap, inte vet jag, det beror väl på ALLT liksom. Och ja, den svenska sommaren är toppen, men den svenska hösten är faktiskt toppen också, och den svenska våren (den svenska vintern har jag däremot svårt för), det beror väl på, typ en dag i oktober kan faktiskt vara trevligare än en dag i juli, jag lovar, DET BEROR PÅ. Det där var rätt kassa exempel iofs, men ni fattar grejen, den förekommer hela tiden och är lika dum överallt. Jag tänkte på det här när jag var på Hemköp och köpte pasta nyss och de hade gjort om sin egen färska pasta och det stod ”Nytt recept från ITALIEN” på den, eftersom alla vet att ALLT som kommer från Italien är gott, alltid, no matter what. Jag tyckte den såg äcklig ut, helt torr liksom, inte alls som färsk pasta brukar se ut, och jag skulle mycket hellre kunnat köpa den gamla, med osexigt recept från Sverige. Det kan väl hända att nåt i Italien är äckligt också? ”Made in Italy ITALIA Made in Italy” står det på Coops grissinis, okej, så nån har blandat mjöl och olja och salt i ITALIEN, då lär det ju vara sjukt mycket godare! Öh.
Well, måste koka den där pastan nu om jag inte ska svimma och dö av hunger. Jag kan ju återkomma med rapport. Kyss.

19:54

Det finns förresten en gammal novell av mig på otidskrift som ni kan läsa om ni känner för det.

21:04

Jag gjorde pasta carbonara och tänkte på ”Om det är grädde i carbonaran är det ingen riktig carbonara!”, som jag har hört TUSEN GÅNGER. Jag hade grädde i och det blev jättegott. Om jag säger ”carbonara med grädde”, är det okej då? Va, va?

Pastan var okej förresten, fast Hemköp-pastan innan det nya italienska receptet var bättre. Den här blev väldigt al dente, och ändå skulle den koka i fyra minuter. Jag tror att ni lugnt kan lägga på en minuts koktid utan att den blir äcklig.

21:14

Fast eh, är det inte nåt skumt då? Fem minuters koktid för färsk pasta? Torr pasta kokar väl på sex minuter? Ibland iallafall. Gränserna börjar suddas ut. Seriöst, iallafall hälften i påsen med Hemköps färska pasta var verkligen torr.

[2006-11-20 12:36:28.93]

12:34

”Ställ den ljust” står det på skylten i amaryllisen jag köpte. Eh, dagsljus? Det här är tyvärr Sverige.

21:14

13 000 tecken idag!!!
Nu blir det glögg.

[2006-11-19 00:50:49.207]

00:49


Site Meter //

11:08

Ja, det var ju safe av mig att dissa konstglas. Jag var lite vresig när jag skrev det där. Nu är jag glad; sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne. Plus kärlek i hjärtat, plus kaffe och pepparkaka. Jag önskar er lycka och välgång och en mörkblå liten Bertil Vallien-båt som kan följa er genom livet och vara en källa till glädje och vackrare vardag och nybonade trägolv och trasmatta och pelargon och fruktsamhet, skaparglädje och livshunger samt förnyade insikter om livets sanna värden. Jag läste lite dikter av Michelangelo, han var så kär, helt förtrollad, det var så fint. Det var väldigt Morrissey, Ringleader of the Tormentors-Morrissey, typ börja bli gammal + vara nyförälskad, plus vara i Italien dessutom. Det var Sverker Åström som hade översatt, lyssnar han på Morrissey? Bra val förresten att hoppa av det där bögprogrammet, jag tycker att alla sammanhang där Olle Palmlöf ingår verkar ytterst tveksamma. När Michelangelo var lika gammal som jag hade han mejslat fram David ur ett marmorblock. Sen var han tvungen att måla taket på Sixtinska kapellet och det var skitjobbigt för han var tvungen att ligga på rygg på en byggnadsställning och få färg i ögonen i flera år, och sen tyckte han inte att det blev särskilt bra. All konsthistoria i all framtid ba’ ”OMG, detta är målarkonstens zenit!” och Michelangelo ba’ ”Nja…”, det är sympatiskt. Jag håller dessutom med, jag tycker att de där färgerna är lite grälla. Bättre med marmor.

Jo, igår när jag skrev ”ni” om stockholmare gjorde jag det dels för att min tänkta läsarskara på typ fem pers bor i Stockholm (egentligen vet jag ju att fler än så läser, och från andra platser dessutom, typ Luleå, Lund, Wien, Kenya och det spännande OKÄNT LAND), och dels för att vara lite trevlig mot alla förmodade stockholmare som ramlat in efter att Kristoffer Poppius skrivit att den här dagboken är ”lite tråkig”.

Jo förresten, jag lånade den här boken igår:

och nu har jag stirrat och stirrat på omslaget och försökt förstå det logiska i att ordet ”för” är kursivt. Jag fattar att man ska kunna uppfatta titeln på två olika sätt, men jag tycker nog inte att kursiveringen bidrar. Jag blir bara förvirrad, och tänker typ att föra sig, ni vet, typ uppföra sig, ”I en klass för sig N med all den elegans som bla bla bla..”, det gör ju ingen sense över huvud taget.
Och när jag ändå är inne på området: Vad är dealen med att det där cirkus-typsnittet plötslig är överallt?

[2006-11-18 18:25:10.097]

18:23

Idag irriterar jag mig på: konstglas.
Jag råkade se några bilder på färgglatt konstglas när jag googlade omkring lite och jag känner mig genuint provocerad av hela företeelsen. För vem finns konstglas? Det står alltid i låsta vitrinskåp i affärer och ger sken av att vara exklusivt, samtidigt som det aldrig någonsin är snyggt. Oskyldiga människor får det i present varje dag. Jag måste sluta tänka på konstglas nu, det kommer att göra mig deprimerad. Mer deprimerad menar jag. Jag är redan lite deprimerad av den tur ut i förorten som jag företog idag, där höghusen är massiva som bergväggar och kyligt blå, gud vad jag hatar blå höghus. De hade ett bibliotek i förorten och det var också deprimerande, och bibliotekarien var deprimerande och satt och åt på ett äpple som hade hunnit bli brunt på baksidan. Ni har tydligen textmässa i Stockholm nu, kul för er. Eller, det låter ju inte alls särskilt kul egentligen. Här har vi invigning av en jättestor bio. De har byggt universums största biograf i ett område av stan som ingen någonsin besöker. Dessutom har vi jul-Liseberg. Man måste besöka jul-Liseberg, annars blir man deporterad eller i bästa fall socialt stigmatiserad. Well. Skriva nu, sen lax. Sen glögg! Lax och glögg låter som en riktigt dålig kombination, men det ska förflyta tid däremellan alltså.

lite ynklig x2 [2006-11-17 01:17:45.8]

01:16

[2006-11-16 23:44:06.273]

23:43

the curves of your lips shall rewrite history [2006-11-15 11:20:57.833]

11:20

Hur dyra koftor ska man behöva köpa för att knapparna ska vara ordentligt fastsydda?, va?, va? Typ man har köpt en mörkröd kofta, och sen kommer man hem och märker att det hänger tråd från en av knapparna och man måste sy dit den för annars kommer knappen att trilla bort, och koftan är alltså mörkröd, och man har ingen mörkröd tråd, för allt man äger är svart tråd + fem tuber textillim. Då måste man åka och köpa tråd, och antagligen är man lat nog att inte ta reda på var det finns en sybehörsaffär, för det har man ingen aning om fast man har bott i den här staden i fyra år, så man gör det lätt för sig och åker till närliggande Åhléns textilavdelning, FAST DET VAR PÅ ÅHLÉNS MAN KÖPTE KOFTAN MED DEN LÖSA KNAPPEN. Alltså fatta. Inte nog med att de tar ut överpris för en halvfärdig kofta, de cashar in på materialet som behövs för att reparera den också. Det går ju inte. Jag kanske har ett litet syetui nånstans förresten, eller, typ en liten kartongbit där nån lindat lite tråd i olika färger och limmat fast två skjortknappar, som jag har snott med mig från ett hotell en gång..? Alltså jag älskar min röda kofta, men jag freakar ur på det här med knapparna. Jag har reparerat samtliga knappar i min kappa exempelvis, för att de bara hängde och slängde, ja, en lossade och jag fick jaga den över Cityterminalen i Stockholm. Vad är dealen med det här? Man måste fästa trådar ordentligt. Jag fäster trådar helt maniskt när jag syr. Det kan vi analysera.

Jag såg ”Garden State” förresten, den var ju rätt bra. Andra filmer jag sett de senaste dagarna: ”Flightplan”, ”Match Point”, ”The hills have eyes”. Första fem minuterna av ”Flightplan” var toppen, sen var den okej rätt länge och sen var den rätt kass på slutet. ”Match Point”, eh, jag vet inte. Jag blev djupast berörd av Jonathan Rhys Meyers överläpps kurva. ”The hills have eyes” sög, inte helt oväntat. Jag såg Dario Argentos bidrag till Masters of Horror-serien också, den var toppen. Har ni sett? Ni borde se.

Jag tror på Sten Selander-hype nu i dessa klimatförändringsdagar, synd att han är död sedan länge, annars kunde han ju bli Ta hand om miljön-galjonsfigur liksom, så där lärd och sträng och snäll och känslig på samma gång, jag ser det framför mig, det vore toppen. Inte miljöpartist-skäggig utan helt välklädd och stilig och DOCENT I BOTANIK, omg, och så skulle han säga med allvarlig röst att nu får ni ta och skärpa er, och sen skulle han läsa en dikt om suset i rågen och doften av höst i skog, och lindelövet där trasten slog, och snö under norrskensbågen.

Gud vad den röda koftan är varm.
Mm okej, skriva lite nu dårå.

11:47

Ni måste kolla in ”Noveller vi skrev för sådär fem år sedan”-tema hos otidskrift förresten. Jag tror jag sa till folk på bokmässan att jag höll på med en novellsamling. Jag sa till folk att jag skriver lite om litteratur i Aftonbladet, och typ 90% följde upp med att fråga om jag skrev själv, typ ”Är du poet…?”, vad är dealen med det? Man förväntas vara poet för att man skriver om litteratur? Ingen som skriver om film förväntas vara regissör. Det låter väl som en toppenidé att skriva om litteratur och INTE vara poet, så man inte är riktigt så insyltad i Det Litterära Sverige som man skulle ha varit annars.

gästboken!

[2006-11-14 00:42:06.713]

19:15

Hej och välkomna till Forum för årstidsrelaterade neuroser. Det är mörkt hela dagarna och jag försöker läsa typ fem, sex, kanske sju olika böcker samtidigt och jag kommer ingenstans med nån och jag somnar hela tiden. Jag är osäker på om frilansskribentgrejen är helt för mig, jag tror den passar bättre om man har ett åtminstone marginellt rikare socialt liv än vad jag har (det där ”ta en fika” låter kul tycker jag! Måste se till att prova nån gång), nu sitter jag och stirrar för länge på varje mening. Jag pallar inte att skriva fort iofs, bara slänga iväg nånting sådär storstadsaktigt framgångsrikt stressat, det är inte för mig heller.
(Jag antecknar det här på vagnen och folk undviker att sätta sig bredvid mig, typ bara sätet bredvid mitt + ett annat som är ledigt för man verkar lite galen om man sitter och skriver i en bok. Fast nu satte sig en dam med jättestor leopardmönstrad fuskpäls bredvid mig.)
(Eh okej, nu pussar hon sin son skitlänge på munnen.)
Det här med romaner alltså, det är verkligen sjukt svårt. Jag fattar varför folk glider runt med PROSAFRAGMENT och sånt, en roman kräver liksom början, slut, story däremellan, utbredd över hela romanen, lagom accelererande, inte tråkig nånstans, och mest av allt KONSEKVENS i typ tempo och stil och allt man kan tänka sig. Trovärdiga personer, bra miljö, bra dialog, bra STÄMNING.
Well. Passar jag i mörkrött? Passar jag inte i mörkrött? Dagens fråga. Dagens ord är ”lastbar”. Jag tog bort bilderna på männen i storslagen natur. Tror det kommer en bild på nån tjej som passar i mörkrött, om jag har nån bra på lager. Hej så länge.

passar i rött + troligtvis lastbar

days of speed and slow time mondays [2006-11-13 13:58:07.11]

13:54

Hej, text av mig i Aftonbladet.

14:56

OMG, sjukt liv.

Jag tycker att I spy är så knäppt bra. Jag önskar att min mp3-spelare kunde tala om för mig vilka låtar jag lyssnat mest på. Jag tror att I spy skulle vara etta nu, fast jag bara haft den i mp3-spelaren några veckor nu. Fattar ni hur mycket jag har lyssnat på den? Tio gånger om dagen? Femton, tjugo? Mer? Oftast mer tror jag. Jag spolar tillbaka i den när den är slut, till efter att Jarvis sjungit ”Take your ‘Year in Provence’, and..”, till THOUSANDS OF TINY DRYNESS LINES, jag älskar när han sjunger det, bästa orden, prova att säga det, det är som sex laxar i en laxask, man kan inte sluta när man börjat. Och sen ”I just happen to have got what you need/just exactly what you need…!”, och sen höjningen!, la-la la-la-la-la-la-la la-la, så sjukt bra, och ”I will take you from this sickness/dinner parties and champagne”, jag svimmar.

[2006-11-12 17:42:23.8]

17:41

Jag planerar att tillbringa resten av november i sekelskiftets Wien, tillsammans med den här mannen:

Han heter Arthur Schnitzler, och jag har en känsla av att vi kommer att trivas utmärkt tillsammans.

21:27

Oj, Nina Wähä har skrivit en bok nu! Tredje personen från min skrivarskolegrupp som blir utgiven, fint.
Måste skriva en roman nu, hej då.

[2006-11-11 18:29:56.88]

18:27

Okej, Idol-Markus-fanfiction: Jag drömde om honom i natt, att jag träffade honom och hans kompisar (=hans band, han hade ett band) nånstans och plötsligt insåg att vi ju läste svenska ihop för flera år sen. Han hade precis vunnit nåt pris, jag har ingen koll på de där priserna, Rockbjörnen eller Guldmicken eller nåt, eller Grammis för bästa nykomling – han var inte Idol-Markus alltså, han bara såg ut och pratade som honom, han var nån sån där rockkille de gillar på P3, Moneybrother typ, fast utan hatt, han hade svarta kläder.
”Grattis till priset” sa jag, och han sa väl ”Tack som fan” antagligen och sen frågade han vad jag gjorde nu för tiden och jag sa ”Skriver… typ i Aftonbladet” och han sa ”Oj, på riktigt?” och jag sa ja, på riktigt och han undrade hur det gått till och jag sa ”De gillade mig” och han skrattade och sa ”Så det sitter nån gammal goth på Aftonbladet och gillar dig..?”, han sa det snällt alltså, helt charmigt. Och jag sa ”Jag är inte goth!” och han sa att det är jag väl visst, och så sa vi ”Nähä!”, ”Joho!” ett tag, helt flörtigt, och sen visade det sig att vi skulle gå och handla båda två, på Ica Lappis, som såg ut som en affär i Rinkeby jag var i med H för flera år sen, och vi köpte typ färska rödbetor och han skulle ha ett jättestort sallatshuvud av nån sort jag aldrig sett förut. Han sa att han skulle ringa mig sen, vi bytte nummer, åh gud, hoppas han ringer, hoppas hoppas!

18:32

Det var en lite otippad dröm eftersom Markus inte såg klok ut i nåt han hade på sig i programmet igår, jag tror det är norrländskan jag har en thing för.

[2006-11-10 11:35:15.343]

11:22

Jag får ångest över allt. Typ ett beslut att inte skriva om en bok. Tänk om det stod nåt jätteviktigt? Som jag liksom missade? Och sen på måndag kommer det stå om det överallt, och vara värsta grejen, och folk ba’ ”Nej, Therese tyckte inte att det var nåt att skriva om…” och sen kommer jag aldrig få skriva nåt igen. Nu kommer jag inte våga läsa en enda kultursida nästa vecka. Det vågar jag ju knappt ändå. Jag vågar inte göra nånting, vågar knappt kolla statcountern ifall nån skulle länkat till den här sidan av elaka anledningar. Det var säkert ett halvår sen jag googlade mig. Ni kan säga vad ni vill, jag låtsas att ni inte finns. Det är ingen skillnad på mig nu och när jag var typ två år och trodde att världen försvann om jag blundade, jag har bara läst lite fler böcker nu.

11:52

Jag har inget minne av att någonsin ha trott att världen försvann om jag blundade, det lät bara bra att skriva det, ni behöver ju inte tro på allt som står här. Däremot tyckte jag att det var mysigt att gömma mig bakom en gardin hemma hos farmor och farfar. Då kändes det nästan som att världen försvann.

12:46

Trädgårdsarkitekt, är det kanske det bästa jobbet? Finns det någon trädgårdsarkitekt som läser det här? Jag tänkte att du, potentiella trädgårdsarkitektsläsare, kunde berätta lite om ditt jobb i såna fall. Eller någon som känner en trädgårdsarkitekt? Jag är inte ens säker på att det finns trädgårdsarkitekter i verkligheten. Jag tänker mig någon som typ anlägger parker alltså, inte någon som svarar på frågor om hur man ska plantera buxbomshäckar i ICA-Kuriren.

12:53

Inte för att det skulle vara något fel på att svara på frågor i ICA-Kuriren alltså, det verkar trevligt. Annars tycker jag att det verkar sjukt trevligt att svara på frågor i tidskriften Antik & Auktion. Typ när folk skickar in en bild på en gammal blomkruka eller ett allmogemålat hörnskåp.

13:05

Peder Lamm svarar på frågor på Antik & Auktions hemsida! ”Mannen på bilden är ett rätt bekant ansikte, nämligen snickarsonen från Nasaret, Jesus Kristus!”

13:15

OMG, jag blir alldeles lycklig av Moas senaste text.

13:24

Det här blev som en liten provkarta över sinnesstämningar.

I tried hard to make it work [2006-11-09 00:55:18.103]

kissed her where she said it hurt

00:53

09:24

Hej, jag är inte på H&M nu. Jag kommer antagligen att ångra det, men på riktigt: de där Lagerfeld-solglasögonen jag hade ångest över att inte ha köpt för två år sen, exakt hur kul hade de varit nu? ”Inte så” är svaret på den frågan. Jag måste jobba. När jag jobbar går det till så här: Jag tar två steg framåt och minst ett och ett halvt tillbaka. Under tiden dricker jag kaffe.

13:50

Jag får alltid panik när klockan är typ 13:50, jag hatar när klockan är efter 14, sen går det liksom bara utför, sen blir det eftermiddag, klockan är 15 innan jag hunnit fatta det, och sen blir det mörkt, 16, 17, folk åker hem från jobbet och jag har inte ens varit ute idag, 18, 19, affärerna stänger, för sent att göra nåt, borde gå ut och äta, 20, 21, det är kväll, se på tv?, borde jobba mera men är för seg nu, se på film kanske?, 22, 23, 00, över midnatt, redan?, borde sova nu, 01, läsa lite bara, 01:30, nej, sova, snart snart, 02:00, okej, måste verkligen sova nu, måste ju vakna tidigt imorgon så jag hinner göra saker innan det blir eftermiddag.

15:44

Topp fem växter med bibliska namn:

Jungfru Marie nycklar
Judaspenningar
Adam och Eva
Kristi blodsdroppe
Kristi törnekrona

16:55

min snygga syster gör snygga bilder! såklart!
(om man klickar blir den större)

now you’re going to a party [2006-11-07 11:45:14.917]

and you’re leaving on your own

11:43

Razzmatazz! Väldigt bra låt!

Nu skriver jag en roman. Vi hörs.

18:15

Herregud vad bra Pulp är.

18:18

Jag ska dedicera min roman till Jarvis Cocker. Haha! Jag kan ha en lång lista med mina manliga musor. Typ Oh Jarvis, Ola, Scott, Oscar, Verner, Patrick, Dante Gabriel, come home… it’s time for your tea.

18:26

Måste ha en roman först bara.

do you think I do these things for real? [2006-11-06 10:01:27.097]

I do these things just so I survive

09:59

Jag lyssnar på Pulp.

11:51

His ‘n’ hers!

11:54

Det här är Pulp- och goth-hösten.

12:13

and every night I hatch my plan
it’s not a case of woman v man
it’s more a case of haves
against haven’ts
and I just happen
to have got what you need
just exactly what you need
la la la la la la la la la la

17:08

OMG, tjejen på Top Shops hemsida, är det…

…TOP MODEL-JULIA?!?!

vi måste diskutera det här

when questioned, the man said all he wanted [2006-11-04 11:19:31.187]

was a garden

11:14

Gud, nu surfar jag med skitgammal Spray-modemuppkoppling. Från min nya dator iofs, men det känns sådär. Inget funkar. Jag har uppenbarligen slarvat bort all information jag någonsin fått från Bredbandsbolaget. Hmm, ja, hej så länge.

14:05

Åh, pojkar som jobbar med internetsupport borde alltid prata norrländska, så otroligt lugnande. Ingenting löste sig iofs, men det var ett mycket behagligt samtal ändå. Hade han pratat stockholmska hade jag skrikit och gråtit nu, jag lovar.

14:08

Jag tänkte på det när jag gjorde marknadsundersökningar, att popkillen från Norrland aldrig verkade bli utskälld, eller iallafall inte särskilt ofta. Norrländska är bästa dialekten. Jag har nån konstig, ängslig icke-dialekt, men när jag gjorde marknadsundersökningar började jag prata göteborgska ibland, när jag kände mig gemytlig, jag började till och med lägga till det i inledningen på alla samtal för att det skulle låta trevligt, ”Hej, jag heter Therese B och jag ringer från marknadsundersökningsföretaget NN i Göteborg”, och alla ba’ ”Åh, Göteborg, trevlig stad!” och jag ba’ ”Jajamensan!”, alla i Göteborg säger ”Jajamensan” hela tiden, ibland så ofta att man undrar om de driver med en. Dessutom låg kontoret bredvid Liseberg. ”Var i stan sitter du?” sa folk, ”Precis bredvid Liseberg” sa jag, utan att ljuga, och alla ba’ ”Där har jag varit!”, helt förtjusta, de hade nästan varit på mitt jobb! De bodde i Mora, hade jag varit där? Jajamensan, en gång när jag var liten, det var jättemysigt. Lite frågor nu då kanske? Om telefoni; fast och mobil… och internet. Du har ingen mobil? Eller dator? Nej men det går bra ändå. Det tar bara tjugo minuter. Hämtar du papper och penna också är du gullig? Det är lite att skriva.

17:03

Två bra män:

Båda av Helene Schjerfbeck. Så sjukt bra MÅLERI på den övre mannens överkropp att jag blir alldeles snurrig. Det syns kanske inte så bra här iofs.
Kommer ni ihåg Helene Schjerfbeck-reproduktionerna i Bamse? Och Bruno Liljefors? Bra grejer. Jag tyckte Schjerfbeck-bilderna var rätt fula då, men jag gillade Bruno Liljefors målning med två skator.

23:11

”Deep fried in Kelvin” med Pulp är dagens låt, så BRA, delvis av nostalgiska skäl iofs, för att den är så extremt His n Hers med de där Pulp-pipljuden, och för att jag älskar Jarvis när han pratsjunger och är BITTER, ah, I SPY, så sjukt bra låt. Kelvin är tydligen ett betongghetto i Sheffield, jag älskar när Jarvis hatar förorten, texten är helt underbar, och låten är helt hypnotisk. ”We don’t need your sad attempts at social conscience based on taxi-rides home at night when exhibition opens…”, åh, aldrig är drömmen om något vackrare så tacky och hopplös som hos Pulp, seriöst, glamour som stannar vid nylonnattlinnen och marabou-trimmed slip-ins, jag vet inte vad det heter på svenska, taffligt skötta otrohetsaffärer med hårfrisörskor typ, hon ser nästan ut som en filmstjärna. ”And if you’re good… then when you grow up, maybe you can live in Kelvin… on the promenade with the concrete walkways… where pigeons go to die”, och mannen som stjäl växter i parker, drar in så mycket jord i sin lägenhet att taket börjar bukta ner i våningen under, och ”When questioned, the man said all he wanted was a garden, When questioned, the man said all he wanted was a garden”, så vackert.

23:30

Alla förortsförespråkare borde lyssna på Pulp.
Det var så roligt, för några veckor sen var det betong-special i det där designprogrammet på svt, Bästa formen? Heter det så? Och de intervjuade nån arkitekt som började med att säga ”Problemet med betong… är ju att folk inte tycker om det”.

så här såg Kelvin ut

och så här

Fast det är tydligen rivet nu: ”Kelvin flats were built in the 1960s to provide housing for those moved out of the old slum housing around the city centre. There was minimal greenspace adjacent to the building but it was well landscaped. Nearby there were larger expanses of greenspace but these were never adequately designed and money was not available to make them into the type of space the local people might have enjoyed using. These flats were demolished in the 1990s due to the growth of crime within the block and to the costs of bringing them up to modern housing standards.”

23:48

”Suffer the little children to come to me… and I will tend their adventure playground splinters with cigarette burns and feed them fizzy orange and chips… And then they grow up straight and tall… And then they grow up… to live… on Kelvin…”, aah, jag dör, så sorgligt, så sjukt bra.

[2006-11-03 12:09:17.743]

12:38

Jag försöker få ordning på 2006 för jag kommer att vara tvungen att göra listor, över årets album exempelvis (fem stycken), vilket känns helt omöjligt. Jag är inte säker på att jag har hört fem album. Jag brukar ha bäst koll i januari, när jag laddat hem allt från alla andras årsbästalistor. Jag försöker uppdatera mig lite nu, jag laddade hem Charlotte Gainsbourg, fast jag fattar inte grejen, jag tycker ”Lemon incest” är sjukt mycket bättre än allt på det där albumet. Ska lyssna på nya Patrick Wolf nu. Camera Obscura var bra i somras va? Vad har mer varit bra? Jag låtsas att the Knife aldrig har existerat. Morrissey och Pet Shop Boys är för tråkigt. Jag gillade Cat5, vad gillade jag mer? Jag har världens kortaste minne. Jag vill bara lyssna på ”Thunder” med East17. Den kom tyvärr inte i år. Varför sjunger aldrig han i Idol som ser ut som nån i East 17 en låt med East 17? Det är verkligen bra med åskvädersljud i låtar. Som ”Crying in the rain”. Sen kommer jag inte på nån mer. En annan grej som är bra är ljud av fiskmåsar. Visste ni att han som är snygg på reklamtavlorna för Grey’s Anatomy är Patrick Dempsey? Det är ju jättekonstigt. Dessutom ser han ut som Sigge Eklund.

le plus beau, le plus violent [2006-11-02 10:03:29.913]

10:02

Otroligt fin text hos Therese E.

18:24

Jag läste Christine Falkenlands ”Själens begär” igår, jättebra bok, jättebra MILJÖER, OMG. Ett bibliotek med en botanisk boksamling, en vinterträdgård (hallå, finaste ordet!) med en karpdamm, palmer, vackert porslin, lila likör som heter Parfait d’amour, en allé med kastanjer, en trädgårdslabyrint, fuktig luft, undertryckt sexualitet och något liksom unket, något otäckt. Ni borde läsa. En gång började jag på en roman som skulle bli ungefär så, fast lite snällare. Triangeldrama på en skånsk gård under tryckande augustihetta, den var rätt bra de tio, femton sidor den existerade.
Jag luktar efterrätt nu. Kola och vanilj. Jag lyssnar på Koop. Det är inte likt mig. Jag tänkte att jag skulle testa iallafall, fast jag är skeptisk. Vet någon var man kan köpa en kanelbrun basker? Kanske liksom stickad, fast ändå varm. Gärna mjuk och luddig. Eller för all del helt vanlig.

19:02

Jo förresten, Friedrich Rückert? Nån som läst? Det finns tydligen inte ett ord översatt. Plötsligt finns allt jag vill läsa bara på tyska. Hur hände det här? Seriöst. Rückert såg läskig ut, men skrev nog fint om sina döda barn tror jag, och sen blev han tonsatt av Mahler. Jag får ju sitta här och gissa. Gissa och bildgoogla, det är så jag skaffar mig kunskap.
Det är så jag skaffar mig ”kunskap”.

das Gastbuch

my irritability keeps me alive and kicking [2006-11-01 08:53:38.57]

08:53

Det är SNÖ ute!
Okej, jag tar livet av mig nu.

08:54

Det var väl snö alldeles nyss? Typ för några månader sen? Det känns så. Och det har ju knappt hunnit vara höst! Fuck vad deprimerande.

brrr

10:39

Nu håller den här datorn på att dö tror jag. Så nu beställde jag en ny, innan den här lägger av helt. Shit vad spännande. Jag har aldrig haft en ny dator.

Eventuellt kan saker komma att krångla. Då kommer jag inte skriva här på ett litet tag. Bara så ni vet.

16:30

Nu har min nya dator ankommit till postterminalen Stockholm Södra och sorterats på den uppsamlande Godsterminalen. Hurra.

Det var så jävla kallt att jag nästan dog. Jag ljuger inte. Jag hade mössa och vantar och halsduk och det blåste rakt igenom, min hjärna kändes helt djupfryst, mina öron gjorde ont, mitt skärp till kappan blåste upp och till slut orkade jag inte bry mig, orkade inte knyta det, jag bara såg framför mig hur jag föll ihop vid vägkanten och dog, som Flickan med svelstickorna, bara tänkte ”Okej, jag är inte lämpad för det här, jag ger upp”. Hur kallt var det idag?, några minusgrader? Antagligen inte i närheten av så kallt som det kommer att bli. Min pappa ringde och beklagade sig. Om jag är deprimerad över vädret kan jag iallafall lita på att min pappa är minst lika deprimerad. Jag har legat under ett täcke och läst Christine Falkenland/sovit hela eftermiddagen, det har varit okej. Hade varit bättre med glögg. Hade varit bäst i varmt klimat.

16:46

Igår gjorde jag ett seriöst försök att shoppa något så skenbart banalt men i Sverige tragiskt eftersatt som EN FIN VARDAGSTRÖJA. Jag hade tänkt mig något mönstrat, kanske blusaktigt, lite strechigt tyg, ja, FINT liksom, möjligt att bära under en kofta, men roligare än BASTOPP eftersom BASTOPP står mig upp i halsen. Det enda som existerar är tyvärr bastoppar och gå ut-toppar, och de senare skriker gå ut-topp så till den grad att de skulle vara omöjliga att bära till vardags (och därtill jobbiga om man, som jag, inte känner sig bekväm med att exponera för mycket hud), plus att de väldigt ofta är fula. Det finns lite kontorsblusar och sånt, men det är inte riktigt min grej, jag hade mer tänkt mig nåt… eh, lite slampigt katolskt, ni vet, Malena/siciliansk ung änka (lägg till pärlor). Det är kanske en snäv genre tröjor iofs, men jag var otroligt villig att kompromissa, om det nu hade funnits något att kompromissa med. Mest faller allt med att alla MÖNSTER är så fula, vad är grejen med att ingen kan göra mönster? Top Shop funkar ibland, känns som de har designers som faktiskt kan sin modehistoria, som kan tänka ”vi gör nåt som känns lite Bloomsburygruppen!” (shit vad jag ångrar att jag inte köpte den tröjan) eller ”Vi kör lite art nouveau, påfåglar och sånt” (den tröjan har jag och mönstret är SÅ FINT, men den är sjukt urtvättad nu, funkar inte ens till vardags tyvärr). Jag sätter allt hopp till min syster, som får se till att styra upp svensk tygdesign, gärna SNART.

hett

17:09

Det finns antagligen en hel del andra än Top Shops designers som är bra på mönster, och som antagligen är oändligt mycket bättre än Top Shop dessutom, men jag menade alltså av affärer jag har råd att handla i. Top Shop är fortfarande min övre gräns.

[2006-10-31 10:57:46.27]

10:43

Om ni inte läser modebloggar så fattar ni inte, men det ÄR verkligen helt hjärntvättande. Angående SvD:s artikel om modebloggar alltså. Ni tänker ”Eh okej, vem bryr sig?”, men har man hängt runt på modebloggar ett tag och sen kommer in på H&M och hittar den där tröjan man läst om tänker man ”Oj, tröjan som NN skrev om..! Och den finns i min storlek..!”, det är sjukt, sjuuukt I tell you.

[2006-10-30 10:42:06.877]

10:35

Oj, kolla, Match till salu, utropspris 300 kronor. Detta bekräftar bara min tes om att Per Hagman är den enda yngre författare (hey, man är ”ung författare” rätt länge, på den speciellt hyllan för sådana på Göteborgs stadsbibliotek är skitmånga födda på 60-talet – jag har funderat på hur länge man får stå kvar där. Typ, när man passerat en viss ålder, börjar ens böcker placeras på de vanliga hyllorna då? Och står de böcker man skrev när man fortfarande räknades som ung kvar på ung-hyllan?) som det är det minsta intressant att ha en liten samling av.

10:49

Typ varannan förmiddag är ett ett satans liv här utanför och män som åker omkring i små fastighetsskötarfordon och typ sågar lite eller hackar lite på nåt på vägen eller tvättar eller ansar eller planterar eller reparerar eller vad de nu håller på med. Och ändå märks det aldrig nån skillnad, det är konstant fult här. Worst spent tid och pengar ever, seriöst, jag har aldrig sett människor anstränga sig så mycket (och göra så mycket LJUD) till absolut ingen nytta.

11:28

Nu funderar jag på att skaffa en parfym som luktar efterrätt. Typ kola, spunnet socker, vanilj, helt mjukt och varmt. Ingen stickande citrus- eller blomdoft. Är det tillåtet? Jag fixar ju inga blomdofter. Senaste jag testade Flowerbomb satt doften kvar i flera dygn och blev bara unken och äcklig. Det är höst nu, då får man lukta liksom mysigt, säg att det är så.

21:26

Vad ÄR dealen med biträdena (eh, heter det så? Damerna?) i Hemköps delikatessdisk? Helt bitchiga. Senaste två gångerna jag handlat där har de fått mig att känna mig glupsk och fet genom att kommentera hur mycket mat jag köper. ”Jaha, räckte det inte åt dig..?” typ, när jag ber om mer potatissallad, hallå? Även om jag nu skulle gå hem och äta hela förpackningen själv, MED SMÖR, borde de inte bry sig, wtf, är det här en del av Hemköps nya hysteriska nyttighetsprofil? Typ skuldbeläggande, plus äckliga bruna äppelklyftor i blöta påsar på stora hållare vid kassorna.

dagens läsning

dagens pyttelilla bild på ejdrar

21:53

Vinjetten till ”Big Love” är typ hundra gånger bättre än själva serien. Vinjetten är verkligen toppen, särskilt när de åker skridskor, så fint! Själva serien är okej.
Fortsättning på följetongen om Saker Som Är Överskattade: Chloë Sevigny.

21:59

Bra Chloë-sågning. Hon ser verkligen inte alls fantastisk ut vad hon än har på sig. Och hon är otroligt dålig som skådespelare. Känns som att man bara måste ta det liksom, för att det är Chloë. Jag pallar inte. Jag blir illa berörd.

oh screw it, just leave it, the moment was perfect [2006-10-29 09:13:55.18]

but it won’t be for much longer

08:36

Oj shit, det har blivit vintertid! Jag gick upp innan åtta, en söndag! Fast jag har aldrig fattat varför vi inte har sommartid hela tiden i det här landet. Jag bor ju i en upplyst stad och kan för all del göra saker även efter mörkrets inbrott, men exempelvis mina föräldrar, som bor i ett avlägset hörn på en avlägsen ö, är helt besatta av det här med ljuset. När jag var och hälsade på pratade de om det hela tiden, ”Ja, nu går solen ner när vi sitter här och äter… tänk om en vecka, då har det varit mörkt i… få se nu… det är tre minuter om dagen ungefär, det är tjugo minuter… plus en timme… Ja, då har det nästan varit mörkt i en och en halv timme nu” , för när det blir mörkt där blir det verkligen MÖRKT, ingen gatubelysning eller grannar med lampor eller nåt, bara helt kompakt mörker som gör att man inte kan göra någonting utomhus alls, typ ta en promenad är helt uteslutet, man får sitta inne och se på SVT eller TV4 och klappa katten.

Program man ser hos mina föräldrar som man aldrig ser annars:
”Parlamentet” (man skrattar högt, antagligen för att man är understimulerad)
”Advokaterna” (man börjat tänka att Kjell Bergqvist är rätt het) [Eh, update efter påpekande från min syster: ”Mäklarna” heter det visst. Vad är ”Advokaterna” då? Nåt på TV4?]
”Trälen” (iofs bara premiäravsnittet, men det var riktigt illa)

Min mamma uttryckte stor förvåning över att jag inte följer ”Bonde söker fru”, och nu börjar jag tänka att jag kanske borde kolla på det. Min mamma gillar snygg-bonden som ser ut som en Dressmannreklamman. Helt ologiskt att han skulle behöva annonsera efter fru i tv iofs, men vilken lycka för TV4.
Jag såg på ”Masters of horror” eller vad det heter, på Canal+, där olika regissörer gör små skräckfilmer. Det var sådär. Efter nån novell av H P Lovecraft tydligen, fast den var ju också sådär, eller, det kanske berodde på att den utspelade sig i nutid och det blev helt konstigt och anakronistiskt med typ laptop + häxa. Det blir Tobe Hooper och Dario Argento snart, det kanske blir kul. Och så såg jag ”The ring 2” igår, den amerikanska, eh, att se The Ring-filmer är verkligen dåligt tillbringad tid. Har jag sett fem nu?, jag tror det. Japansk skräckfilm är helt överskattad. Iallafall de där jag har sett, med otäcka videoband och mobiltelefoner och sånt. En annan grej som är överskattad är filmen ”Sideways” som jag av obegripliga anledningar sett tre gånger på lika många månader. Den är inte dålig alltså, men överskattad, den fick ett sånt där utropstecken i DN idag, typ ”missa för guds skull inte den här filmen!”, fast det är helt lugnt om man skulle råka missa den, jag lovar. Nu blev det film- och tv-blogg, det var oväntat, när hände det senast? Aldrig?

10:07

Modebloggssvenska, del 1:

”internationell edition”
”versital kollektion”

16:03

Föreningssparbanken heter nåt annat nu, jag har glömt vad, men deras logotype ser typ ut som Burger King. Män har börjat klä sig i rockar. Jag kan inte nog uttrycka mitt gillande över detta. Man kan köpa lip stain från Vincent Longo på NK här nu. Fint. Fast det känns för mycket som söndag. Plus att en katt bet mig i handen.

17:26

Snyggt:

Dåraktigt slank kropp med rörelser av gudomlig rytm.
Svart hår, klippt och slätat som fjädrarna på en duva, varm gulaktig hud, snabba röda läppar, ett kast med huvudet som hos ett föl.
Temperament av gnistor. Lättfärdigt sätt att blåsa bort filosofiska sanningar, så att de far huvudstupa på dörrn.
Snar till förbittring, snart därpå snar till att låta sig försonas.
Bevandrad i erotiska förhållanden som om hon egenhändigt inrättat dem.
Borde alltid bära klänningar av luftigt tyg, läppja på vackra drycker och läsa romaner i frivol anda.

i mitt hjärta har en varg sin kula [2006-10-27 00:15:30.0]

00:14

Jag önskar att jag hade skrivit det här:

välkomna mig,
sen i natt är jag en av de invigda

jag har inte mer något hjärta
jag har en hemlighet

mot öster vill jag räcka mina händer

jag förnam dig som en färg,
den scharlakansröda
som är bråddjup

pärlemorglansen av min vällust
tvingade dig till mitt sköte

min oro –
ta bort min oro
jag kan inte vara ensam med detta
som alltid letar efter min strupe
kyss mig min älskade
stanna denna förgiftade natt
i mitt hjärta har en varg sin kula
stanna min älskade, låt oss ropa
låt oss brinna skyhögt
som de skeppsbrutnas eldar

varje natt är ett svart täcke
morgonen är vit först, röd sen,
sist gyllene som vetet i kannan
vällustig som otröskad, tungt glidande säd

jag vet att jag äger en sällsam makt
jag kan känna den här i min puls

i dig lever jag tanklösheten
i dig lever jag vävens purpurrand

då jag brinner av min älskades kyss
brinner jag av allt
solen, norrskenet, multnandet

mitt i natten
steg jag upp som till en vandring
tolv hav av oro omgav mig

låt ett järntecken flamma
däruppe vid polstjärnan

till vintern kommer oförsonlig spårsnö
på vintern är hetsens och jaktens tid
då ligger idyllerna
döda och svepta

som en blodstörtning,
som hett, kväljande blod
kom hat i min mun

gräv ut mig,
krossa mig med yxa och vind och regn
bräck sönder med spetten

ta hit din piska, brännmärk mig

det gör detsamma
att min älskades armar är ett fängelse
kväv mig min älskade
jag vet att ditt breda bröst är en mur

min kropp är ett kärl med vatten
där begär
tvättar sina jordiga händer

inget vin styrkte mig
ingen gud nådde mig
det röda, det röda
som brann i blomningsstundens gnista
var min styrka, min nattvard

du famnade mig
och jag låg i salighet vid din sida
du dödade mig
och jag låg i salighet bland de döda

12:32

Jag skulle skriva om svenskundervisning i skolan, med utgångspunkt från det Jonas Thente skriver i DN idag: att Strindberg är toppen ”när man faktiskt läser honom – och inte bara regelmässigt använder honom som exempel på den lagstadgade tortyr som skolan dagligen utsätter den svenska ungdomen för”, eh, fast nu inser jag att jag inte fattar vad han menar. Ogillar han skolan eller inte? Iallafall, det jag skulle skriva var att jag börjar inse att jag måste fått ovanligt bra litteraturundervisning under min skolgång. Jag var kräsen redan på högstadiet och ville ha det som i Döda poeters sällskap, men så här i efterhand fattar jag att det jag fick verkligen var anmärkningsvärt bra. Jag vet inte om det var att vi läste Strindbergs kortprosa som gjorde det bra iofs – för det finns redan en sådan bok, ”Strindberg i berättartagen”, och den fanns i klassuppsättning på min högstadieskola, och jag snodde ett ex och har det fortfarande i bokhyllan, och jag skrev en parafras på ”Ett halvt ark papper” eftersom jag tyckte om den djupt och innerligt, ”Sista flyttbussen hade åkt; hyresgästen, en ung kvinna med blankt, mörkt hår, gick ett sista varv i lägenheten för att se om hon glömt något”, min version ligger fortfarande instoppad i boken.

Jag är kanske bortskämd, men jag fattar verkligen ingenting av ”Ett alldeles utmärkt sätt att skapa en vilja att inte läsa är att skriva Verner von Heidenstam på schemat” eller ”det textuella trakasseri som går under beteckningen diktanalys”, jag fattar ingenting av ”Få saker äcklar mig så mycket som när folk deklarerar sin kärlek till litteraturen”, jag fattar inte hur det kommer sig att alla som sysslar med litteratur verkar lida av nåt slags trauma.

13:12

Det där ovädret, hur illa är det egentligen? Typ, kan man åka till biblioteket utan att riskera att få ett plåttak/fallande träd i huvudet? Det blåser lite här, men nyss var det alldeles soligt och såg ut som idyllisk Disneyhöst. Jag skulle verkligen vilja åka till biblioteket men jag oroar mig för att blåsa bort från Göta Älvbron på vägen hem.

13:55

Det här var verkligen en konstig text.

15:40

OMG vilka fina foton:

Elina Brotherus heter hon som fotograferat.

15:43

Jag gillar foton som ser ut som målningar.

15:54

Och målningar som ser ut som foton.

de långa boulevarder [2006-10-26 08:51:37.0]

där rika människor träffas för att le

08:35

Vad är dealen med att jag har ont i axlarna hela tiden? Och därav ont i huvudet? För att jag ärvt det efter min mamma? Börjar jag komma upp i en kritisk ålder nu, när det liksom blir uppenbart att man har en kropp? Jag hjälpte pappa att lyfta en kamin på landet, den var rätt liten men vägde ändå 100 kilo eftersom den var gjord av järn eller nåt och jag fick skitont i ryggen, typ tecknet på att man blir äldre, eller hur? Att man får ont i ryggen? Kanske normalt att få ont av att lyfta så tunga saker iofs, även om man är typ barn. Det är som natt ute, jag har tänt den röda fönsterlampan som bara brukar vara tänd på kvällarna, så nu känns det ännu mera som natt. Två typer av människor som förbryllar mig: Människor som hänger (och då menar jag inte tittar in nån gång då och då) i diskussionsforum. Och människor som går omkring och formulerar sig själva med ord från typ Veckorevyns horoskop, ”Jag är en positiv drömmare som inte är rädd för nya utmaningar och som möter varje utmaning med ett leende!”, och typ säger så om sig själva på fullaste allvar. Jag är en positiv drömmare? Och det värsta är att de inte tycker det är genant, utan liksom är lite förebrående när man själv inte har formulerat nån sån liten tagline om sig själv. Eh. Jag är en negativ drömmare? Jag är rädd för nya utmaningar? Jag möter dem genom att rulla ihop mig till en boll i sängen? Som ni fattar har jag aldrig fått ett jobb som jag har sökt genom att skriva ett brev där jag presenterar mig själv. Det är faktiskt sant. Aldrig! (Haha, en gång sökte jag jobb på nummerupplysningen i Norrköping och de skulle anställa 24 pers, TJUGOFYRA, det är liksom jättestor chans att få ett jobb då, och det här var ju dessutom i Norrköping. Jag kom dit och sa ”Jag håller på att skriva en roman!” och de ba’ ”Eh okej, hejdå”.) Jo, en annan sak också, att ”tävlingsinriktad” alltid framställs som en bra grej, det förbryllar mig också. I såna sammanhang där människor ska presentera sig, ”Jag är väldigt tävlingsinriktad, har jag bestämt mig för något ser jag till att få det, jag tål inte att förlora bla bla bla”, typ i dokusåpor, vad är dealen med det? Det låter så sjukt jobbigt och osympatiskt. Särskilt det där med att inte tåla att förlora. Hmm ja, jag borde jobba nu som ni fattar, det är därför jag aldrig slutar skriva. Jag borde lämna en text om typ en timme, kanske mindre. 40 minuter i ideala fall. Fast jo, det är Kanal 5-reklam på stan och det är nån tjej som jag gissar ska se ful ut, för hon har tandställning och glasögon. Ska de göra henne snygg? Ta av henne tandställningen och glasögonen? Jag tycker hon ser helt snygg ut redan. Dagens låt är ”Love is a battlefield” med Pat Benetar, jättebra låt. Hej så länge.

09:50

Inskjutna satser är som ett träsk att gå ner sig i, gud, nu har jag så mycket streck överallt att jag inte vet vad som är den inskjutna satsen och vad som är själva meningen. Inskjuten sats i inskjuten sats i inskjuten sats? Mina meningar är som små kinesiska askar, fast snårigare. I’m caught in a trap, I can’t go on, because I love you too much baby!, jag älskar inskjutna satser, med värme och innerlighet.

10:40

Det här är dagens kvinna:

Florence Broadhurst hette hon. Hon var skådespelare och designer och gjorde helt sjukt snygga mönster för tyg och tapeter:

Jag älskar tapeter! Jag vill ha alla. Eller, inte hästarna kanske, för de var läskiga. Men resten. Och gärna en liten necessär med solfjädrar:

Fin!

11:40

Jag känner för att shoppa. Typ mjuka tröjor och stövlar och nagellack och nåt med pärlor. Örhängen kanske. Och en halsduk. Och nån mössa, basker i vit angora, eller brun, nåt som ser mjukt ut. Och böcker, Christine Falkenlands fyra första diktsamlingar finns i pocket. Och jag vill hänga i antikvariat. Kan inte nån säga att min text är okej snart, eller att den inte är okej så jag kan fixa till den, så jag kan lämna den här lägenheten.

12:03

Gud vad Johan Kinde artikulerar dåligt.


Site Meter //

12:44

Män i glasögonreklam är alltid så himla snygga.
Det beror iofs antagligen på att glasögonen automatiskt får dem att se intelligenta ut.

13:05

Jeremy Irons = bra glasögonreklamman.

[2006-10-25 18:19:51.0]

18:18

Gud, Bronski Beats Smalltown boy, världens sorgligaste musikvideo.

19:18

[2006-10-24 11:19:22.0]

11:15

Det regnar, jag måste åka och hämta en bok. Jag måste alltid åka och hämta en bok. Jag är glad över det alltså, jobbigt att gå ut i regnet bara.

13:11

Det var inte en bok, det var hårfärg. Eh. Men det var pilblad på marken så att hela trottoaren såg ut som en William Morris-tapet, och utförsäljning av böcker på biblioteket. Jag köpte noveller av Ola Hansson och nån bok om 1880-tal, 1890-tal och, tydligen, 1980-tal. Nu ska jag panikläsa. Kyss.

senhöstkall och oktoberklar [2006-10-23 14:23:54.0]

14:15

Känns som jag rest från världens ände, vilket jag nästan har också. Jag gick upp 04:45 och åkte bil, tåg och buss genom helt fantastiska regniga landskap. Jag ska sova lite nu, och sen ska jag jobba och blogga, bloggabstinens! Det kommer att handla om fantastiska regniga landskap, fantastiska landskap som inte är regniga och typ döden. Hej så länge.

14:19

Jo just, igår hade jag min längsta text någonsin i Aftonbladet: Här kan ni läsa den väldigt fina historien om Verner och Oscar.

20:24

som motvikt till den osmickrande bilden i Aftonbladet:
baby love Verner som fjortonåring

Antecknat 21/10

Jag sover till tolv, går upp, dricker kaffe. Läser i boken om landskap, går ut och går med mamma, till sjön. Vi plockar nypon- och rönnbärskvistar, det är så tyst. Sen bläddrar vi bland tavlor som pappa ärvt, de står i kartonger i sädesmagasinet (från 1902, ladan från 1898, jag älskar att det är gammalt, att alla detaljer är gamla, jag kan gå runt och titta på dem i evigheter) och det finns ett foto på pappas mormor och morfar stående utanför bostadshuset på sin gård. Jag har varit där, pappas morfar blev 100 år och jag var med på festen. I satt ute, det var sommar. Ibland tänker jag att jag är besatt av gamla saker, saker med historia, för att motverka känslan av att min släkt stammar från sextiotalshusen i Norrköpings ytterområden, det är så tillfredsställande med gamla foton, hus på landet, kattunge i picnickorg på femtiotalet och historier om getingsomrar och att farmor hade fläsk på smörgåsarna i skolan för hon var bonddotter, och statarungarna knaprade på sina brödkanter och glodde avundsjukt.
Regnet hänger i luften, jag dricker mera kaffe, läser om Kant, och det sublima, jag blir förvirrad. ”Avskildheten är själva kärnpunkten för den sublima upplevelsen”, jag tänker på Caspar David Friedrich och att jag vill gå ut och gå själv, stå på ett fält, vänta på att det sublima ska infinna sig.

18:15
Christine Falkenland är lite underbar, det är något med tonen som påminner om Geir Gulliksen, har ni läst? ”Vuxna dikter”? Gud vad jag älskade den. Geir Gulliksen skriver till en tjej som är död, Christine Falkenland skriver till en man, kanske inte död, ”Om honom” heter diktsamlingen. Jag måste nu uppfinna begreppet Amish-sexig för att kunna förklara den. Fattar ni? Strängt och kyligt och antagligen grått på ytan (vadmal och ylle, väderbitna ansikten) och så helt snårigt under den, MÖRKA HEMLIGHETER, antagligen något incestuöst eller iallafall skamfyllt sexuellt och förbjudet. Som ”Vikten av vatten”, inte särskilt bra film, men väldigt Amish-sexig. Eller ”The Village”, som jag alltid tjatar om, hmm, fast inte så mycket sex där, men hemligheter. Kanske Vilhelm Hammershöi, där finns ju iallafall alla yttre förutsättningar. Och ”Den som vässar vargars tänder”.

Här finns det lite bilddagbok från mitt höstlov.

20:44

Jo, dagens låt, nu blir det – något förvånande – indiehype. Jag har ju ingen koll längre så jag vet inte vad ni lyssnar på, men jag lyssnade på en låt med ett band som heter Paper Bird en massa gånger på repeat idag. Eller band är det ju inte, det är en ensam tjej. Det är inte alls min grej egentligen, men den här låten var så perfekt idag, den heter ”Stories about” och handlar om DÖDEN och passar när det luktar ruttna löv överallt och det är en dikt av Dylan Thomas i den, ”Where blew a flower may a flower no more/Lift its head to the blows of the rain”, och så handlar det om lik i kistor, väldigt Edgar Allan Poe, det är toppen.

21:02

Min engelsklärare på gymnasiet älskade Dylan Thomas. Hon älskade poesi, hon kopierade upp små häften åt oss och sen läste vi Now as I was young and easy under the apple boughs och Time held me green and dying/Though I sang in my chains like the sea, och det var en bild på Dylan Thomas gravsten, det står så på den. Så otroligt vackert namn, Fern Hill, och The night above the dingle starry, STARRY, så fint ord, Of cloudless climes and starry skies ni vet, åh.

här är gästboken

[2006-10-18 12:44:28.0]

12:28

Det är liksom KYLA ute, läskigt. Jag måste köpa en halsduk.

12:47

Jag tror jag drömde om Verner von Heidenstam, seriöst, nu har det gått lite för långt.

[2006-10-17 22:45:41.0]

22:37

Likheter mellan Oscar Levertin och Per Hagman, del 1: både klädde ut sig i ett försök att – trots att de var för unga – få komma in på ett casino i Monte Carlo. Jag minns inte hur det gick i Att komma hem ska vara en schlager, sjukt, för det är ju typ bästa partiet. För Oscar Levertin gick det iallafall bra. Han köpte ”ett par gåtfulla blå solglasögon”, blev insläppt och förlorade alla pengar han hade med sig. Så söt historia, i båda böckerna.

this must be underwater love [2006-10-16 18:27:33.0]

the way I feel it slipping all over me

18:26

Nu är det verkligen höst.

22:17

Om jag kunde hitta en usb-sladd skulle ni få se mig i motljus med höstsol i håret och B och mig på promenad framför en åker och ett solrosfält som ser ut som en Klimtmålning. Oktober är helt fantastiskt på landet. Ni får hålla till godo med några Klimttjejer som är ute och simmar.

22:38

B och jag satt på en brygga och vattnet var alldeles klart och fullt av maneter och de är så skumma, de måste ju vara typ 98% vatten. Är de liksom medvetna om grejer? Typ kan känna smärta? Manet måste vara det sista stadiet innan växt. Ola Hansson skrev om tjejer som maneter va? Han skrev om tjejer som växter också iofs. Jag gillar tjejer som är under vatten. Vet ni den där Chemical Brothers-videon som börjar med en tjej som är under vatten? Och sen springer hon på en stenstrand och det är en läskig flicka i röd anorak (hehe, anorak?, varför skrev jag det?, när skrev jag det ordet senast? Den känns verkligen som en anorak, det är nog pga luvan) med ett cyklopöga i pannan? Den gillar jag, mest när hon är under vatten. Då är det fullt av maneter som liksom lyser och glittrar, värsta undervattensdiscot, jättefint. Och jag är fortfarande osunt besatt av låten ”Underwater love”, vad hette de? Kommer ni ihåg? Det var så fin video. Fast jag vet inte om det var nån tjej som faktiskt var under vatten, hon hade vått hår och stod i klänning i nån slags fontän eller bassäng kanske? Långt hår under vatten är det snyggaste. Sen är det ju snyggt med sjöjungfrur också. Fast jag är livrädd för att vara under vatten. Jag var sämst på badet på lågstadiet och kunde aldrig hämta en sån där tung ring från botten på djupaste delen av bassängen för jag fick panik. Dessutom är jag rädd för allt som eventuellt kan finnas under vattenytan. Hej Freud. Nu kommer det en Klimtbild till. Det ska vara sjöjungfrur, men det ser ju mera ut som nån slags läskiga växter, eller maneter då. Målad 1899, Klimt bodde i Wien, Freud bodde i Wien, Freud hade eventuellt läst Ola Hansson, jag ska kontakta Ebba Witt-Brattström angående detta.

23:04

Kolla, det kommer en film om Klimt! (Hehe, ”Stunning images, questionable everything else”.) Det är John Malkovich som spelar Klimt och det är han som ligger på sängen. Till vänster ses en sk. Klimtkvinna. Alltså jag är helt besatt av Klimtkvinnor.

lockigt hår!

23:31

Om man någonsin ska skriva färdigt en liten b-uppsats i konstvetenskap borde man ju skriva den om något man kan babbla om i tusen år, typ Klimt och maneter och tjejer med blött hår. Jag tror aldrig att man får skriva uppsats om såna roliga grejer, men det får man nog.
Dessutom tror jag att centrealeuropeiskt sekelskifte (det mellan arton- och nittonhundratal) är det nya Paris på tjugotalet.

[2006-10-13 13:46:21.0]

13:44

Sjukt konstig passform på tröjan jag har på mig, det märkte jag inte när jag köpte den. Den är nog okej när man står i ett provrum, men när man rör sig känns den helt konstig, typ för liten på konstiga ställen. Över ryggen exempelvis. Där är jag inte särskilt stor, så det är nåt skumt. Antagligen ska den vara större, oversize, fast jag köpte en för liten, eller liksom normal. Jag hatar oversize, jag är 1,76, jag har känt mig oversize hela livet.

13:46

Sånt här gör jag aldrig, men nu vill jag också:

FOUR JOBS YOU’VE HAD IN YOUR LIFE
1. restaurang-/storköksbiträde
2. telefonintervjuare
3. hemtjänst-timvikarie
4. frilansskribent

FOUR CITIES YOU’VE LIVED IN:
1. Norrköping
2. Paris
3. Stockholm
4. Göteborg

FOUR TV SHOWS YOU LOVE TO WATCH
1. ”Sex and the city”
2. ”Gilmore Girls”
3. ”Twin Peaks”
4. ”This Life” (kom inte på fyra aktuella)

FOUR PLACES YOU’VE BEEN ON VACATION:
1. Paris
2. London
3. Nånstans i södra Spanien
4. Bulgarien

FOUR WEBSITES YOU VISIT DAILY:
1. Skunk
2. Hotmail
3. Aftonbladet
4. modefrossa.se

FOUR SCHOOLS YOU’VE ATTENDED
1. Stockholms universitet
2. Linköpings universitet
3. Nordiska folkhögskolan, Kungälv
4. Göteborgs universitet
(de fyra senaste)

FOUR THINGS IN YOUR ROOM:
1. böcker
2. vacker kaffekopp
3. nagellack
4. typ två kilo satsumas

FOUR THINGS YOU ARE WEARING RIGHT NOW:
1. Cheap Monday-jeans
2. svart topp
3. grå kofta
4. pärlörhängen

FOUR PLACES I’D RATHER BE RIGHT NOW:
1. Paris
2. Prag
3. Florens
4. Venedig

Äsch, det är aldrig så roligt som det verkar.

13:55

Topplista över ord som inleder inlägg i den här dagboken:
1. Jag
2. Alltså
3. Okej
4. Äsch
5. Hej

alldeles utanför listan:
Meh
Öh
Eh
Åh
Kolla
Haha!

Det sorgliga är att jag pratar ungefär så också.

14:49

Till slut? Tillslut? När man skriver ihop det, blir det liksom ”tillslut locket väl” då? ”Till slut hittade jag boken jag letade efter”? ”Tillslut hittade jag boken”?

[2006-10-12 11:13:06.0]

10:52

Äsch, det står ju bara om Nobelpriset överallt.
I mitt epokgörande (på ett personligt plan alltså) svenskarbete om Hemingway i åttan skrev jag ”Hemingway fick Nobelpriset 1954” och min lärare skrev i marginalen ”i litteratur!!”. Doh. Jag blev sur över det, mest på mig själv alltså, för annars var det ett perfekt arbete med fina idolbilder, fast de brydde sig min lärare inte så mycket om.
Annars var hon underbar. Hon började gråta när hon skulle läsa sin favoritdikt för oss; ”En dag flög en sparvhök in i ladan och blev fast/och slagen med en tjuga* tills den smala ryggen brast” började den, är det Olof Lagercrantz? Är det därför jag är som jag är? Mjäkig och känslosam. Hon var lite labil antagligen, det är kanske inte helt normalt att börja gråta inför en högstadieklass så där, men det gjorde stort intryck på mig. Min svensklärare på högstadiet var min idol. Lisbet hette hon. Världens bästa.

*tjuga = högaffel, inte en sedel

11:22

Okej, vad är det för temperatur i Stockholm nu? Kappväder?

väderleksrapport?

20:53

Broccoli är dagens grönsak. Jag är uppvuxen helt utan broccoli och hade bara ätit sönderkokt färglös storköksbroccoli innan T:s matskribentsläkting fick mig att inse vad jag hade missat. Nu har jag broccoliperiod. Jag kokar broccoli i detta ögonblick. Det är typ det nyttigaste man kan äta på hela jorden. Roligt ord också, nu när jag har skrivit det en massa gånger. Broccoli broccoli broccoli. Låter typ som rokoko. Broccoko. Fast under rokokon åt man inte broccoli i Sverige, den kom inte hit förrän på 1950-talet.

20:58

Jag googlade det där nu alltså, jag går inte omkring och vet sånt. Nu vet jag det iofs. Men jag visste det inte innan jag googlade.

21:00

Broccoli + rokoko kändes ju väldigt Lennart Hellsing. Jag tar igen att jag växte upp utan Lennart Hellsing också.

[2006-10-11 14:45:44.0]

14:45

Sysselsättning framför andra 2006: Att växa med uppgiften.

14:45

Alltså, det här med finkultur mot populärkultur: Jag tycker att ett jättestort problem är att allt blir besudlat av mediet. Typ konst som Bon-skriver känns genast som Bon-konst och därmed svår att uppskatta förutsättningslöst. Det här gör det ju svårt att skriva om saker, även om sakerna i sig är alldeles utmärkta, svårt att föra ner finkultur till populärkulturella sammanhang utan att de samtidigt blir nån slags markering. Typexemplet är ju Brideshead Revisited som väl varenda tidning varit och kladdat på nu. Jag skulle gilla en tidskrift som skrev om all möjlig kultur, och som inte gjorde det för att bevisa något (tex. ”koll”) utan för att det är BRA GREJER. Antagligen som tidskriftens Sex var tänkt från början (och som den lyckas med ibland, typ med de där texterna om Hans-Eric Hellberg och Hans Arnold, eh, de är ju intressanta iallafall, roliga att läsa), men Sex fastnade ju i en så tydlig estetik redan i andra numret. Man skulle få ha en redaktion som var sammansatt av människor med fullständigt olika intressen men utmärkt smak. Och driva tidskriften helt utan tänkt målgrupp och definitivt utan tanken att fånga upp något som är ”inne” eller ”ligger i tiden” (- och därmed antagligen inte sälja några annonser, så nån skulle ju vara tvungen att hosta upp rätt mycket pengar).
Förut gillade jag den tydliga avsändaren, typ i Pop, och jag gillade Darling när den var ny, just för den där tuffa avsändaren, fast nu skulle jag vilja ha en helt anonym avsändare, ingen hype, inget manifest, ingen ”egen ton”, inget estetiskt ställningstagande, mer än för kvalitet då. Inget som kan stagnera och bli ett manér. Fatta vad skönt. Jag är medveten om att det inte funkar, att antigrejer alltid blir en grej ändå, det är sånt man får lära sig på Kulturvetarprogrammet, om Konsums Blåvitt som en anti-serie, som blir en serie ändå, ni fattar. Den där tidskriften skulle säkert fastna rätt snabbt också, men det vore fint ändå om ambitionen var att den inte skulle göra det. Bra texter, bra bilder, bra skribenter. Inget trams, inget klet som följer med på köpet liksom.

14:57

Hmm, det var typ det där som stod i Odd at Larges manifest va..? Det funkar ju inte riktigt där. De kanske borde plocka in några äldre, bildade personer i redaktionen.

14:59

Jag tänkte på det här när jag bläddrade i det där Pop-numret med rosa Morrisseyomslag härom dagen, och Fredrik Strage hade skrivit en liten notis om Blixa Bargelds låttexter, ”Man får bland annat veta att Blixa hade Prometheus-myten i tankarna när han skrev ‘Zerstörte Zelle'”, och jag tänkte att det var ju en cool referens att göra så där i förbifarten, och läste jag Odd at Large där Strage sa att han hade läst idéhistoria och ville skriva om litteratur från början. Alltså så här: Det står i nån text om Pop, kanske nån ledare, kanske den allra första tom., att de hade ambitionen att ta popmusik på lika stort allvar som konst eller opera på kultursidor. Nu är ju problemet det omvända: Vi måste skriva om finkulturen med samma passion som vi skrivit om popmusik rätt länge nu, vi måste förklara varför man ska läsa poesi (det gör jag gärna) eller gå på opera (det får någon gärna förklara för mig) och det måste vara lika attraktivt att vara kultursidesskribent som att vara musikskribent. Fast det är väl på väg, är det inte? Jag tror verkligen det. Jag tycker att det finns mindre anledning att oroa sig nu än för några år sedan.

15:35

Okej, man måste dessutom få skriva precis lika tråkigt om finkultur som man får skriva om popmusik och ändå bli läst. Tråkighet är nog ett mycket bättre mått på hur accepterat ett fenomen är. Inte ”kolla vad roligt vi kan skriva om opera/popmusik!” utan ”kolla hur tråkigt vi kan skriva om opera/popmusik, och folk läser det ändå!”. Det ultimata beviset på makt är ju att våga ta plats genom att vara tråkig.

självsådd krasse som blommar på altanen

årets profil

16:23

Äsch, nu vill jag skrika igen, och det orkar jag inte. Dags att stänga av datorn kanske. Öh.

19:11

Meh, krångel!

the stuff of every young girl’s dreams [2006-10-10 10:17:49.0]

10:13

Hej, lite jobbigt igår, jag hade haft en kass vecka och tänkte att det skulle bli bättre när det blev ny vecka, och så blev måndagen kassaste dagen av alla. Nu har jag sovit bättre än på evigheter + fått lön, och blandband med en vacker man på! Jag vet inte när jag fick ett blandband senast, hurra. Nu ska jag jobba.

21:48

Dagens låt är lite oväntat Nobody knows what’s going on in my mind (but me) med The Chiffons. Sjukt bra!

[2006-10-09 10:05:53.0]

10:01

Jag är på skitdåligt humör, bara så ni vet.

10:35

Alltså det är aldrig tyst här. Grannen spelar musik HELA TIDEN, i evigheter när jag skulle somna igår, till slut var klockan iallafall halv tre liksom, på natten, natt från söndag till måndag, och han slutar aldrig spela. Och han spelade musik när jag vaknade, jag hade huvudvärk, dunkande från basen, jag vill ha KVALITETSSÖMN tack. Och jag törs inte säga åt honom, jag är livrädd. I lördags lät det som att han slog sönder hela lägenheten, i lördags natt var det som ett mentalsjukhus här, folk som skrek överallt i huset, jag kunde lika gärna tillbringat natten i ett amerikanskt fängelse som de ser ut på film ni vet, med folk som slår på galler och skriker, jag hade sovit lika gott där. Och Hisingen är en jävla krigszon, det blir strömavbrott och förortskidsen börjar slå sönder stan, förut var jag rädd för zombies när det blev strömavbrott, nu måste jag vara rädd för att nån kommer och slår sönder fönstren lite i förbifarten. Jag vill inte bo här, nästa gång nån säger nåt romantiskt om förorten kommer jag att skrika högt och länge. Jag vill bo nånstans där det är lugnt och tryggt och gärna fint, gud vad jag längtar nånstans där det är fint. Jag måste läsa en massa och jag kommer att somna så fort jag försöker för nu är det äntligen tyst i huset, alltså fuck, jag blir tokig.

11:39

12:29

”med färg av lik och mull och ben/och lump och multna bräden”, det var väldigt snyggt. Det är min vän Verner som skriver om hösten. För att fortsätta förgänglighetstemat. Verner gillar hösten och tycker att folk (särskilt vissa poeter) ska lägga av med att gnälla, ”jag vill bland höstens döda blad/bedårad prisa livet”, fint. Jag älskar oktober, om jag var lite gladare skulle jag vara glad idag. Verner bodde tydligen vid Bråviken ett tag, i Mauritzberg, vi kunde vinkat till varandra över vattnet.

19:47

Haha!*, jag blev så trött på att sitta hemma och vara sur att jag åkte till biblioteket och på vägen dit krockade spårvagnen jag åkte med med en bil och det var så himla otäckt, liksom bara pressade bilen framför sig och jag vågade inte ens kolla när jag gick förbi, ifall någon i den skulle vara helt DÖD eller iallafall blodig och otäckt skadad och sen satt jag typ i en timme och var helt skakig och stirrig på biblioteket, sen läste jag ut min bok och sen gick jag och handlade mat på jävla Konsum Avenyn och hon i kassan sa ”ja, tvåhundratrettitre kronor” och jag sa ”eh, va?” och hon sa ”tvåhundtratrettiotre” och jag sa ”Oj, det kan inte stämma!”, för jag hade köpt satsumas, korv, matlagningsgrädde, bröd och en jätteliten påse yoghurtaprikoser hon stirrade på maten och på det hon hade slagit in, och kollade allt och sa att joo, det måste stämma, och verkade liksom inte inse orimligheten i att det blivit så dyrt, och sen suckade hon och sa ”Ja, då får jag väl göra om allting då” och så gjorde hon om det och det kostade 106 konor och hon var bara helt sur, som om det var mitt fel, som att jag var helt gnällig som inte ville betala 130 kronor extra, och en bratkille bakom mig såg ut som han ville slå mig, och sen sa han högt till sin kompis att det tog så sjukt lång tid och att det är den sämsta jävla affären, det kan jag ju hålla med om iofs, men det var inte mitt fel, fuck, det här är typ den sämsta dagen sen… när? I mars? Aftonbladet uppdaterar aldrig sin kultursida så nu vet jag dessutom inte om jag har en text i tidningen så nu måste jag gå ut igen fast jag bara vill rulla ihop mig till en boll och vara ynklig, typ som en pytteliten igelkott.

*sarkastiskt skratt, lite uppgivet

[2006-10-08 10:52:54.0]

10:27

Hej, jag läser och läser. Jag har aldrig läst mer än så här, inte ens under mina mest entusiastiska litteraturvetenskapsstudier. De var aldrig så jätteentusiastiska iofs, men det hände ju att böckerna var bra.
D H Lawrence är underbar. Han är typ trött på allt och vill vara ifred och ha det tyst och tycker att människor är äckliga och att alla som skrattar ljuger, och alla kvinnor är elaka mot honom, tar kärlek utan att ge, och det enda som är bra att att sova, väldigt tungt, för det är det närmaste han kan komma att dö utan att faktiskt göra det. Det är ingen mjäkig bleksiktig livströtthet liksom utan riktig bitterhet, cynism, besvikelse, mörker, och samtidigt blommar det granatäppelträd och liljor och det är svarta skepp på Medelhavet och det är DÖDENS SKEPP, eller Odysseus, det är Odysseus på omslaget tror jag, båt med vinrankor i masten och delfiner runt omkring? Som ett grekiskt fat, jag har glömt allt om sånt, men svartfigurigt gissar jag, eh, eftersom figurerna är svarta. Allt är SVART. Utom gullvivorna. Han tycker att blommor är bättre än människor, att de lyckas bättre liksom. ”Allt vad jag begär av er, män och kvinnor, allt vad jag begär/är att ni skall slå ut i hela er skönhet som blommorna”, yes yes, toppen är det. Kan nån snälla översätta hela hans sista diktsamling? Det finns ju en massa grejer som nån borde översätta. Nån får se till att ta tag i det här.

här är gästboken

12:09

Jag har skrivit om det här förut, men vad ÄR dealen med vitt formbröd??? Det låg en överbliven skiva i en plastpåse i skafferiet och nu var påsen helt fuktig på insidan, som om brödskivan legat där inne och ANDATS, sina sista rosslande andetag innan det måste ge upp och låta förruttnelsen ta över. Jag freakar ur. D H Lawrence åt antagligen bara vitt formbröd, morbid och dödslängtande som han var. Det ligger ju liksom och dör framför ögonen på mig, jag blir illa berörd. Jag stoppade ner det längst ner i skräppåsen nu. Förgänglighet, ditt namn är formbröd.

Kolla, hösten.
Gather ye vindruvor while ye may.

[2006-10-07 12:02:23.0]

11:55

Nu får det vara nog med ordet ”örhänge” på kultursidor, nu är kvoten för rimligt användande fylld för det som är kvar av 2006. Nästa gång någon får skriva det blir alltså 1/1 2007, missbruk beivras.

13:37

Okej, språkgnällarlördag!, jag stör mig på att det plötsligt står ”kommer” överallt, om produkter liksom, eh, ”det här läppglanset kommer i en fin dosa med spegel” typ, eller ”kommer i arton olika färger!”. Eller det här med ”ta”, som ”ta en klass”, det stod nåt sånt på reklam för nåt gym jag såg, man kunde ”ta en massa olika klasser” istället för att ”delta i en massa olika kurser”, och ”ta ett test” såg jag nånstans, istället för att ”göra ett prov” (i skolan alltså) eller vad vi nu säger på svenska. ”Ta ett test” måste vara det fulaste jag läst på evigheter, det där är liksom den språkliga motsvarigheten till blaskig take away-latte i pappmugg.

13:57

”Ta en klass” + blaskig take away-latte i pappmugg + läppglans som kommer i arton olika färger = Olsen-tvilling.

20:41

Dagens kvinna!

det är juni, det är juni, [2006-10-05 00:10:43.0]

gratantäppelträden stå i blom


00:08

Åh, ”Waking up” med Elastica på VH1. Jag kommer alltid att älska Justine Frischmann!

dagens kvinna!

gästboken

01:33

Jag har fått för mig att jag inte kommer att kunna somna och nu vill jag inte ens försöka. Jag bildgooglar saker istället, det är väldigt avslappnande. Jag orkade inte åka till biblioteket och låna bilderböcker för 1) jag glömde böckerna jag borde lämnat tillbaka, och eftersom jag måste lämna tillbaka dem jättesnart… tänkte jag att jag kunde vänta, jag vet inte, det kändes bara så jobbigt att behöva åka dit två gånger, 2) det kom en sexa och den går inte till biblioteket. Vilhelm Ekelund verkar gilla Ola Hansson till och med mer än vad jag gör. Jag har tänkt på det här med, ja, vad ska vi kalla det?, Google-lathet? När man hellre googlar grejer än anstränger sig ens det minsta för att få tag i informationen på annat sätt, även om det nu tar tio gånger längre tid att googla, typ man går hellre in på dn.se för att kolla nåt i dagens tidning än går in i vardagsrummet där tidningen ligger och kollar där, eller till och med hellre än man sträcker sig efter den, för den ligger där på köksbordet, två meter bort, men det är för jobbigt. Eh, då googlar man ju inte iofs, men ni fattar. Typ en låttext man har i bookleten till en skiva, man orkar inte ta fram den och kolla (sjukt jobbigt att ta fram bookleten ur fodralet förresten, de där plastpiggarna är så himla frustrerande, man får typ pilla med nageln och lyfta upp den försiktigt försiktigt, inte fastna och ha sönder ryggen, trasa upp den så hörnen blir luddiga, vikta, trasiga – försiktigt nu) – mycket skönare att googla. Cache-googla, så slipper man tom. leta efter texten på sidan, bara att scrolla till rätt färg. Jag blir äcklad av mig själv ibland och tänker GÅ OCH SLÅ UPP DET!!!, fast njä, alltså, nu blev jag trött, nu går jag och lägger mig.

01:45

Eh, det där lät som en Rocky-serie. Har det varit i en Rocky-serie? Nu när inte Seinfeld finns blir allt Rocky-serier.

(jag hatar ordet ”strip”, som i ”seriestrip”, det är därför jag inte skriver det)

[2006-10-04 14:20:48.0]

13:57

Jag blir ledsen av allt, det beror inte på PMS eller fullmåne – eh, jo, kanske båda delarna förresten, det är fullmåne snart va? Jag brukar märka det på nåt mystiskt sätt, tror jag har det efter min farmor, ja, mormor också kanske (mormor frös alltid om ryggen när det skulle bli regn och var tvungen att gå och hämta sin blå kofta), det beror på att min släkt är indianer. Nejdå. Min släkt har Norrköpingska potatisnäsor men kommer från Belgien på farmors sida (som typ alla andra i Norrköping), på mormors sida också kanske, där står man som ni vet i nära kontakt med naturen och vädret, det är väl typ deras tagline, ”Belgien – här står vi i nära kontakt med vädret”, eller så blandar jag ihop det med Holland. Jo alltså, jag blir ledsen av allt, jag vet inte var jag ska ta vägen nu, typ vad jag ska läsa utan att bli ledsen, eller… hm, ja, det är väl mest det där med läsandet som är problemet iofs. Måste läsa något som är extremt världsfrånvänt tror jag, som inte har något att med Sverige år 2006 att göra över huvud taget, något som ligger väldigt långt bort från mig och allt som har med mig att göra. Jag vet inte riktigt vad, men kanske nån slags bilderbok. Tror jag ska åka till biblioteket och kolla runt lite.

20:44

Jag köpte dikter av D H Lawrence på antikvariatsutförsäljningen, de hade packat upp nya böcker. Jag har inte läst en rad av D H Lawrence förut, men dikterna är rätt fina. Veranda med utsikt över Medelhavet och vinrankor och granatäppelträd som blommer = ganska långt från mig, tyvärr. Han gillar gullvivor också, och liljor, och kvinnor med bröst som liljor, hur nu det skulle se ut. Jag har lyssnat på italo disco på italienska, av vilket jag inte begriper ett ord, eller, några ord begriper jag kanske, det var också skönt. Synd att jag inte kan läsa böcker på italienska utan att begripa ett ord men uppskatta det ändå. Henry i The Secret History påstår att man ska läsa Dante på italienska även om man inte kan italienska, men jag är skeptisk. Jag har försökt läsa Baudelaire på franska skitmånga gånger, det har inte gått nåt vidare och alltid varit ungefär hundra gånger mer givande på svenska. Av den melankoliske mannen jag postade en bild på för några dagar sedan verkar det inte finnas något översatt till svenska tyvärr. Eller jo, fast ingen poesi, den finns bara på tyska. Kan inte nån översätta lite åt mig? Bitte?

23:09

Jag ska nog försöka sälja ett gäng böcker snart, typ dålig chic lit (och då menar jag chic lit som är dålig, inte att chic lit per definition är dåligt) och annat som är, eh, dåligt. Men ur boktornet (+ från antikvariatsutförsäljningen) får följande stanna:

Andersson, Lena: Duck City
Andersson, Pelle: Efter stormen (med personlig hälsning, fint)
Dariaux, Geneviève Antoine: Elegans (”När bekvämlighet blir ett självändamål är den elegansens fiende nummer ett.”)
Ekelund, Vilhelm: Dikter (nån samling fr 1950 som inte är så vansinnigt kul, men roligare än de där från Svenska akademien)
Ekelund, Vilhelm: Dithyramber i aftonglans (originalutgåva fr 1907, som jag har tejpat lite fast jag inte tror att man får)
Forster, Edward Morgan: Ett rum med utsikt
Flaubert, Gustave: Den eviga dumheten
Fredricson, Vendela: Landar (ska läsa snart, promise)
Hansson, Ola: Vitt över världen
Harding, Gunnar: En katedral av färgat glas
Harding, Gunnar: Salongsstycken
Heidenstam, Verner von: (en sån där bok i serien ”Svalans svenska klassiker”, innehållande allt möjligt, typ samlade dikter + lite prosa, den heter ingenting och är tråkig, men det är t.ex. en rolig dikt om hösten i den)
Isherwood, Christopher: Farväl till Berlin
Isherwood, Christopher: Violen från Pratern
Lawrence, D H: Dikter
Levertin, Oscar: Legender och visor
Malmberg, Bertil: Lek med belysningar
Malmberg, Bertil: Med cyklopöga
Revenäs Strollo, Ulrika: Övergång
Rudberg, Denise: Matilde
Rydberg, Carina: Den som vässar vargars tänder
Strage, Fredrik: Fans
Österling, Anders: Facklor i stormen (fin originalutgåva)
Österling, Anders: Preludier (tyvärr inte fin originalutgåva)

det som förut var en park [2006-10-03 09:42:34.0]

09:41

Pepp pepp! SVT2 ikväll 22:30:

16:16

Meh!

16:37

Jag freakar ur. Är arbetsdagen slut nu? Får man åka till stan och köpa en kofta istället för att sitta hemma och försöka formulera en frustrerande ilska som ändå bara typ tre personer i hela världen kommer fatta? Jag har glömt min grå kofta i min väska, nu är den skrynklig. Jag har glömt ladda min mp3-spelare, nu kan jag inte lyssna på Strasbourg Square och Don’t cry tonight. Min farmor oroar sig över min ekonomi, hon oroar sig jättemycket mer när jag skriver i Aftonbladet än när jag jobbade som timvikarie i hemtjänsten. Min farmor har också jobbat i hemtjänsten. Frilansskribent är ett helt abstrakt jobb för henne. Frilansskribent är ett helt abstrakt jobb. Ingens granne spelar högre musik än min granne. Min mamma har köpt en röd vinterkappa, jätteröd, hon vet inte vad hon ska ha för halsduk. Jag har köpt en rutig vinterkappa, jag vet inte heller vad jag ska ha för halsduk. Min mamma funderar på en rutig. Jag kan inte ha en rutig halsduk till rutig kappa. Vi pratar om halsdukar, det känns bra.

16:48

Okej, min uppgift i livet: Formulera ilskan så att fler än tre personer i hela världen fattar.
Ska försöka, imorgon.

[2006-10-02 10:35:37.0]

10:17

Bla bla bla trängselskatt trängselskatt, jag vet för mycket om den satans trängselskatten, jag bor liksom i Göteborg. Tydligen finns det planer på trängselskatt här också, T sa det, jag vet givetvis inte. Jag vet ingenting om den här stan. I fredags var jag inne i den där fiskbutiken i Nordstan, fredagseftermiddag, typ kl fem kanske, sjukt trängsel av medelklassmänniskor som var lite fredagsstressade och skulle köpa en fin råvara att tillreda en splendid dinner av och stod där med systempåsar med vin de bara ville hem och korka upp. Det var första gången jag var i den där fiskbutiken och jag köpt inget, bara petade lite på den varmrökta laxen men alla var hela och alla laxar var jättestora. T säger att den där affären inte är så bra, det var nåt med deras räkor, det har stått i GP, som jag antagligen borde läsa för att inte vara så himla clueless. Det är Picassoutställning här nu, detta har jag noterat, jag vill gå och kolla på den. Inte för att jag gillar Picasso utan för att det är en trevlig utflykt och man kan hänga runt i det som en gång var Fürstenbergska galleriet och sen kan man köpa ett vykort och störa sig på tidskrifterna i museibutiken och tänka att det är tur att man har lite bättre smak än så. Och så är det en trevlig känsla att gå ut från konstmuseet, det har hunnit bli mörkt ute och antagligen regnar det lite och även om Götaplatsen är helt läskig (jag skräms av byggnader som ser så där tunga och tillslutna ut) känns det alltid fint att stå där på trappan ändå. Den där utställningen på Nationalmuseum som kanske är den bästa utställningen ever (”Målningarna belyser de nordiska sätten att skildra landskapet under 1800-talet”) öppnade i helgen, den måste jag se. Är det ingen som har skrivit om den? Jag tycker bara att det är en massa teater på kultursidorna, skitmycket teater. Är det teaterhögsäsong nu?

10:46

Bla bla bla sanning fiktion bla bla bla, tänk om man inte riktigt vet vad som är SANT och vad som är FALSKT, herregud vad spännande. Typ SVINDLANDE.

typ gästbok

11:18

Okej, vi behöver en synonym till ordet ”dock” som låter lite nyare. Jag vill skriva ”dock” hela tiden, men oftast låter det helt rubbat i sammanhanget.

PS: ”Emellertid” låter inte bättre.

11:24

Jo förresten, var köper man en bra billig resväska? Ingen märkesväska alltså, bara en rymlig väska med praktisk rullfunktion. Gärna åtminstone halvsnygg.

19:26

Jag lämnade in min text och åkte till stan, det är det bästa, jag börjar få frilansvanor: glider runt osminkad hemma i ullsockor (det börjar bli skitkallt på golven) och dricker kopp på kopp med kaffe, och sen när jag är färdig får jag dra på mig mina stövlar (som jag har börjat älska, det var nåt som inte funkade med dem förra hösten, men nu är de toppen) och åka till stan, det är underbart. Bara att gå till spårvagnen är roligt i stövlarna. Jag har aldrig ridit, men det känns som jag ska iväg och göra det. På ett bra sätt alltså. Det är nåt med hösten och varuhus, det var likadant förra hösten, jag hänger runt i evigheter (finns inte så många varuhus att välja på här iofs, men jag är rätt nöjd med Åhléns, och NK om jag är fin i håret) medan det blir mörkt ute, och så solnedgången från Göta älvbron på vägen hem och allt känns skönt, lite melankoliskt, men mest skönt. Flowerbomb luktade gott idag, jag luktar gott nu. Den luktar lite citrus direkt i början, men det försvinner jättesnabbt. Hela Åhléns parfymavdelning luktar Flowerbomb, halva Sverige luktar antagligen Flowerbomb, men det är något med den som jag verkligen gillar. Jag såg mina drömmars kofta idag, vit i lammull/angora, med knappar av pärlor, inte platta pärlemorknappar alltså, utan runda, klotfomade, som pärlor verkligen. OMG. Den var inte ens så jättedyr. Klart dyrare än koftor jag brukar köpa iofs, men koftorna jag köper brukar ju å andra sidan vara väldigt billiga. Bla bla bla. Jo alltså, jag hamnade på världens bästa antikvariatsutförsäljning (alla böcker i butiken kostade 20 kronor, sjukt), och det där boktornet kan nu utökas med ytterligare sex böcker. Informeras man om antikvariatutförsäljningar om man läser GP? Jag misstänker det. Jag misstänker att jag, om jag kommit direkt när de öppnade, kunde ha spenderat hur mycket pengar som helst. Nu köpte jag iallafall lite poesi, Anders Österling och Vilhelm Ekelund (originalutgåva från 1906!), och snygg Panache-utgåva från 1946 av Christopher Isherwoods ”Violen från Pratern”, den verkar kul. Och sen, på Åhléns bokrea, hittade jag boken som ska lösa H:s och mina alla problem: ”Elegans” av nån fransyska vars jättelånga namn jag inte orkar skriva. Den är skriven 1964 och innehåller handfasta tips för hur man bör klä sig, jag har bara bläddrat lite än men jag verkar få vatten på min kvarn angående det här med bruna och svarta accessoarer. Fransyskan anser att man bör äga en uppsättning i varje färg. Så ja, bara att börja leta bruna stövlar nu.

23:54

Jag har sett Arlington Road. Jag har verkligen en thing för Jeff Bridges.

[2006-10-01 17:02:23.0]

16:58

[2006-09-30 14:03:15.0]

13:54

Någon flyttar in i huset mittemot och det regnar ute och de har lagt filtar över möblerna de burit ut ur Statoil-vagnen och de har en så fin byrå. Eller vad det nu är, ett skåp kanske, det ser fint ut iallafall. Jag gillar byråar och skåp, jag har ett jättefint skåp som var min farmors systers som man får in tusen miljoner tidningar och videoband i. Jag vill ha fler skåp. Det finns typ inga skåp nu för tiden för nu ska allt exponeras, nu finns det bara Lack-hyllor som man ska sätta upp i långa rader, eller spalter liksom, och exponera allt på. Jag är för exponering av böcker och skivor, annars tycker jag att skåp är toppen. Jag vill ha ett linneskåp nån gång, som det mina föräldrar hade men gjorde sig av med när de flyttade, helt otroligt stort och tungt och mörkt och när man öppnar det ska det ligga välmanglade lakan i det (jag har aldrig manglat något i hela mitt liv, men jag kan tänka mig att börja). Min mormor hade ett så fint skåp i sitt vardagsrum, med lakan i, och ett fotoalbum från när hon var ung och åkte bil på landet med morfar och några kompisar och alla såg ut som Bonnie & Clyde.

Kolla vad fint.
I was born here and I was raised here.

17:21

Boktornet!
31 nya böcker på 41 dagar. Helt sjukt.
Fatta att jag behöver en bokhylla till.

18:17

Haha, seriöst, ”mellanpudel” är ett ord? Jag läste det i en bok och tänkte att det var ett konstigt sätt att säga att pudeln ifråga var i mitten ålders- eller storleksmässigt av ett udda antal (jag föreställde mig tre) pudlar. Och jag tänkte att det var ett så roligt ord att nån borde döpa typ en tidskrift till det. Fast det är tydligen en sorts pudel. Här kan man kolla på en jätterolig aprikos mellanpudel som fladdrar med öronen på ett parkettgolv.

[2006-09-29 15:20:10.0]

15:10

Öh, så seg dag, jag har lagt alldeles för mycket energi på att vara upprörd över recensioner av Lars Mikael Raatamaas nya bok och jag skulle kunna skriva världens längsta dagboksinlägg om det men jag orkar inte. Jag postar en fin bild på en vacker melankolisk man istället, som sitter och ser ut som en Whistlermålning och ångar av ”en sötma av vemod och förfinad dekadens, av överreflekterad skönhets- och njutningskultur, en arom av älskvärd skepticism”, hehe, typ alla mina favoritord i en enda mening.

gästboken är kvar förresten, här

19:06

Hej, jag hyllar nu för tiden stiliga döda män som klädde sig väl även i tidningen Rodeo och det är min artikel om Hemingway och Fitzgerald Expressen kultur citerar idag. Jag hatar alltid mina texter när de är i tryck, men jag rekommenderar bilderna. Fin idolbild på babyface Scott Fitzgerald som ser ut som en flamländsk ängel* och charmörleende Hemingway i ovanligt stilig kostym.
För att matcha nykonservatismen jag tydligen företräder har jag börjat bära pärlörhängen samt köpt en vinterkappa som matchar random rävjagande britt som jag planerar att äkta. Nu ska jag tillreda a splendid dinner with delightful dishes. Tjarrå.

*TSH-referens!

[2006-09-28 11:47:11.0]

11:56

Jag ångrade mig.

12:02

I natt drömde jag att jag jobbade på mitt gamla marknadsundersökningsjobb igen. Tusende gången jag drömmer det typ. Det är min stora skräck i livet, att vara tvungen att göra marknadsundersökningar igen. Jag drömmer om de supervisors jag var rädd för och det otäcka lunchrummet där det var lågt i tak och dålig belysning, och om de gamla datorerna med svartorangea bildskärmar, gud, jag kan knappt skriva om det här, det här är ett av mina stora livstrauman. Och jag har inte insett förrän i efterhand riktigt hur traumatiskt det faktiskt var, så himla sorgligt. Man blir som en zombie medan man håller på med det. I min dröm hade jag varit och köpt massor av kött (ett jättestort frigolittråg lammfärs tex., jag har aldrig köpt lammfärs i hela mitt liv. Vad gör man med den? Biffar?) innan jag skulle börja jobba, och jag var tvungen att lägga in köttet i ett av kylskåpen, för annars skulle det bli dåligt. Kylskåpet var helt fullt med folks äckliga färdigrätter och det tog skitlång tid att möblera om för att få in mitt kött, och den supervisor jag var allra mest rädd för kom och skällde på mig och sa att jag var tvungen att börja jobba nån gång och jag panikpressade in kycklingfilé mellan alla Willysfärdigrätter, gud, det där var verkligen en mardröm.

12:11

Haha, det lät mer suspekt när jag skrev det än när jag drömde det.

12:13

Det ointressantaste jag vet är när folk skriver om sina drömmar. Jag ber om ursäkt.

12:58

Nu har jag inte lämnat mitt närområde på snart fyra dagar och jag blir KNÄPP, jag står inte ut längre, jag ska in till stan snart, åh bliss!, och köpa nagellack och bjuda T på a splendid dinner with delightful dishes*. Jag har lämnat en text, jag har betalat hyran, jag är FRI.

*cred Gazebo.

15:06

Okej, DN-relaterad vad är dealen-med anteckning: Vad är dealen med att göra ett uppslag i varje På Stan åt fel håll? Så att man måste bläddra liksom… eh, vertikalt istället för horisontellt. Så det ser ut som att man sitter och läser en almanacka. Det är så himla jobbigt. Jag hoppar alltid över alla såna uppslag. Nu läser jag ju oftast DN hemma, men i somras försökte jag läsa På Stan på en buss och då är det ännu mer uteslutet att jag skulle läsa det där uppslaget. Jag fattar inte det här, varför envisas ni? Är det för att kunna ha en skitstor fyrkantig bild? För det är ärligt talat inte så himla roligt att det är värt besväret. Idag handlade uppslaget-på-tvären om nån kille som spelar trummor och han är säkert trevlig men nu kommer jag ju aldrig läsa om honom. Dumt för alla inblandade.

15:15

Snart ska jag skriva en grej här om vampyrer och nu skriver jag att jag ska det så jag inte låter bli av lathet.

[2006-09-27 13:49:35.0]

13:34

Flaubert är dagens man lite till:

– Hur kan man spilla tid på sådana dumheter! sade P.
– Men längre fram kommer det att ha stort intresse, som dokument.
– Dra åt skogen med dina dokument! Jag vill ha något som gör mig upprymd, som för mig bort från den här världens elände.

13:52

Det där handlade om litteratur alltså.

14:15

Kan man säga ”tillvaro” i plural? Tillvaroar? Eh? Svenska akademiens ordbok på nätet slutar vid ”till”.

en ridå av popplar [2006-09-26 13:26:07.0]

13:15

Först satt jag inne och frös och nästan somnade och sen gick jag ut och det var sommar och det blommade ringblommor och blåklint under rönnbärsträd fulla av rönnbär. Jag älskar älskar villaområdet här bredvid, i villaområden är jag lättroad på gränsen till autism, jag kan stå och stirra på en liten bit vägkant i evigheter, typ hur sanden glittrar lite i solen och en speciell sorts dammighet på några blad och tänka att var det allt jag gjorde som barn?, stirrade på marken? Det känns så. Att jag lärde mig skilja på olika sorters sand och jord och grus och berg och känslan av dem och synen av dem på håll. Villaområdestexturer. Billy sjöng att han vill att någon ska ta honom hem, till silverfärgade sanddyner, för han är nog uppvuxen vid havet, vid en strand i Skottland. Billy och jag kunde ha pratat om sand, det hade varit fint.

13:26

Alltså, klart jag gjorde annat än stirrade på marken när jag var liten, men jag tror att jag var helt sjukt lättroad redan då.

16:47

Idag har jag förtärt ett stycke skitstor chokladbiskvi från det lokala konditoriet. Jag tror att själva krämen smakade banan. Mycket svagt iofs, men ändå. De är helt crazy på det lokala bageriet och smaksätter saker lite hur som helst. Jag gissar på pyttelite bananlikör i biskvin. Det fanns andra biskvier som skulle smaka apelsin (=troligtvis äckligt). Och chokladbollarna brukar ha en svag smak av kanel. Värst är den gräsliga ovanan att stoppa anis i varenda limpa. Det är bara i det ljusa formbrödet man är säker.

Flaubert är lite oväntat dagens man, och jag har googlat envetet efter en bild där han är ung och snygg, eller något av det iallafall, eller i värsta fall inte ser direkt skrämmande ut, fast det var inte så lätt. Jag är inte säker på att det här är Flaubert, men fler än jag verkar iallafall ha trott det:

Verkligen fint porträtt, även om han ser lite för mycket ut som en Ethan Hawke i Before sunrise-kille.

Nu tror jag att hösten kommer.

18:37

Kolla, de skulle ju ha kommit jättebra överens:

– What are you reading?

you wasted your life on grandeur and style [2006-09-25 01:03:19.0]

00:23

Kolla, vardagen igen, i Carina Burmans recension av Nathan Sachars bok om Oscar Levertin i Svd: ”Hans [=Levertins] språk myllrar över sidorna, liknelserna och adjektiven staplar sig på varandra – det är mycket vackert, och det är mycket läsvärt – men är det tidsenligt? Knappast. Levertin skriver ett konstspråk som inte präglas av vardag eller naturlighet.”
Eh. Jag blir lite störd av det här, för jag läser det som nån slags invändning mot Levertin, men det är det kanske inte. Fast jo alltså, det där med ”konstspråk” – det är väl det mest tidsenliga som finns? Ett annat slags konstspråk iofs, men ändå. Det är ju inte på något vis SVÅRARE att läsa om ”När aftonrodnan sin rosenkorg tömde / i den flyende dagens spår” än om ”d: sm n:sm sm / :ch nl:jusa, lj:snua, sm:, n:ljs, sm:” (jag citerar ur Joar Tibers tidsenliga Mellanben). Det låg kanske inte en värdering i det där med ”tidsenligt” iofs, det kanske bara är jag som är stingslig. Bla bla. Det var fint slut på recensionen iaf: ”har man mod att gå i närkamp med uttryck som ‘rimfrostdröm’, ‘knoppningsdvala’ och ‘segerchar’ blir man belönad”. Åh.

01:11

Sorry om det där inte hängde ihop så bra, men det där med vardagen: Jag har tidigare uttryckt ogillande för vardag som ett mått på kvalitet. Levertin skriver om död och kärlek. Det tycker jag är toppen.

svart med purpurröda sömmar!

01:26

Jag har dessutom tidigare uttryckt ogillande för tidsenlighet som ett mått på kvalitet.


Site Meter //

19:58

Kolla vad fint: O- i Expressen!

20:39

Haha, i boken jag ska skriva om nu, där det brukar stå datum för första recensionsdag: ”inget datum! omg!”
OMG!

[2006-09-24 22:53:44.0]

22:23

Två matmysterier:
1. Den logiska kopplingen mellan bokmässa och färsk lakrits. Eller vilken folksamling som helst och färsk lakrits. Och dessutom: färsk lakrits?
2. Myten att wok skulle vara nån slags snabbmat. Alltså wok man gör själv hemma, baserad på djupfrysta wokgrönsaker. Alla broccolibitar är typ en decimeter i diameter och måste wokas en halvtimme innan de slutar vara isiga på insidan.

Om en bokmässe-relaterad bok: Jag skulle köpa ett nytt ex av Kristian Lundberg-diktsamlingen jag tappade bort, men den var slutsåld, och medan jag stod i lyrikfynd-montern och tjurade bläddrade jag lite i en bok av Gunnar Harding och fick se

kanske det vackraste man kan se i en bok. Gunnar Harding har skrivit en diktsamling om Dante Gabriel Rossetti. Varför har ni undanhållit mig detta? ”Guldbrokad, ge mig guldbrokad/så att jag kan drapera den nakna sanningen” står det. Gunnar Harding ska bli min idol.

Nu ska jag läsa helt sjukt mycket. Inte Gunnar Harding tyvärr. Eller, inte tyvärr, jag ska läsa kul grejer, jag önskar bara att jag hade lite mer tid.

[2006-09-23 20:33:43.0]

20:26

Åh gud, jag fattar inte hur någon orkar JOBBA under bokmässan, jag har sovit bort de senaste två dagarna eftersom jag blir alldeles för full hela tiden. Bokmässa i år har inneburit extremt lite mässa. För att inte tala om hur extremt lite böcker.

otidskrift blev förresten årets nättidskrift igår, fint!

you only tell me you love me when I’m drunk [2006-09-22 00:59:10.0]

00:54

Okej, dagens låt: Field Mice – Missing the moon. Bokmässan var helt otippat skitkul. Jag har minglat mer än någonsin tidigare i mitt liv. Nu ska jag sova. Tjarrå.

01:02

Haha, det låter typ som att jag är på språng hela tiden. Det är jag inte. Jag har tappat bort tre diksamlingar. Jag fattar ingenting. Snodde nån dem ur min väska eller vad?

[2006-09-21 11:31:46.0]

11:26

Känns rätt segt med bokmässa måste jag säga. Jag höll seriöst på att somna igår kväll när jag gjorde ett försök att läsa igenom monterprogrammet. Fast nu ska jag dit en sväng. Vi hörs.

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s