backup 6

[2007-07-29 22:28:22.0]

22:17

Hej, nu har jag bytt bostad. Plus att jag har varit på Öland en sväng. Öland! Så fint. Så fint när jag åkte dit och solen gick ner och landskapet var alldeles lågt och slitet och Ölandsbron stod som ett dinosaurieskelett av betong mitt i sundet. Jag fick myggbett och var jättebra på att kasta pil. Nu är jag i storstan igen. Nu bor jag, insåg jag idag, ett stenkast ifrån där jag bodde en annan gång när jag lånade en lägenhet, det var elva år sedan, när jag blev kär i killar för att de hade läst ”Liftarens guide till galaxen” och gärna pratade om detta över en kopp kaffe och ganska många cigaretter. (Ja, jag rökte inte alltså… jag drack inte ens kaffe.) Mm, ursäkta men jag måste faktiskt sova nu.

22:28

Jag har skrivit en text jag är lite stolt över förresten, den var i Aftonbladet igår men den finns inte på nätet än, hoppas den dyker upp. Den handlar om Lisa Simpson. I love Lisa Simpson.

[2007-07-23 19:53:55.0]

19:51

Stilleben med fina rosor, pärlörhängen,
Ulf Linde- och R S Thomas-bok.

stockholmssyndromet [2007-07-21 13:49:57.0]

13:45

Uh, Stockholm. Jag pallar inte märker jag. Särskilt inte när det är fint väder. Hur pallar ni? Jag gick till ett systembolag, jag trodde att jag hade gått vilse. Allt var så fult. Och så öde på gatorna, bara jag och galningar och alkisar kvar i stan, på tomma solgassiga gator. En man jag mötte ropade ”Hej gumman, det var länge sen!” och försökte krama mig. Hjälp hjälp. Fult systembolag också, allt är fult. Och det var för varmt, jag har inga rena kläder. Nu har jag klänning, nu vågar jag inte gå ut. Fast jag måste åka med en massa kassar fulla med saker, till Östermalm, och lämna dem, jag kommer frysa i tunnelbanan, jag kommer bli ful i håret. Det enda bra med fint väder i stan är att man får ha solglasögon. Så man slipper möta folks blickar.

17:52

Mm okej, det blev bättre sen, nu dricker jag vin och skjuter upp mitt städande. Jag måste städa jättenoga, ska göra det snart. Jag fattar inte att folk lånar ut sina lägenheter åt mig. Det är så snällt att det är helt obegripligt. Snart flyttar jag alltså vidare till annan lägenhet (som med stor sannolikhet kvalar in på topp tio på listan över huvudstadens bästa bokhyllor), sen vet jag inte riktigt vart jag tar vägen, så:

HEJ, BOSTAD SÖKES, från den 5 augusti och framåt (typ till slutet på augusti, kortare tid är okej och väldigt mycket bättre än inget), i Stockholm, gärna hyfsat centralt. Jag är pålitlig och rädd om folks saker. Tar gärna hand om krukväxter och katter, skickar vidare post etc. Är rökfri och har nästan stabil inkomst. Svar via mail eller Skunk. All slags hjälp garanterar evig tacksamhet.

Ska gå och köpa en furstlig innerstadspizza snart, sen ska jag packa, sen ska jag sova, sen ska jag åka ut på landet och läsa romaner och gå på en grusväg och plocka en blomma. Hej.

18:04

Antal böcker jag läst av det rika och intressanta urval konstböcker som denna lägenhet hyser förresten: 0

18:08

Per Hagman har skrivit en ny novell i senaste numret av Situation Stockholm! Jag har letat Situation Stockholm-försäljare i två dagar nu men inte sett en enda. Nu står mitt sista hopp till den läskiga gångtunneln mellan T-centralen och centralstationen. Har jag blivit solbränd idag eller? Mina kinder är alldeles varma. Måste packa. Dammsuga och diska. Slänga saker. Lägga upp en kjol? Ja? Nej? Nej.

21:27

Jag åkte till Odenplan, det var slutstation för tunelbanan. Till och med när jag tycker att jag bor sjukt centralt bor jag vid ändhållplatsen. Rolf Lidberg är på tv och pratar om italienska orkidéer, åh så fint det är med dessa botaniska män som håller upp en liten blomma och säger Kolla kolla, se det stora i det lilla. Jag borde kanske visa lite bilder. Mm okej.

böcker jag borde ha läst:
”Skulptur i folkhemmet”
”Nakna män”
”Prins Eugen – Minnet av ett landskap”

”en sönderliten tragisk luft”!
”storslagen ensamhet”!
Och jo, vackert blev det ju, se bokomslaget ovan.

hej hej dagbok [2007-07-19 19:26:06.0]

19:07

Hej, blogg blogg. Har ni läst Aftonbladet idag? Jag har skrivit typ 580 tecken om Stina Aronsons bästa diktrader. Only in the papperstidning, utbåtsfilm på köpet. Eller på köpet plus nitton kronor. Jag äter godis. Jag hade slutat. Slutat jätteduktigt dessutom. Fast nu har jag börjat igen. Stockholm does weird things to me. Nu äter jag en sån där röd rem med surt socker på, ihoprullad till en… rulle. Jag gillar extremt syntetiska smaker av röda bär. Den här smakar kanske inte ens som nåt bär förresten. Den smakar typ frätande. Jag har ingen tv-tidning. Jag har inte tid att se på tv ändå, jag måste läsa, tvätta, färga håret, läsa, skriva, läsa. Jag har en lång lista med saker jag måste läsa och skriva under min semester som infaller nästa vecka. Allt har deadline första augusti. Jag måste möblera tillbaka också. De har målat fönstren här, man var tvungen att möblera undan allt. Nu måste jag möblera tillbaka men jag orkar aldrig. Kanske är det här det ointressantaste dagboksinlägg jag någonsin skrivit? Kanske blir det bättre när jag är på landet och kan blogga om att jag har ångest över att jag inte jobbar, eftersom jag är alldeles för uppfylld av NATUREN och måste stå i timmar och stirra på en digitalis, som vi botaniker brukar referera till den. Haha. Jag tänkte köpa en liten fick-växtpress på Universeum, varför gjorde jag inte det? Jag tänkte att jag aldrig skulle använda den, men nu känner jag mycket starkt att jag skulle vilja ha en. Kan man köpa en liten behändig växtpress i Stockholm? Ja antagligen. Jag kanske inte orkar. Jag orkar ingenting. Ska väl läsa lite nu dårå. Hej.

20:52

Kom ihåg-anteckning till mig själv: Jag måste komma ihåg att köpa senaste numret av Pequod! Kristoffer Leandoer är gästredaktör och det handlar om symbolism, det verkar hur bra som helst.

[2007-07-15 11:23:27.0]

11:08

Jag är på weekend i Göteborg. Jättetrevligt! Mest av allt har jag ätit. Plus varit på Universeum eftersom jag känner mig som en turist. Gå på museum är det bästa. Fast förutom den där akvarietunneln man kunde stå i och översimmad av en munter sågfisk var det lite för lite action och för lite pälsiga djur. Så mycket slöa fiskar och grodor.
Så god mat igår också, östeuropeiskt, hurra. Östeuropeisk äppelkaka! Åh äppelkaka. Och det spöregnade ute hela tiden. Bästa östeuropeiska restaurangen var tyvärr och konstigt nog stängd, men har ni sett, har ni sett: glad recension i GP för restaurang Sarajevo. Nu måste ni gå dit ännu mer!

Snott från Toxinaut:

1. Ryck närmaste bok i din omgivning
2. Öppna sidan 23 i boken
3. Leta upp femte meningen på den sidan
4. Posta meningen i din blogg tillsammans med dessa instruktioner
5. Lägg gärna till bokens titel och författaren

De hade väntat sig en platonisk kärlek till riddare eller också till herdar och herdinnor.
Ur Verner von Heidenstam – Svalans svenska klassiker.

(Jag har inte läst den, jag har använt den i researchsyfte inför en artikel om klassiker eftersom det är viktigt att researcha ordentligt och inte skriva något utan att fråga sig ”Stämmer verkligen det här?”, för annars slutar det med att man skriver fel saker i en stor tidning och då måste man skämmas jättemycket.)

11:27

Jag inser nu hur bra det faktiskt är med en stationär dator. Nu är den här, och jag kan inte flytta på den, och jag kan inte göra nåt fräckt samtidigt som jag använder den (eh, ja typ sitta i soffan och kolla lite på Simpsons, eller ligga i sängen eftersom det är så mysigt i fem minuter tills jag får ont i ryggen men då är jag för slö för att flytta på mig), så nu måste jag skriva, för roligare än så blir det inte = jag skriver. Annars slutar det ju med att jag antingen ser på Simpsons eller somnar.

[2007-07-12 22:14:23.0]

22:00

Ja hej, alltså, jag är vid en dator hela dagarna och sen kommer jag hem och somnar för jag JOBBAR, weird, men jag orkar inte skriva här just nu! Hur orkar ni? Hur orkar ni ha jobb och blogg? Och hur orkar ni ha BARN, jobb och blogg? Det är obegripligt. Särskilt det där med barnen. Jag slocknar i en hög i soffan klockan tio på kvällen och då har jag inte orkat göra nåt mer på kvällen än köpa pizza och äta den framför tv:n. Jag är så rädd för folk i Stockholm. Typer jag är rädd för (ingen inbördes ordning):
* Killar som är långa och har kanske jeans och en kortärmad rutig skjorta och nån väska och lyssnar på musik i hörlurar och ser ut som killar som hajar lite mer, eller som att de vill se ut som såna killar.
* Tjejgäng om tre, där alla har blont starkt hår och ganska muskulösa vader för de går på spinning eller nåt och pratar gärna om spinningen (eller nåt).
* Tjejduos om två (eh, doh), där båda är små och mörkhåriga med perfekt hy och lite exotisk utstrålning i största allmänhet, typ vackra grekiska profiler eller nån fin fransig sjal.
* Tjejduos om två där båda är blonda och har väldigt gott om pengar.
* Tjejer.
* Alla som verkar känna alla.
* Alla som verkar så himla självsäkra.
Alla verkar så självsäkra! Jag skrev nyss att jag letar efter känslighet hos författare. Jag tror att jag letar efter osäkerhet hos människor. Typ det är då jag börjar tycka att nån är sympatisk, när jag uppfattar en glimt osäkerhet.
Idag köpte jag koftor för jag jobbar på ett ytterst luftkonditionerat kontor och då måste man ha koftor. Jag bor i en så vacker lägenhet! Den är full av böcker, rätt många verkar bra och jag kommer inte hinna läsa dem. Kanske hinner jag läsa en om jag sätter fart. Så ja, hej då.

[2007-07-09 21:30:49.0]

21:24

Hej, jag har inte ”slutat blogga” för jag har aldrig ”börjat blogga”, jag har inte orkat skriva bara. Jag ser på Aktuellt, de har inga nyheter att rapportera om, de pratar i typ tio minuter om folk som jobbar på caféer hellre än på kontor, sen pratar de om vädret. Kristoffer Lundström är sommarvikarie, han säger ”eh” hela tiden, ”I ehSmåland börjar regnandet avta, i ehGränna är det stor ehrisk för höga flöden, straxt ska vi få en ehfemdygnsprognos”. Jag ska läsa en bok nu. Hej hej.

[2007-07-06 16:09:48.0]

15:58

Det blev sol några timmar! Jag har varit på havet, det var toppen. Först var det ingen sol alls utan bara grå himmel, det var så sjukt vackert; ytterskärgård, bara ytor, vattnet alldeles platt och stålgrått, helt utan djupverkan liksom… och så några skarvar som kom och flög i ett streck och liksom tecknade perspektivet över vattnet, svarta mot en platt grå yta, ni fattar inte hur snyggt. Väldigt japanskt, väldigt sen och symbolistisk (yes) Bruno Liljefors. Sen blev det sol, vi hälsade på i en gammal byskola, jag fick flundra med färskpotatis, jag får så god mat. Mm, mat. Snart ska jag äta igen.

Hav, sett från klippan där man klubbade gråsäl.

Det här är vad man hade i sin skolbänk 1922.

Hårda skägårdsbrudar.

så många dagar det tar för zinkvitt att torka [2007-07-04 19:47:18.0]

19:44

(skrivet för några timmar sen:)
Det regnar, det har regnat hela dagen, det kommer alltid att regna. Aldrig kommer jag att få åka båt ut till en ö, äta glass på Harstena (nämns på väderleksrapporten), spana efter lokalkändisen Ragnar Dahlberg. Jag är inlindad i en filt, har en katt bredvid mig, dricker kaffe, ser en segelbåt mellan altanräckets spjälor. Det är så mycket natur här. Man bryr sig om vädret, växtlighet (vilka blommor som blommor, vilka bär, svampbeståndet), djur (ny hare som börjat komma hit!, ekoxehona som beter sig mystiskt varpå skalbaggsexpert på länsstyrelsen konsulteras, ovanlig grön larv på en buske som slås upp i en liten larvuppslagsbok). Katten kommer hem med råttor, sorkar, fågelungar, harungar, ekorrar, det är som en Bruno Liljefors-tavla, Darwin och survival of the fittest, jag läser Ulf Linde som skriver om Heidenstams ”Hans Alienus”, som jag inte har läst men nog måste läsa nu, den verkar underbar. Måste läsa lite fler böcker om jag någonsin ska bli Ulf Linde, måste se fler bilder och tänka lite mer och bättre grejer. Linde citerar så bra dikt av Schiller, tolkad av Bertil Malmberg, apropå ”Hans Alienus” (o-oh, namedropping-sm!):

Sköna värld, var är du? – O, vänd åter,
du naturens daggbegjutna vår!
– Blott i diktens trolska land du låter
ögat skymta dina blomsterspår.
Livlöst slumra dessa fält och lunder,
död är ätten av olympiskt blod.
Allt är skugga – detta liv av under,
skugga är dess återstod.

Äsch, jag tappade en tanke nu, jag är lite bakfull. Gillar några kvinnor Bertil Malmberg? Jag kan bara komma på män. De verkar å andra sidan gilla honom desto mer. Han verkar lite… kärv. Jag är rädd för honom, och inte på ett sätt jag gillar. Jag gillar Heidenstam idag. Jag tror inte att man måste välja iofs. Nu ska jag få mat. Pallar nog inte mer rödvin dock. Hej.

19:46

Kanske borde jag bli Heidenstam istället! ”I romanen [”Hans Alienus”] skildrade Heidenstam det främlingskap han kände i sitt eget sekel, ’den till en passion uppsvallande föresatsen att bryta loss mitt liv från denna tid’. På sina resor i Orienten hade han som ung levt i en annorlunda tid, i vad han själv uppfattat som antikens sista utandning – en värld som annars bara fanns kvar som livlösa lämningar, svårtydda urkunder, ruiner och arkeologiska skärvor: skal kring liv som tiden blåst ut. Hjälten föresätter sig att fylla skalen med friskt liv – sitt eget, lossbrutet från det förhatliga borgarseklet.” Mycket tilltalande.
Jag har fått blåbärspaj.

what does the city have to offer me [2007-07-03 20:05:53.0]

19:49

Hej, jag är i skärgården. Det är toppen. Jag har ätit jordgubbar och smultron och vinbär och sett mer djurliv än jag vanligtvis gör på ett halvår. Så här ser det ut:

Humlegården! Min farmor + ett humletorn.
Imorgon ska vi brygga mjöd.

söta katten!

Nässelfjäril som myser på gamla torparväxten stjärnflocka (lat. Astrantia major,
snyggt namn, plus att den verkligen ser ut som en flock av stjärnor!).
I love gamla torparväxter av det här slaget; de ser menlösa ut först,
sen (efter lite spirituell konversation, när man förbluffas över deras intellekt
jämfört med exempelvis den pråliga borstnejlikan) är man fast.

Så här ser det ut på sina ställen.

[2007-07-02 01:31:56.0]

21:11

Hej, jag har varit på bio och sett ”Hostel II”, det var toppen. Jag gillar inte det äckliga, men jag gillar allt det andra jättemycket. Nu försöker jag gå in ett par eventuellt för små tygskor och packar som en galning. Jag måste packa allt, jag kanske ska vara borta i evigheter. Seriöst. MÅNADER. Jag måste till och med packa min smutstvätt. Fräscht. Men det är massa toppar jag måste ha med mig som är smutsiga. Det står ”smutstvätten!” på min lilla packarlista. Jag tänkte tvätta den innan jag använder den alltså, den ska torka i sol och skärgårdsluft. Jag borde ha köpt en resväska men jag hann inte. Hur ska det gå, hur ska det gå. Alla mina kläder och alla mina skor. Hej, vi hörs.

jag ska typ hit

21:54

Jag tror egentligen inte att nån ska tro att jag ska ta med mig smutstvätt för att använda den utan att tvätta den, men jag måste ändå påpeka att jag minsann är RENLIG, det där är en noja som hänger kvar sen högstadiet, då kunde ALLT vara äckligt. Eller, hade det här varit högstadiet hade jag inte ens vågat säga att jag ska packa ner smutstvätt.

det här är från igår natt, jag puttar ner det lite nu för det känns som en helt annan dag nu

01:09

Jo, den här anteckningen skulle ha följt den förra egentligen, för den är också väderrelaterad, men det blev paus för att se några avsnitt av ”Heroes” och äta cheesecakeglass, som jag aldrig riktigt fattat dealen med, men den var för all del god. Egentligen föredrar jag alltid glass med chokladsmak, jag har en inte helt originell terori om det där; att man kan dela in människor i de som föredrar frukt och de som föredrar choklad. Alltså smakmässigt, inte som huvudsaklig kost. Typ chokladglass eller… nåt som smakar frukt, chokladig efterrätt eller nåt som smakar frukt… osv. Det finns kanske inte något ”osv” iofs, hela teorin tar kanske slut där. Jag föredrar iallafall choklad. Men cheesecakeglassen var alltså god ändå. Anyhoo. Det bestämdes långt innan någon läst senaste Nöjesguiden att gårdagen skulle tillbringas på en specifik restaurang… eller vad det nu är, ett visst ställe, som serverar mat och alkohol. ”Krog” är det fulaste ord jag vet, så jag undviker det i det längsta. Jo, etablissemanget ifråga var iallafall etta på en lista i Nöjesguiden skulle det visa sig, och det var slut på vitt vin (klockan 19 en lördagkväll), de ”hade kanske” rosévin, man fick vänta en timme på en medioker hamburgare pyntad med en kvarts kiwi och en bit krukväxt. Jag har alltid föreställt mig att Nöjesguiden är rätt kräsna, så nu skulle jag gissa att 1)ingen faktiskt hade varit där, eller 2)det föreligger någon tveksam anledning till den märkligt positiva listplaceringen. Fast nu har vi ju förstått sedan några nummer tillbaka att Nöjesguiden har både integritet och tar kraftigt och bestämt avstånd från alla former av svågermässig journalistik, så därför får man anta att 3)man ska inte lita på ett ord som står i tidningen. Det jag skulle komma till var nog vädret igen, det fanns en uteservering, man lindade in sig i filtar och hackade tänder och ångrade att man hade ballerinaskor. Äsch, det jag skulle komma till var inte alls vädret, jag ville mest gnälla lite. Jag gillar den långa blonda tjejen i ”Heroes”. Niki. Mest för att hon är lång och ändå har jättehöga klackar. Ja, hon är ju tuff också. Jag tycker att det är töntigt att gilla japanen och tråkigt att gilla cheerleadern. Alltså, jag gillar ju cheerleadern också. Kanske gillar jag henne bäst faktiskt. Men det är ändå tråkigt. ”Heroes” är som Spice Girls, man måste ha en favorit.

01:38

Edvard Munch skulle ha gillat Niki bäst tänkte jag nu och skulle bildgoogla fram bevis för det, men jag hittade inget. Har han inte gjort en målning med en vitklädd och snäll tjej och en svartklädd och hålögd och lastbar? Det var kul att bildgoogla iallafall. Kolla vilken rolig Muchmålning:

(man kan klicka)

Värsta pinuppiga sjöjungfrun. Det är nog väldigt svårt att måla en smakfull sjöjungfru. Det är kanske contradiction in terms. Smakfull sfinx funkar. Fauner blir alltid lite… Narnia. Smakfull enhörning? Nä. Haha, enhörning. Kentaur? Ja? Nej?

01:58

Bättre att måla vattennymfer! Typ Waterhouses vattennymfer, så gulliga. Fast alltså kolla här, det här är tydligen stormnymfer(?) som vältrar sig i sin grotta, jag vet inte vad det är som får den att se så tacky ut… Fast jag tycker den är fräck ändå. Edward John Poynter heter han som målat.

(man kan klicka)

02:07

Klimt målade alldeles strålande sjöjungfrur iofs. Strålande och läskiga.

02:08

Jag har ofta tänkt att jag nog inte gillar Munch så mycket, men nu inser jag att det är Gauguin jag inte pallar. För starka färger tror jag, för grällt. Eller jag vet inte. Jag har svårt att ta till mig hans grejer bara.

02:10

Men Gauguin skulle man kunna ta med till restaurang Kontiki för ett expertutlåtande! Till min lista av anmärkningar skulle han dock antagligen lägga att hamburgarna inte frambars av minderåriga polynesiskor.

02:37

Nu hittade jag lamadjur när jag bildgooglade igen!
Lillie Langtry som jag letade efter var skådespelerska, prerafaelistisk konstmodell, älskarinna åt prinsen av Wales och kompis med Oscar Wilde och Whistler, och såg ut så här.

02:51

Åh, fin!

02:52

Åh, fin II!

02:53

Måste sluta googla.

[2007-07-01 20:18:21.0]

20:02

Nämen vad är dealen med vädret?! Vad hände med värmeböljan? Den DÖDLIGA? Det är skitkallt hela tiden, kall luft, jag hatar kall luft. Dessutom hatar jag blåst, så länge det inte är mulet och man står vid havet nånstans och inte hade tänkt sola. Jag hade tänkt bli fräsch och vacker av lantluft och hav nästa vecka, alltså, veckan som kommer nu, som börjar imorgon, jag hade tänkt ha lite semester, men nu verkar det ju bli 14 grader och mulet. Jag ska vara i Stockholm sen, då måste man vara snygg. Annars blir man stoppad innan Årsta.

and then he puts a smile on the face [2007-06-30 01:02:11.0]

of a nation in slumber

00:45

Ja, att det skulle bli Blow Monkeys-dagen idag var verkligen otippat! Men det var ju en trevlig överraskning. Jag pallar inte Blow Monkeys sen när de blir för mycket soulpop, surprise, men första skivan! B brände den till mig för evigheter sen, nu har jag lyssnat jättemycket. [raderat försök att beskriva hur den låter eftersom jag suger på att beskriva musik och skäms när jag läser det]
Okej, bildkavalkad:

Then I see a boy,
he must be a prince.
You’re so beautiful!
I’d like to take you home!

Mycket skulpturalt ansikte.
Plus att han poserar framför ”Marats död”,
vilket nog är den franska nyklassicistiska målning
jag också skulle posera framför om jag skulle posera
framför en fransk nyklassicistisk målning.

Bästa skivan!
Randigaste kläderna!

Jo, avfärda förresten inte Blow Monkeys ”You don’t own me” som är med på Dirty Dancing-soundtracket bara för att den är med på Dirty Dancing-soundtracket! ”Be my baby” är också med där.

12:43

Att jag skulle posera framför ”Marats död” var inget politiskt statement är det antagligen bäst att påpeka, eftersom jag kom på att nån tolkade det så förra gången jag nämnde den målningen. Jag tycker att den är snygg, det är därför. Bra ljus, bra ytor, bra komposition. Jag gillar väldigt stabila kompositioner av den där typen. Det är inte heller ett politiskt statement, det är ett estetiskt. Ibland får jag en känsla av att det är omöjligt att tala om estetiska preferenser. Typ att ett visst sätt att komponera en målning är behagligare för ögat än ett annat sätt, och att denna åsikt inte är konsekvensen av en politisk agenda. Jag blir uppgiven när jag börjar tänka på sådana saker och jag tänkte ägna dagen åt att vara glad så nu lägger jag ner. Hej.

13:03

Jag anser inte att konstens främsta uppgift är att vara behaglig för ögat. Däremot gillar jag ofta när den är det. Okej, hej.

[2007-06-29 01:29:45.0]

00:23

Rätt ofta känns det som att jag skulle kunna skriva hur mycket som helst. Jag kan skriva om allt. Skurmedlet i trapphuset. En katt i trapphuset. Ska katter vara i trapphuset? Det gör mig bekymrad. Jag är rädd att de ska hamna i fel trapphus för att de är lite dumma och nyfikna och vill kolla, och att de ska komma bort på nåt sätt. Jag fick laxpasta! Det var valnötter i den också, det var gott. Jag tror jag såg en göteborgsbaserad popstjärna, åh well, kille som ägnar sig åt popmusik, på Emmaus igår. Nu slits jag mellan att berätta vem han är och vad han köpte. Jag vill inte berätta båda, för det skulle kännas… utlämnande. Jag väljer nog det han köpte, det är roligare: ett litet kassaskrin. Man kan fundera på vad han ska låsa in i det. Äsch, det här var en parentes. Men jag tänkte idag att jag formulerar allt, i huvudet, hela tiden, oupphörligen. Nästan oupphörligen. Vet inte riktigt när det upphör iofs. Inte när jag är full, då blir det ännu värre. Det är därför man inte slutar blogga. Jag tror att många som har slutat blogga skriver som galningar nån annanstans iofs, men jag tror också att många som startade en blogg och dödade den igen gjorde det för att det inte fanns ett behov av att skriva. Jag skriver alldeles för sällan i min lilla anteckningsbok nu för tiden, det suger. Jag älskar min lilla anteckningsbok. Jag skriver nästan bara ner citat i den nu, alldeles för lite grejer jag formulerat själv. Det senaste citatet jag skrev är: ”The blue of the sky is bigger than the cloud.” Det var ju fint. Det kan man brodera på en liten korsstygnstavla. Jag googlade det nu och inte en människa på hela internet har skrivit det nånstans. Det verkar ju märkligt. ”Browning” har jag skrivit under. Robert Browning? Elizabeth Barrett Browning? Nån annan Browning? Det får man inte veta. Well, hade det varit Elizabeth borde jag ju rimligtvis ha skrivit ”Barrett Browning”. Så Robert är det väl då. Tänker jag hårt kan jag nog komma på var jag skrev av det ifrån, men jag vill inte, det är roligare om det är ett mysterium. Nu slutar jag kanske skriva och går och lägger mig. Alltså, grejen med det här, med såna här anteckningar, med rätt många anteckningar här, är ju inte att jag förväntar mig att de ska intressera någon. Jag skriver för att jag måste formulera saker i text för annars dör jag lite. Jag hoppas att ni inte på riktigt tror att allt jag skriver här är sådant jag verkligen tycker är värt att berätta för det vore ju helt rubbat.

00:57

Åh, Elizabeth Barret Browning har skrivit en dikt som heter ”The house of clouds”. Fint.

I would build a cloudy House
For my thoughts to live in;
When for earth too fancy-loose
And too low for Heaven!
Hush! I talk my dream aloud—
I build it bright to see,—
I build it on the moonlit cloud,
To which I looked with thee.

Alla engelska dikter från artonhundratalet är så himla långa, men gud så sköna de är att läsa. Jag kan läsa evighetslånga dikter och bara tycka det är underbart. Jag fattar ofta knappt hälften desutom. Det gör inte så mycket, det är nästan fysiskt tillfredsställande, det känns som att bli vaggad.

09:35

I det lilla diktstycken ovan förstår jag alltså alla ord. Men ibland är engelskan lite obegriplig. ”Jag fattar knappt hälften” var dock en överdrift. Jag är hyfsad på engelska. Jag skulle vilja vara hyfsad på fler språk, eller nåt mer iallafall, men alla andra språk suger jag tyvärr på.

09:54

Det kostar 250 kronor att skaffa en ny sån där internetbankdosa! Min har gått sönder, jag fick sätta in pengar till hyran på bankkontoret igår. Det kostade 50 kronor. Alltså, de där dosorna håller ju inte för evigt! Min har hållit i sex år, är det inte att betrakta som normalt slitage? De blir ju helt sura om man ska betala en räkning i kassan. Damned if you do and damned if you don’t. Jag ska skriva en insändare om det här.

10:52

Hm, från det ena till det andra: Jag är nämnd i SvD idag tydligen. Det står att jag har skrivit i nya numret av den vackra tidskriften Aorta (med tema ”språkmaterialism”, och elegant Hokusai-medaljong på omslaget) att den poetiska bilden är poesins mest demokratiska inslag. Ja, det har jag ju skrivit alltså! Det var ju väl tajmat med gårdagens Gunnar Harding-recension och bild-entusiastiska dagboksinlägg.
– Therese, du tycker alltså att den poetiska bilden är viktig ur… nåt slags demokratiskt perspektiv?
– Jag tycker egentligen att det är ganska motbjudande att slänga sig med ordet ”demokratisk” hit och dit, men ur… ett tillgänglighetsperspektiv: ja, absolut! Och ur ett angelägenhetsperspektiv. Och när jag säger ”demokratisk” talar jag alltså om ett förhållande som har med en läsare att göra… text som är demokratisk för sin egen skull har jag som bekant svårt att engagera mig i.
– Men din text i Aorta handlar ju en massa om Richard Bergh..?
– Ja! Och om Hjalmar Gullberg! Hurra!

[2007-06-28 11:16:18.0]

11:03

Nu länkar jag till en text jag har skrivit! Här är den! Jag hade egentligen velat att den skulle vara väldigt mycket bättre, men nu vill jag uppmana alla att läsa Gunnar Hardings samlade dikter även om recensionen inte är helt mindblowing. Det är en pocketbok, det är väldigt mycket väldigt bra poesi för pengarna. Köp och läs! Ni läser inte poesi i vanliga fall? Ni kan börja med Gunnar Harding. Jag har svårt att tänka mig en bättre introduktion. Han har skrivit ett väldigt sympatiskt förord som ni måste läsa, det är väldigt icke-skrämmande. Allt med Gunnar Harding verkar överlag väldigt sympatiskt. En sympatisk ton liksom. Eftertänksam, lågmäld, men intensiv samtidigt. Det är bra. Jag rekommenderar att man läser lite i taget. Typ man tar en dag och läser dikterna om Apollinaire, inget annat. Det kommer att bli en helt ljuvlig dag. Ni kommer att befinna er vid Medelhavet som är blått och platt som på en Picassomålning (den med två pojkar? en spelar flöjt? Eller båda? Ni vet?), Apollinaires mamma kommer att säga (och nu citerar jag ur minnet, för jag har inte boken här just nu), ”Guillaume, så föddes du ur en blandning av himmel och hav. Därför ska du alltid bära sjömanskostym, och dina blickar ska alltid söka sig mot solen.” Och så kan man tänka att hon säger det till Billy Mackenzie om man vill. Har ni läst Gunnar Harding? Alltså, det där med bilderna… jag inser nu när jag får det att det är precis det jag vill ha. Bilder, ge mig bilder. Fler bilder. Nu genast. Stick iväg och köp boken nu. Läs den på semestern. Bär den nära ert hjärta.

11:19

det var den här jag tänkte på

11:30

Åh jaa, debatt om ”Dunka mig”, precis vad vi längtat efter… Gud, ironi funkar så himla dålig nu för tiden! Det känns helt dött. Jag menade tvärtom alltså. Natalia Kazmierskas text idag var väl konstig? Hon verkar ju med flit fullständigt missförstå Carina Rydberg. Hon missförstår med flit ordet ”ren”. Läser man något annat än just det ordet i Carina Rydbergs text borde det ju vara uppenbart att hon inte menar ”ren” som i obesudlad och helig, att hon inte alls pratar om någon oförstörd blomma. Utan att hon pratar om exakt samma sak som Natalia Kazmierska. Fast då hade ju inte Natalia kunnat skriva sin text.

15:44

Okej, så här sa Apollinaires mamma: ”Guillaume, min pojke, så tillkom du i mötet mellan himmelen och havet. Därför ska du alltid bära blå sjömanskostym och dina blickar ska alltid söka sig mot solen.” Nästan rätt! Fast originalet var ju bättre. Det där var som viskleken med poesi. Citera den-och-den dikten som du minns den! Nån som gjort nåt på det konceptet? Jag ger bort det nu. De har använt nåt nytt skurmedel i trapphuset här, det luktar helt underbart, frukt, som om någon stått och skurit upp hundratals honungmeloner och mangos. Jag tvättar och jobbar och blir aldrig färdig med jobbet jag jobbar med, jag har jobbat med samma grej i VECKOR. Det blåser så mycket ute. Jag gillar Picassos klassiska period. Jag är så hungrig, jag vill äta laxpasta. Jag måste till banken.

[2007-06-27 11:08:57.0]

10:50

Uh, jag är helt nervös, jag börjar få typ sommarjobbsoro och refeber och packnojor och separationsångest. Hm, om det någonsin är lämpligt att köpa en ny resväska är det kanske nu. Men gud så tråkigt att köpa en resväska. Jag måste köpa tygskor. Mina bästa och sötaste gick sönder igår. Regnet tog uppenbarligen död på dem. Jag gick i trasiga skor hela eftermiddagen, det rann in vatten, det kändes så sorgligt. De säljer White musk-parfym på Body Shop för 39 kronor. Jag luktade på den, det doftade högstadium men skumt nog inte obehagligt, snarare… spännande nästan, pirrande. Vilket är en sjuk och fullständig efterhandskonstruktion för det var inget spännande och pirrande med högstadiet alls och den där doften borde egentligen få mig att må dåligt men det gjorde den inte, jag gillade den. Jag tycker att den luktar gott. Jag var nära att köpa den. De reade ut hela serien. Parfymer, body lotion, bubbelbad, deodoraner. Den ska väl inte upphöra? För då måste jag köpa den. Jag behöver en tvättid. Jag har fula kläder idag, men jag ska hålla mig på Hisingen, så det är nog lugnt. Snart ska jag till tandläkaren. Sen ska jag till banken. Hoppas ni har det roligare. Hejdå.

17:30

Åh jag var så duktig hos tandläkaren, jag hade inga hål och fick jättemycket beröm för att jag slutat med socker i kaffet. Sen struntade jag i att gå till banken och sen struntade jag i att köpa tygskor och köpte andra skor som jag inte behöver och en kasse porslin istället, ehrm. Fint fat från Gefle som ser så där trettiotaligt ut, eller fyrtiotaligt, eller jag vet inte. Jag bara skriver nåt, ni protesterar ju ändå inte när jag har fel och det har jag hela tiden. Och lite assietter från Gustafsberg och en liten… vas kanske, eller kruka, med så där fin femtiotalsglasyr, matt glasyr, jag dras till femtiotalsglasyr fast jag egentligen, av pricip, ogillar det, för att jag ser föremål med femtiotalsglasyr framför mig… kanske en liten skål med blekgrön femtiotalsglasyr, innehållande bilnycklar… stående på nån vacker teakbyrå, i nån smakfull hall, i en lägenhet som tillhör en man (42-44 år, mycket kortklippt hår), med stort formintresse och lite sk. ”designklassiker”, blandade med loppisfynd och arvegods, och så en clean taklampa och en liten Buddahfigur i mässing från en gång när han var i Asien. Ja ni fattar ju.

17:38

Han har linnebyxor också.

17:39

Ja, bara på sommaren alltså. Han gillar värme, han kan hantera den. Det korta håret, linnebyxorna. Värmen i Stockholm är ändå inget mot den där gången när han var i Asien.

[2007-06-26 21:34:27.0]

21:17

Jag bodde i Paris 1998, sjukt länge sen nu, och stod varje eftermiddag osäker och nittonårig och i billigast kläder på skolgården till en engelsk privatskola i exklusiva närförorten Neuilly och väntade på att den tioåriga mytoman som jag fick betalt för att frakta i Metron till en nybyggd lägenhet i 19:e arrondissementet, på andra sidan stan, samt underhålla, läxläsa och spela Tomb Raider med tills någon av hans konstnärliga karriärföräldrar behagade visa sig framåt 21-snåret skulle dyka upp.
Nästan varje eftermiddag såg jag den här tjejen spela basket på skolgården:

(man kan klicka)

Hon heter Yelena Noah och är dotter till tennisspelaren Yannick Noah, och hon gick på den engelska privatskolan tillsammans med sin bror, kanske tvillingbror, de verkade vara ungefär lika gamla. Hon var tolv då ungefär, och redan så himla vacker. Hon och hennes bror var längst av alla barnen på skolan och så lika varandra, de såg lite androgyna ut, liksom breda, öppna, rena ansikten, jag tänkte på Charles och Camilla i ”The Secret History”, jag tänkte redan då att hon kommer att bli modell. Ibland kom Yannick Noah själv och hämtade dem, då brukade han spela basket med dem och en massa andra barn på skolgården. En gång trodde jag att han var på väg att prata med mig och blev jättenervös. Fast det gjorde han aldrig. Och nu syns han alltså i LaRedoutes vårkatalog tillsammans med Yelena, som mycket riktigt blev helt stunning vacker och modell. Känns fint och logiskt. Vad det blev av den tioåriga mytomanen vet jag dock inte, trots idogt googlande. Hans pappa var regissör, så kanske blev han skådespelare, jag tror att han ville bli det. Han påstod att han hade varit med i en Mars-reklamfilm när han var mindre, fast det är mycket möjligt att det var lögn.

21:42

Ja, update: Yelenas bror blev basketspelare! Ännu mer logiskt. Han heter Joakim och är inte direkt ful heller.

denna andliga väderleksväxling [2007-06-25 12:16:24.0]

11:41

Jag är så Ipren-seg. Min hjärna är ludd. Seriöst. Jag som måste tänka smarta saker. Jag önskar att min hjärna var lite mindre beroende av dagsform. Jag önskar att jag var lite mer robust, lite mindre känslig. Jag är känslig för allt. Alkohol. Drag. Kritik. Väder (inte bara sol eller regn, här pratar vi nyanser; luftfuktighet, grad av molnighet etc.). Dofter. Tonfall. Stämningar. Värktabletter, uppenbarligen. Jag har dålig balans, jag har lätt för att gråta. Jag påverkas av fullmånen! Det här är så himla opraktiskt! Jag borde ha ett yrke som tar hänsyn till sånt här. Det enda jag kan komma på är författare. Måste se till att jobba på det. Ser du, där växer i det moderna samhällets öfverkultiverade jordmån en underlig och sällsam ört, som heter »Sensitiva amorosa»! Kanske är det känslighet jag letar efter mest av allt hos författare. Och hos konstnärer. Ja. Så är det. Ola hade förstått mig. Ola och jag hade antagligen tagit livet av varandra. Det hade varit som Kristian Luuk och Carina Berg, som tävlar om vem som är roligast; ”Den här aftonrodnaden gör mig melankolisk”, ”Du, jag tror att den gör mig mer melankolisk”, ”Du fick vara mest melankolisk igår, kom igen!”. Fast jag hade vunnit, jag hade alltid kunnat triumfera med att vara kvinna och han hade ju köpt det. Jag är inte särskilt melankolisk idag dock. Mest luddig. Jag behöver stärkande alpluft.

12:29

Åh, vilken fantastiskt underbar recension av Oscar Levertin. Alla mina favoritord i en enda text!

12:37

Haha, åh Oscar Levertin, vilken kille. ”[E]tt uttryckssätt, sådant att en människa med litet finkänslighet och bildning knappast kan uthärda det utan illamående”. Så ska det låta.
Ja, det skrev han inte om ”Sensivtiva amorosa” alltså! Det där var ur en sågning.

18:18

Haha, SvD:s bloggare:
Susanna Baltscheffsky: Dödlig värmebölja i Grekland
Henrik Ennart: Dödlig bakterie i barnmat från Uganda

Nåt mer som är dödligt? Jag är freakin dödligt trött. Jag har fått Modette-premier! Clarins-smink. Jag ska bara prenumerera på tidningar som ger mig smink jag inte skulle ha råd att köpa annars. Läppglanset är mes-rosabeigt men det luktar så gott, så snällt vaniljkoligt. Annars känner jag lite för att prenumerera på Antik & Auktion. Jag köpte den för några dagar sen och det var ju jätteroligt. Jag har tittat på uppländska allmogeskrin och jugendsoffgrupper och användbara gamla tennstop att ha pennor i i flera dagar nu. Plus att det är en så glad ung man som väljer sina favoritsaker på nån antikmässa. Kristallkronor, och små… pelare. [update: Här är han! Erik heter han. Fast han ser inte så glad ut där… men scarfen är ju smashing.] Han studerar till operasångare, han gillar det dramatiska, både i opera och i inredning. Kanske gillar han Rufus Wainwright. Han ba’ ”50 000! Mycket överkomligt för en så unik möbel!”… vilket får mig att tro att Erik inte lever på CSN. Jag ska sluta köpa modetidningar, jag blir bara besviken. Modebloggarna har skämt bort oss! Finns det inga bra antikbloggar? Gärna med bara bilder. Typ nån som går runt och tar bilder i antikaffärer och på loppmarknader. Streetstyle-antikblogg! Det vore ju som en liten dröm.

[2007-06-24 02:56:27.0]

02:35

Jag vill inte sova. Jag är vaken och bildgooglar. Först skulle jag googla lite efter baddräkter, eftersom jag tror att jag måste köpa en baddräkt. Sen började jag googla filmstjärnor eftersom jag helst vill ha en baddräkt som ser ut att ha kunnat tillhöra exempelvis Sophia Loren. Sen råkade jag börja googla Yvonne De Carlo. Hon är min nya idol. Kolla, supersnygg:

”Efter några mindre roller erhöll hon 1945 huvudrollen i filmen Salome, danserskan och medverkade sedan i en rad filmer av ”Tusen och en natt”-typen som exotisk fresterska.”
Så här kunde det se ut:

”Slave girl” heter den filmen. Haha! En annan heter ”Song of Scheherazade”.
Här syns en fin Salome-affisch:

Jaha… godnatt då.

that was the summer we went to Kellerman’s [2007-06-23 23:43:53.0]

23:21

Jag gick ut och gick lite och tänkte att jag skulle plocka första lupin jag såg för jag verkligen ville se lupiner, helst på uteplatsen i en tjusig trädgårsurna (några marmorlejon hade varit fint bedvid också tänker jag nu), fast nån sån äger jag tyvärr inte, så jag kunde nöjt mig med ett fång i en tillbringare på köksbordet, men jag såg inte en enda lupin. Massa hundkex bara. Det beror på koldioxidet. Så tung trafik här i ghettot att hundkex är allt vi har. Närå. Jättemycket vresrosor finns det och jag älskar vresros, det doftade helt mindblowing underbart när jag gick förbi och jag hade till och med en liten sax i väskan, men det var bladlöss på och jag är livrädd för att få bladlöss på min porslinsblomma, livrädd. Jag har ärvt den. Jag måste vårda den med all min ömhet. Det var kolsvarta moln i klumpar på himlen, och samtidigt sol, jag trodde det skulle bli åska.
Sen åt jag skinka och melon, bästa sommarmaten. Sen åt jag nektariner. Sen såg jag på Dirty Dancing. Bästa sommarfilmen! Alltså, voice-overn i början gives me the chills, och så skylten det står ”Kellermans” på, åh, den påverkar mig mycket djupare än skylten det står ”Twin Peaks” på. Jag älskar Dirty Dancing. Har ni sett vad fint de har det också, både Patrick Swayze och hon… vad hon nu heter, den långbenta blonda? Penny? I sina rum? Så fina mattor och tyger och japanska parasoller och Mucha-plancher! De ska väl ha dålig smak antar jag, för de är arbetarklass. Det är jättefint i vilket fall. Och åh, hela stämningen, slutet på sommaren, löven som faller från träden när Babys pappa sitter på verandan och tittar ut över sjön, de mörka kvällarna, hösten som närmar sig… det är lite magiskt.

Han lär henne att ryckas med i den eldigt eggande
sensuella dansen som får hela hennes kropp att skälva.
För första gången upplever hon det heta begäret
och den varma längtan.

23:43

Het dikt om åskmoln förresten, alla som skrattade pliktskyldigt åt Bertel Gripenbergs skidspår kan sluta skratta nu:

I svartblå kåpor, kantade med glöd,
vid horisonten onda åskmoln stå.
Det blir så hett – all världen vissnar död.
I pinsam väntan våra hjärtan slå.

Och solen sjunker i sin röda bädd
och träden darra för en kvalmig fläkt
Din blick är het och längtande och rädd
och tung av smärta är din andedräkt.

Vad väntar oss i natt, vart gå vi, säg?
Mot lyck, härjande som blixten är,
mot okänd död på åskmolnskuggad väg?
Vi båda följas åt, varthän det bär.

[2007-06-21 12:36:50.0]

12:15

Jag tycker att Johan Cronemans text om Per Morberg i DN igår är så söt. Så reservationslöst beundrande! Johan Croneman kommer att vilja laga sjömansbiff nu, för Per Morberg såg så tuff ut när han gjorde det. Brukar män i Johan Cronemans ålder vara så där reservationslöst beundrande? När det inte handlar om musik alltså, när det inte handlar om Bruce Springsteen. Eller om idrottsstjärnor, fotbollshjältar. Jag tror inte det. Stora skådespelare kanske förresten? Författare? Mircea Cartarescu verkar ligga bra till för reservationslös beundran. Men jag vet inte, det brukar liksom handla om någon som befinner sig på en så mycket högre nivå, en nivå som skribenten i fråga omöjligt kan nå upp till själv. Per Morbergs matlagande är däremot inte helt utom räckhåll, och det är lite rörande i Johan Cronemans text, att han verkligen verkar vilja vara som Per Morberg när han lagar mat, att han tänker att de kanske faktiskt är lite lika (de vill ha utrymme i köket båda två!)… ni vet, som man tänker om en idol liksom… ”Vi skulle verkligen kunna förstå varandra!”. Fint.

13:27

Per Morberg får mig förresten att tänka på den sedan länge planerade bildserien ”Män som åldrats väl”. Eller, ”väl” förresten, åldras väl är det nog många som gör, här menar jag alltså män som – uteseendemässigt – verkligen vinner på att bli äldre.

Jag inser att det nog har en del med smink att göra iofs. Men det mest frapperande exemplet, oavsett smink och ljussättning, måste ju vara ”House”-mannen Hugh Laurie:

(Känner ni er inte riktigt övertygade, kolla den här bilden.)
Fler avsnitt följer!

tipsa om en man eller säga hej?

[2007-06-20 10:35:42.0]

10:10

Öh, ”Vän i förödelsens stund”..? Jag pallar inte riktigt lyrikhistorien ihopbuntad så där, jag får ångest bara av att se Expressens lista, typ littvet-ångest, somna över barocken i Svensk Dikt-ångest, i en dragig lägenhet på nedre botten och det är snöslask utanför och man måste gå upp skittidigt nästa dag och åka buss till Linköping-ångest. Eller, värst är listan med namnen på poeter förresten. Det är nåt med blandningen liksom, det blir osmakligt. Erik Johan Stagnelius, Karin Boye, Georg Stiernhielm, Ann Jäderlund, Dan Andersson, Evert Taube, Kristina Lugn, CJL Almqvist, Sonja Åkesson, Hjalmar Gullberg, Bodil Malmsten… Det blir som chokladtårta med tonfiskröra. Två grejer som krävs för att jag ska uppskatta lyrik: 1) Det ska vara lite i taget. 2) Jag ska vara ensam med den.
Bästa sättet att läsa en diktsamling tycker jag är att bläddra lite hit och dit. Jag tänker mig att jag sållar liksom, som en… sån där sil… eh. Som man silar fram guld med? Eller vad är det man silar fram? Stenar som är lite större än de små stenarna? Ni fattar. Sen fastnar jag för nåt och sen koncentrerar jag mig på det och stirrar ut i luften i en timme. Jag kan inte ta in för mycket på en gång, inte om det liksom ska betyda något, inte om det ska vara på riktigt. Och punkt två, ensam, den är viktigast. Jag pallar alltså inte framföranden av något slag, jag pallar inte ens uppläsningar. Jag vill inte dela med mig. Eller så här, jag tycker att upplevelsen av att läsa poesi inte kan delas, jag tycker att poesi som verkligen betyder något per definition är en mycket privat upplevelse. Det man gör i poesihörnan på ett lysrörsbelyst bibliotek när man lyssnar på poesi som läses, är just att lyssna på poesi som läses, och det har mycket lite att göra med upplevelsen av poesi på egen hand. Ingeting att göra med upplevelsen av poesi på egen hand faktiskt. När jag läste Bruno K Öijer som mest intensivt råkade han vara på tv en kväll, och han läste några dikter… eller om det var en bara… och han betonade den helt fel. Jo, fel. Det blev bara fel. Jag tyckte han sabbade hela grejen. Jag tänkte typ ”Jaha, ska du komma och tala om för mig hur jag ska läsa dina dikter?”. Det var skitirriterande.

10:45

Varför kan man förresten aldrig få en komplett lista över de som var med och röstade? Jag vill veta. De kan väl slänga upp den på hemsidan iallafall?

10:47

Haha, ”hemsidan”. Vad säger vi nu för tiden egentligen? På nätet? På Internet? På webben? Haha, ”webben”. Det går ju inte. Seriöst, vad säger man? ”De kan väl slänga upp den på…?” Jag brukar säga ”sida” tror jag, fast det funkar bara när det framgår tydligt vad för slags sida det är man pratar om. Typ
– Har du hittat någon information rörande ett visst fenomens eventuella förekomst i en specifik tidning idag?
– Nä alltså, de uppdaterar ju aldrig sin sida.

15:38

Jag kan inte nog rekommendera Bregott med havssalt! Så sjukt gott! Det är verkligen saltflingor i, det känns mycket sofistikerat och vuxet. Plus att det är nåt med saltflingorna som gör att smöret vattnar sig lite, eller, det lät ju äckligt, men det är det inte. Det blir små vattendroppar på det, jag tycker det känns fint, daggigt, som ytterligare en indikation på att det har något med havet att göra. Plus att det beter sig organiskt, det är stenhårt i tio sekunder, sen smälter det jättesnabbt. Mini-Lätta är kanske gjort av plast, slemmig plast, det ligger segt och dött i sin äckliga ask och är konstant.
Effekten av Bregott med havssalt är jag äter ungefär 100% fler smörgåsar nu. Bregott med havssalt har fetthalten 80%. Man behöver iofs inget pålägg, men det är väl ändå som sämsta möjliga kombination av icke-GI och icke-traditionell diet: skitmycket kolhydrater och skitmycket fett. Antagligen kommer jag att utveckla en mjuk liten Bregott-mage nu och det kommer bli så himla gulligt.

the damp and hungry place tonight [2007-06-19 10:23:16.0]

10:13

Folk beter sig extra konstigt idag.

11:05

Jag vet att jag har skrivit det förut, men alltså, den här boken

är så bra att jag svimmar. Jag kan knappt läsa. Varenda dikt innehåller rader som jag utan att tveka skulle kunna låta tatuera in på min kropp. Jag lovar, ni har aldrig läst något köttigare, den luktar blod.

11:15

Förresten, tips om nån vill ge mig en present.

BLOMNING

Mitt i en stor natt vaknade jag
och allt det trygga var borta omkring mig.
En mäktig vilja berörde mig
så att jag slog ut som en blomma.
Jag var en purpurröd blomma,
men lakanet under mig var febervitt
som kallorna i ett kärr.
Med mina djärva röda flikar
skar jag sönder mörkret
tills natten fick min smitta,
ty jag var full av mognadens gift.

Då var min stund.
Och själv var jag den giftiga stunden.
Inget vin styrkte mig,
ingen gud nådde mig.
Det röda, det röda
som brann i blomningsstundens gnista
var min styrka, min nattvard.

you wasted your life on grandeur and style [2007-06-18 10:14:39.0]

10:11

Hej, glad måndag. Vi börjar veckan med en trafikmätare:

Site Meter //

12:27

Jag vill läsa konstvetenskap. Gärna nu direkt. Jag vill åka iväg till en föreläsning nu. Jag vill titta på bilder. Jag vill skriva en uppsats. Seriöst, jag kanske borde skriva en uppsats? Undrar bara om vad.

12:29

En gång skulle jag skriva en uppsats om symbolismens inflytande på Georg von Rosens konst. Tyvärr verkade symbolismens inflytande begränsa sig till en enda målning, men den är å andra sidan fräck! Man tror inte att den är svensk. Man tror att det kanske är Khnopff som har gjort den. Det är en sfinx i en grotta, och den har antagligen precis slukat någon (man, antagligen), för det är blod på marken. Det är rätt ont om svenska sfinxer annars. Tyvärr tror jag att Nationalmuseum har stoppat undan den nere i källaren.

12:40

Ey, den finns på bild iallafall!

12:51

Jo men det är lite gulligt med von Rosens sfinx. Han var liksom så akademisk, det är väl få symbolistiska verk som är så där oerhört realistiska (well, svårt att måla en realistisk sfinx kanske, men klipporna t.ex.), jag tänker mig att han höll på och pysslade med sitt historiemåleri hemma i Sverige… och sen åkte han ut lite i Europa på 1880-talet… och ba'”Cool grej de håller på med här nere på kontinenten..!”, och så åkte han hem och tänkte ”Jag ska nog testa det här med symbolism lite iallafall!”, och så började han måla en sfinx… som han höll på med i tjugo år.

12:58

Georg von Rosen var bästis med en belgare som hette Henrik Leys, som antagligen visade belgaren Khnopff för honom = logiskt. Leys var dessutom lärare åt Alma-Tadema! Fattar ni hur coolt? Kunde inte von Rosen ha tagit lite intryck där? Kunde inte von Rosen ha fostrat en svensk Alma-Tadema? Julius Kronberg? Ni fattar inte potentialen i Julius Kronberg. Jag kanske borde skriva en uppsats om honom. Åh, jag borde ju skriva en uppsats.

Alma-Tadema-potential!
Julius Kronberg: Tjej med ruccola i håret, 1890

13:33

Nähä, Georg von Rosen gillade inte Julius Kronberg. Det gjorde Strindberg däremot. Eller så gillade han bara den nakna jaktnymfen. Men Julius Kronberg alltså, bästa grejen! En svensk Godward! ”Tidens moderna genombrott gick honom förbi, han drog sig ur bullret, slöt sig inne i sin egen värld och grävde ner sig i intensivt arbete. Skönhetssökare och skönhetsodlare efter sitt sinne var han till det sista.” Fint!!!

13:45

Ni borde kanske läsa nån mediablogg idag istället.

people i know read many books and save every dream [2007-06-17 15:36:00.0]

15:25

Vad är dealen med att det är så ont om debutanter i höst? Vad är förresten dealen med höstbokkatalogen i största allmänhet? Eller, inte så mycket med katalogen kanske, vad är dealen med böckerna? Det känns som att det är så himla tomt bland skönlitteraturen. Dagens låt är ”Umbrella” med Rihanna. Kanske sommarens låt. Om det inte kommer en ny Shakira-singel. Kan det inte komma en ny Shakira-singel? Gärna med en video i haremsmiljö. Annars lyssnar jag på Pale Fountins ”Thank you”, och Fra Lippo Lippi, har ni hört? ”Shouldn’t have to be like that” är liksom syntesen mellan The Smiths och A-Ha som vi saknat utan att kunna formulera det, jag förväntar mig en entusiastisk notis om den i nästa Nöjesguiden.

16:25

Kolla, sammanhang: En Salome av Fra Filippo Lippi.

Let me see you move like you come from Colombia!

Ser lite stifft ut hos Herodes där måste jag säga, men det är gulligt att hon har röda tofflor.

[2007-06-16 13:12:13.0]

13:04

Internet är helt dött. Har alla gått på sommarlov? Vad var dealen med sommaren 2005, varför satt alla inne och bloggade då? Det var väl en jättefin sommar? Vädermässigt alltså. Nu har ju sommaren knappt börjat än. Well, det viktigaste är iallafall att den enda blogg jag verkligen verkligen vill läsa uppdateras. Här. Jag skulle skriva en lång beskrivning av varför den är underbar nu, men det blev bara så otroligt mycket sämre än själva bloggen, så ni borde helt enkelt bara läsa. Ja.

when not in body at least in mind [2007-06-15 11:32:31.0]

11:28

Jag har varit lite sur märker jag. Nu är det bättre! Nu ringde det en konstnär och sa jättebra saker. Helt sympatisk. Nu ska jag skriva ner dem fort innan jag glömmer bort dem. Hurra hurra, kommer bli toppen. Lugn och fin.

11:58

Jo, nu fattar jag varför jag känner mig obekväm med att intervjua folk. Inte så mycket när det är nån tråkig intervju, eller jag menar nån kort, ytlig, liten… inte med frågor som ”Beskriv den nya skivan!”, det är lugnt så klart. Men gräver man sig lite djupare känns det obehagligt att man faktiskt har en person mitt emot sig som man inte känner egentligen, men som ändå är villig att ge bort sig själv till en främling. Jag känner att jag måste förtjäna det på något sätt, och det har jag ju aldrig gjort egentligen. Och jag vet, det är ju en del av dealen; du ger mig av dig själv så ger jag dig en text i en tidning. Men jag kan inte låta bli att tycka att det är en skev fördelning. Jag kan inte låta bli att vilja ge något i utbyte: för ett förtroende vill jag ge ett förtroende tillbaka. Det går ju inte. Då verkar man psycho. Men liksom, när personen i fråga säger något jag exakt kan identifiera mig med… när personen säger ”När jag var barn hände det här och det här… och det har påverkat mig så här och så här”, och det är samma med mig, och jag vill säga ”Så var det för mig också! Jag förstår exakt vad du pratar om! Jag vill berätta för dig om mig nu, så det blir rättvist!”. Så gör man inte. Jag är nån skribenttönt som ska anteckna och ställa relevanta följdfrågor, det handlar inte om mig nu. Det är upp till mig att visa att jag har fattat när jag skriver artikeln? Jo. Men sen går det kanske skitdåligt att skriva. Ingen särskild orsak, dålig dag bara, mensvärk, opepp, slut på kaffe, inte vet jag. Och då har jag fått en massa av en person, som i utbyte får en text jag inte är nöjd med. Då känns det ju som att jag har begått ett rån.

13:35

15:09

A boat beneath a sunny sky,
Lingering onward dreamily
In an evening of July–

Children three that nestle near,
Eager eye and willing ear,
Pleased a simple tale to hear–

Long has paled that sunny sky:
Echoes fade and memories die.
Autumn frosts have slain July.

Still she haunts me, phantomwise,
Alice moving under skies
Never seen by waking eyes.

Children yet, the tale to hear,
Eager eye and willing ear,
Lovingly shall nestle near.

In a Wonderland they lie,
Dreaming as the days go by,
Dreaming as the summers die:

Ever drifting down the stream–
Lingering in the golden gleam–
Life, what is it but a dream?

15:15

15:25

Morrisseys ”Christian Dior”! Jag har lyssnat för dåligt på den förut. Nu lyssnar jag ordentligt. Snälla lyssna ordentligt. Drawn to what scares me and scared of what bores me. Nu är mitt hjärta fullt. Jag pallar inte mer idag. Nu ska jag dricka mig berusad.

it’s more a case of haves against haven’ts [2007-06-14 01:34:32.0]

01:04

Jag beställde Stina Aronsons ”Sång till polstjärnan” för evigheter sen, den kom igår, när hon som sålde den äntligen lyckats hitta den i nån kartong. Den är signerad! Fint. Och så är det en (ett? en? ett?) fin (fint?) ex-libris i den, måste fixa ex-libris, min syster får göra, min syster ska börja på KONSTFACK och bli nästa Lotta Kühlhorn. Det är så roligt med min systers rapporter från konstskolevärlden. Typ en Whyredtröja med färgblock som tydligen är årets art class sweater. Jag har aldrig ens sett den på riktigt alltså, men jag har fattat att den är grejen. En gång började jag skriva en roman om en tjej på en förberedande konstskola (skulle bli The Secret History, fast med konststudenter), då hade jag ingen koll på sånt, hur snygga alla är på konstskolor. Well, konstskolesnygga. Tjejen i min roman var på fest på Konstfack och satt i en soffa som var nåns examensarbete och drack nån äcklig bål (detta baserat på detaljer från den enda konstskolefest jag varit på då, på Beaux-Arts i Paris, och det är nog, när jag tänker efter, fortfarande den enda konstskolefest jag har varit på) och pratade med en kille som hon följde med hem, han hade en Polanskibiografi på vardagsrumsbordet (det lät som en liten dröm tyckte jag då) och han sa att hon var vacker. Säger killar på Konstfack sånt? Det var kanske bara önsketänkande av mig. Fast nu har tydligen skönheten gjort sin återkomst. Haha. Till och med på konsthögskolorna. Beauty! In season! Det här var vad jag pratade om när jag sa att historien skulle ge Patrick Wolf rätt. Fast är det verkligen nåt på de där utställningarna som har varit vackert på riktigt..? Jag erkänner att jag är skeptisk. Jag misstänker att vi är så svältfödda på skönhet att första grej som inte är direkt ful kallas vacker av pur förvåning. Semper skeptisk! Jag gjorde så god mat. Jag marinerade och pysslade. Jag bakade bröd. Well, jag värmde frysta bake up-degkorvar. Men ändå. Jag bakar aldrig bröd alltså. När jag vaknade hemma hos H & C senast luktade det bröd i hela lägenheten, jag ba’ ”Åh, har ni bakat!?”. De ba’ ”Nej, det är ju bara scones!”.

16:17

Jag fattar ingenting av Moa Matthis text i DN idag. Jag har läst den flera gånger. Jag fattar särskilt inte det här: ”Och när kvinnorna lyckats erövra det gemensamma kaffedrickandet förvandlas det offentliga samtalet till ett kafferep; fridfullt men ointressant eftersom den samhällsdanande debatten flyttat någon annanstans. Kanske är det så man ska tolka det faktum att männen lyst med sin frånvaro i både dagis- och väskdebatterna, medan de – som vanligt – dominerat den fortfarande pågående debatten om litteratur?”
MEN PRATA INTE OM HANDVÄSKOR DÅ! Jag fattar inte! Vill kvinnor prata om handväskor? För att..? Eller vill kvinnor egentligen inte alls prata om handväskor, men gör det ändå, eftersom..? Eftersom vad? Snälla berätta!

16:32

Jag köpte två tavlor. Ett oljetryck med en så gullig flicka, men ful ram, mörkgrön, fulaste mörkgröna man kan föreställa sig. Jag ska köpa guldsprayfärg, jag vill åka och göra det nu, direkt, det kommer bli toppenfint med guldram. 39 kronor på Panduro. Tänkte att jag kanske kan bättra på alla mina billiga smycken som ska föreställa guld men som blivit helt nötta. Kan man göra det? Spraya armband som slitits till silverfärg? Jag ska testa. Ja, och så köpte jag en etsning, St Clemens ruin i Visby, sedd genom en valvbåge, 1919, oläslig signatur (Bergencrantz, kanske). Den är toppen. Mycket symmetrisk och sträng. I love symmetrisk och sträng. Jag pallar inte riktigt barocka diagonaler och stegrande hästar och fladdrande tyg. Jo, det gör jag ju. Jag gillar båda. Och en etsning från 1919 skulle väl knappast ha varit full av barocka diagonaler iofs. Eller, det hade väl berott på, när var El Lisstizky? Han gillade diagonaler. Det kanske Picasso också gjorde förresten. Jo men alltså, symmetrisk, tänkt Toteninsel-symmetrisk, symbolist-symmetrisk. Yes yes.

[2007-06-13 01:15:41.0]

01:11

Jag har alltid äcklats av att höra min egen röst i form av inspelat ljud. Nu äcklas jag av att höra min egen röst i text. Jag låter helt motbjudande. Jag låter som nån jag aldrig i livet skulle vilja känna. Ni vet hur man läste Pop, Bibel, Darling… och tänkte att man ville känna personen som skrivit texten, man ville umgås och kanske bara sitta och lyssna när personen babblade på om något, för att han/hon lät så sjukt sympatisk i tidningen..? Just precis så låter jag inte.

10:33

Det behövs lite bilder här. Så, dagens snygga tjej:

Hon heter Julia. Snart kommer det lite text om henne också!

10:44

Neeej, SMHI, vad gör ni!?!? Jag har älskat att er sida varit så basic! Bara bilder att klicka på, inget som tar tid eller hänger min dator. ”Välkommen till SMHIs nya ”väder” här på hemsidan. Femdygnsprognoserna presenteras nu med rörlig grafik”, kan vi få slippa saker som rör sig någonstans, snälla snälla? Statliga verk ska inte ha rörlig grafik, det är vulgärt. Ha lite värdighet! Jag ska skriva till någon om det här.

10:48

Kolla, prognos för eftermiddagen: Bildstörningar breder ut sig över hela västkusten.

17:19

Jag hittade den här otroligt fascinerande magiska bollen hos Agnes. Det kändes som trolleri! Liksom, som något helt obegripligt, som något när jag var liten. Ni måste testa!
(Fast sen fanns det ju tyvärr en alldeles logisk förklaring.)

17:22

Jo just, instruktionerna. Ni fattar nog av exemplet, men om inte: Tänk på ett godtyckligt tvåsiffrigt tal. Addera siffrorna i det och subtrahera resultatet från det ursprungliga talet. Sök sedan upp svaret i tabellen och koncentrera dig på symbolen bredvid det. Klicka sedan på den magiska kristallkulan! Ta-da!

17:29

Alltså, Mini-Lätta! Så otroligt äckligt! Jag fattar inte vad jag håller på med som envisas med att köpa det. Huvudingrediensen är vatten, och troligtvis är typ 98% av innehållet i asken vatten, för när man brer Mini-Lätta på en macka blir den alldeles svampig och slemmig på två sekunder. För att inte tala om när man brer det på knäckebröd. Uh!

[2007-06-12 12:28:23.0]

11:27

Min kjol är för stor? Ja? Nej? Hur vet man? Min kropp är så märklig. Ska jag åka och byta den? Kjolen, that is. Kroppen är okej. Eller njä. Men jag skulle inte byta. Eller jo, delvis. Jag tror kjolen är en Marc Jacobs-kopia. Inte kopia iofs. Men lite lik. Jag måste kanske byta. Jag åt så god mat igår, så mysig kväll, så perfekt att sitta ute. Alltså jag måste ha den här kjolen, det är så fint tyg. Jag orkar inte åka till stan och byta. Jo, jag måste nog. Nej. Egentligen vill jag bara prova den mindre storleken i en halvtimme till så jag kan vara säker på att den inte skulle vara bättre. Jag måste skriva en grej först bara. Jag måste till posten, jag har två paket att hämta. Jätteroliga böcker? Antagligen inte. Två Elle-premier? Modette-premie? Jag provprenumererar på allt. Jag fick Modette nyss, jag tror jag är för gammal för den. Eller, jag är uppenbarligen för gammal för den. Men premierna verkade bra. Jaha, byta kjolen? Ja? Nej?

12:29

Så roligt par vid bordet bredvid på restaurangen igår. Killen skulle äta en fransk pizza som serverades med pesto, men han ville inte ha pesto, uppenbarligen för att han inte gillade det. Så han sa till servitrisen att han var allergisk mot nötter, men att han gärna bytte peston mot roquefortost (?). Fast servitrisen verkade luttrad, hon ba ”Vi har pesto utan nötter, den är bara basilika, olja, bla bla”, han blev helt ställd och ba’ ”Eeh, okeeej, fast jag vill nog byta ändå…”. Ja, det var inte så roligt kanske. Men sen började han och hans flickvän prata om allergier.
Flickvän: När jag gick på lågstadiet var det en kille i klassen som var så allergisk mot ägg att han inte ens kunde vara i närheten av dem.
Kille: Jaha?
Flickvän: Ja, det var ju jobbigt för hans föräldrar, de kunde ju inte kräva av hela skolan att de inte skulle göra något med ägg… de kunde bara skicka ett brev till alla föräldrar, men alla respekterade det… Liksom, de kunde ju inte säga åt föräldrarna att deras barn inte fick ha med sin pannkakor när det var utflykt, men det var det ingen som hade.
Kille (skeptiskt): Men om ni skulle på utflykt, kunde ingen ha med sig pannkakor då?
Flickvän: Nej, han kunde bli jättedålig.
Kille: Så om ni var på utflykt… och det satt nån unge fem meter bort och åt pannkakor… flög det genom luften då?
Flickvän (allvarligt): Ja.
Kille: Ägget?
Flickvän (mycket allvarligt): Ja. allergisk var han.

12:48

Alltså seriöst, ”Även lukten av ägg kan hos extremt äggallergiska personer ge en reaktion”, ”Man kan också reagera på det äggprotein som finns i luften vid matlagning med ägg”?
Kan man gå förbi ett bageri? En restaurang? Det låter ju sjukt besvärligt.

16:26

Jag freakade ur på min jävla grannes jävla hiphop och jävla basförstärkare så jag gick ut och satte mig på en liten bänk vid lekplatsen på gården och här finns det trådlöst nätverk, haha, fatta vad sjukt, nu bloggar jag från en parkbänk. Det är nästan tyst här. Plus skugga under rönnbärsträd. Det här kunde bli min nya grej. Jag kan ta med mig kaffe i en mugg. Ja alltså, det här kan ju bli sommarens stora hit.

[2007-06-11 01:21:37.0]

01:15

Okej, jag måste köra lite gammal god och ilsken mediakritik: Stefan Eklund som är kulturchef på Borås Tidning skriver att Per Johanssons ”Göteborg i päls” visar att ”arbetarlitteraturen lever”. Jo tjena!

(öh, jag orkar inte utveckla, och man kan bli upprörd över annat i den där texten också, men jag orkar inte det nu heller… jag skickar stafettpinnen vidare!)

10:40

Hm, jaha, 25 grader idag tydligen… mot 31 igår. Då kanske jag orkar ta mig hemifrån. Jag vet inte vad jag ska ha på mig. Jeans? Det blir så äckligt. Men det är så traumatiskt att åka till stan barbent första gången för året, jag vet inte om jag pallar det idag. Hur pallar ni? Jag måste alltid bli snyggare. Var kommer exempelvis alla ben ifrån? Alla tjejer har jättekorta shorts och helt stunning ben. Hur fick de så snygga ben? Kanske måste jag till UB. Skitotäckt. Det finns inga böcker på Göteborgs stadsbibliotek! Alltså jag tycker inte att det finns några böcker nånstans. Bara helt konstiga böcker ingen vill läsa. Tänk vad roligt att bygga ett bibliotek med bara bra böcker. Ja, med någon annans pengar alltså. Typ bara Amazon.com:a hem en massa vackra bilderböcker. Jaha jaha, jobba nu. Flitig som en liten myra måste jag vara. Vi hörs.

12:44

Vad ÄR det med alla Elle-tidningar som gör att de känns så otroligt substanslösa? Det är nåt med formatet. För mycket fasta avdelningar kanske, som aldrig… fylls upp ordentligt. Jag fick både vanliga Elle och Elle Interiör nyss (3 nr + nån premie som alltid visar sig suga när den väl dyker upp, för 49 kr) och de är så TOMMA, jag fattar inte. De känns så otroligt icke-värda att betala fullt pris för. Jag hatar varje gång jag typ ska Swebussa mig nånstans och köper en Elle och så får man tre fula studio-modejobb om typ slalomkläder och en intervju med Maja i The Sounds. I förrgår såg jag reklam för senaste numret av den lätt bisarra tidskriften Gods & gårdar, den skulle handla om uterum och orangerier, det lät så fint. Elle Interiör är bara samma designelevers (well, inte SAMMA, men det skulle lätt kunna vara samma utan att jag skulle märka nån skillnad) likadana möbler som gjorde succé i Milano, och samma gamla elefantmönster från Svenskt Tenn. Jag gillar nån tidskrift mina föräldrar brukar ha, Antikvärlden eller nåt, nej, Antik & Auktion, eller nä, Hem & Antik heter den, jag borde kanske prenumererar på den så slipper jag designstudenterna. De kan ha fem sidor med bara bilder på ostindiskt porslin, toppen är det.

[2007-06-09 23:12:51.0]

23:00

Öh, soltrött. Vi gick och gick. Utmed hamnpromenaden eller vad det heter. Det var sol, folk grillade, gick ut med hundar, åkte båt. Det är tydligen Per Kirkeby som har gjort konstverket jag satt i senast jag var där. Kolla, här är dagens man:

Det är Sibelius. Han verkar plötsligt lovande. Är han bra? Det finns ett porträtt av Gallen-Kallela, där ser han dessutom ut att ha viss DEMONISK potential. Eller jag vet inte, han kanske ser lite för mycket ut som Strindberg. Vi rör oss med mycket små marginaler här. Iallafall, jag ska presentera er för en målare. Han heter Walter Leistikow och nästan ingen mer än Nordisk Familjebok har skrivit om honom på svenska, så nu skriver jag lite. ”Med 1890-talet började han sträfva efter dekorativ linjeverkan och kolorit, söka i sin naturskildring sammanfatta det väsentliga för att tvinga landskapets stämning och poesi på åskådaren.” Han var tydligen god vän med Munch och var från Tyskland men reste omkring i Norden, han hängde på Gotland. Kanske med Richard Bergh. Fast nu chansar jag bara. Han målade landskap. Typ så här:

”Abendstimmung ab Schlachtensee” heter den. Schlachtensee ligger utanför Berlin. Ni inser genast att man kan tro att han hängde med Richard Bergh om man jämför med Berghs aftonstämning no 1, ”Nordisk sommarkväll” som är komponerad på ungefär samma sätt (fast här saknas människorna), samt har det där lite grumliga äckliga insjöljuset. Bla bla.
Jaha, märks det att jag har varit inne och googlat grejer halva dagen kanske?

23:28

Fast mest har jag varit ute alltså! Jag har fått så mycket frisk luft att jag snart tuppar av. Ska bara äta glass och hallon först.

[2007-06-08 11:11:49.0]

11:02

Det fixade sig med min bok igår om ni har undrat. Vilhelm Ekelunds samlade dikter, del 1. Jag hade 440 kronor i böter plus spärrat lånekort när jag kom till biblioteket, och sen stod Vilhelm Ekelund där i hyllan, plus att jag lämnade tillbaka en hel kasse med små böcker med norsk sekelskifteslyrik och stora böcker med Almqvistdramer och allt vad det nu var, plus att de lånade om det som hade blivit kvar hemma (Kristoffer Leandoer… det går rätt trögt ärligt talat. Jag är för obildad för att ha riktigt kul med den när det börjar handla om nyare grejer), eftersom jag bor i en djungel av böcker och inte har någon kontroll, det kändes som Lyxfällan – Låneboksfällan, allt blev liksom bara undanstädat och löste sig utan att jag behövde sälja en enda… eh, nu skulle jag dra ett exempel, men jag tror inte att jag äger en enda pryl som skulle kunna ha ekonomiskt andrahandsvärde. Mina Stig Lindberg-koppar kanske. Haha. Min Pyro-form i perfekt skick. Min bunt skolplanscher? Allt det där blir en tusenlapp kanske. Det skulle inte gå. Jag har inga tillgångar.

11:11

Jag HAR inget som skulle gå att sälja. Jag har tio dvd-filmer och en låda repiga skivor med Cast och Elastica typ. Jag har skitmycket böcker, de flesta fullständigt utan ekonomiskt värde och av ett slag som är intressant för typ 0,12% av landets befolkning. Jag har inga märkeskläder, jag har ingen hemelektronik (well, dator, men den är ju mitt arbetsredskap). Jag har ingenting. Vad gör jag med mina pengar? Köper grejer jag äter och dricker upp? Köper H&M-toppar och billiga diktsamlingar på Myrorna? Köper nagellack och inpackning till håret? Det där är ju det enda jag köper. Jag fattar ingenting. Jag borde spara en hundralapp i veckan tills jag kan investera i lite bra konst.

11:21

Nej men det vore liksom trevligt att ha nåt som är lite värdefullt. Typ en byrå man kan tänka ”skiter sig allt får jag alltid 20 000 för byrån” om.

13:15

Jag tog fel laddare till mobilen, och nu har den laddats med mp3-spelare-laddaren, är det tillåtet? Om det funkar borde jag kanske bara ta det lugnt och tänka att det väl är praktiskt om det funkar med samma laddare till båda? Jo, men jag kan inte, jag tänker att det måste stå NOKIA på laddaren för annars kommer saker att explodera.
– Går det att noja över allt?
– Javisst!
Jag renskriver intervjuanteckningar, ni skulle inte tro de sjuka saker jag antecknar. Liksom helt fel saker: ”Villebråd”. Bara det ordet.

[2007-06-07 00:30:24.0]

00:23

Men seriöst, borde det inte gå att bygga en sån där sökmotor? Man kan väl göra den som Wikipedia, så kan alla hjälpas åt att indexera grejer. Typ man har olika kategorier; ”låtar”, ”böcker/romaner/noveller/dikter”, ”filmer”, ”bilder”, ”personer” kanske, och så skriver man in alla ord som utmärker dem, och sen när man söker får man upp en lista med de verk som överensstämmer bäst? Och så kan man rätt varandra, typ om nån har skrivit in ord som är fel. Jag hjälper till! Under tiden kan ni hjälpa Kristoffer i min vanskötta gästbok.

02:08

söta katten på väg in

20:56

he’s my suitor, just a wooer, i’m under his orders [2007-06-06 15:30:50.0]

15:20

Solrosskott! De är så goda. Jag har länge förknippat dem med traumatiska upplevelser av vegetariska lunchbufféer, men nu har jag återerövrat dem, nu är det jag som bestämmer. Jobbig grej bara; man kan verkligen inte äta för många. De säljs i så stora förpackningar, och jag måste alltid kasta iallafall… 3/5, senast idag säkert 4/5, för datumet har gått ut och de har blivit skrumpna och bruna och sladdriga. Det där är verkligen en dum grej med sallad och skott av olika slag, man kan aldrig göra en blandning av massa olika sorter för då måste man köpa jättelådor och slänga nästan allt till slut, om man nu inte äter sallad från morgon till kväll. Fler lösvikts-salladsdiskar tack! Eller bara mindre, billigare förpackningar. Tänk små kartonger, kanske 1/4 så stora som standard-ruccola-baljorna, med massa olika sorter att välja på. Köp fyra för tjugo kronor! Jättebra idé! Ta tag i det här nu tack.

19:51

Jag lyssnar på musik ur min åttiotalsmapp. Min åttiotalsmapp är bäst. Har ni lyssnat på ”My Suitor” med Berntholer än? Jag började jobba, sen slutade jag. Jag kom på att det är helg. Jag fattar inte att jag blir så trött av alkohol. Typ jag dricker tre glas vin och kan sova i ett dygn. Nej, men jättelänge. Sen mår jag bra iofs. Men det är ju helt sjukt tidskrävande. Vad ska jag göra åt det här? Jag drack en äppeldrink igår! Jag tänkte att det här kan bli sommaren saker smakar äpple? Och luktar äpple? Jag testar min äpple- och vaniljparfym nu, känns sådär. Jaha, nu ska jag äta. Jag bara äter och sover. Hej så länge.

Jag luktar så här:

Min fetthalt är dock högre än 2%.

22:30

Alltså hon är nästan för söt. Dessutom bryter hon charmerande när hon sjunger för hon är från Albanien. Annars är dagens låt lite överraskande ”The night I heard Caruso sing” med Everything But The Girl. Har ni hört? En höst lyssnade jag bara på ”Shipbuilding”, på repeat i månader, med både Suede och Elvis Costello, då skulle jag verkligen ha gillat ”The night I heard Caruso sing”, de är lite samma grej.

[2007-06-03 14:25:33.0]

14:16

Nån måste komma på bättre sätt att googla grejer. Nu sitter jag och funderar över en novell. Vad hette den, vem har skrivit den? Den handlar om en insjö, jag tror det är i Norrland nånstans, där det kanske finns en val. Det är augusti, skördetid, och en val i en insjö. Detta är vad jag minns. Inte helt lätt att googla. Sånt här händer hela tiden. Typ ”Det var en film, engelsk, det var två systrar… eller kusiner. Det var trettiotal typ, eller fyrtiotal, det var nog krig. De drack te i en berså. Sen åkte de till en stuga på landet. Det var lite läskig stämning hela tiden.” Eller, det värsta är bilder! ”Jo, en målning med två tjejer som spelar badminton i en park. Det är stora buskar bakom dem. Den ser lite otäck ut. Den är nog brittisk, för den var på omslaget till nån antologi vi hade på engelskan på gymnasiet.” Fast den målningen lyckades jag hitta! Men nu har jag glömt vad han som hade gjort den hette. Jag skulle uppskatta en sökmotor för såna här saker. Med ord man kan skriva in och få upp en lista med förslag. Kan nån bygga en sån tack?

14:25

Ta-da!

David Inshaw heter han. Nu var den ju lättgooglad för att jag visste att den varit på en bok. Annars hade jag aldrig hittat den. ”The badminton game” heter målningen, och hänger på Tate Gallery, fast den är fulare i verkligheten, det är ett hus till vänster om tjejerna. Mycket bättre beskuren som den är på bokomslaget.

14:37

Äsch, kasst exempel, den var ju sjukt lättgogglad. Sjukt lätt att bildgoogla tom! painting badminton bara. Jaha, men jag har haft väldigt stora problem med sånt här! Jag behöver fortfarande en bra sökmotor.

[2007-06-01 13:47:06.0]

13:44

Ja, ”Angel of the morning” är en så sjukt bra låt! En av de bästa. Kanske på topp tre. Äsch, nu när jag skriver det här skulle jag ju vilja hävda att den är bäst av alla, i världen, någonsin, men jag har så dåligt omdöme när det gäller såna här saker, jag blir fullständigt hjärntvättad av att sitta och lyssna på en låt arton gånger på repeat, jag dras med, jag är inte tillförlitlig. Jag lyssnar på ”Angel of the morning” med Bettye Swann. Massa andra har gjort den också, Nina Simone, Bonnie Tyler. Jag rekommenderar Bettye Swann. Snälla lyssna. Hennes röst är så sorgsen. Nu lyssnar jag igen. Så bra! Jag önskar att jag kunde skriva en novell som var som ”Angel of the morning”. Hm, det har jag nog försökt iofs. Kanske är det därför jag gillar låten så mycket. Jag tror att det är sommar, det är disigt sommarljus genom persiennerna när hon vaknar, i någon annans lägenhet, i någon annans säng. Hon har legat med nån som hon är kär i. Som inte är kär i henne. Han ville bara ha sex, och hon sätter liksom en ära i att inte vilja något mer heller, ”There’ll be no strings to bind your hands, not if my love can’t bind your heart”, hon kommer inte ställa några krav, det är okej så här. Hellre det här än ingenting alls. Det var förresten hon som ville. Well, de ville båda två så klart, men hon ville definitivt. Det var antagligen en dum grej också, av någon anledning, mer än för hennes hjärtas skull, borde de nog definitivt inte legat med varandra. Men nu gjorde de det. Och han behöver inte följa henne hem, han behöver inte lova något, han behöver inte göra någonting. Hon önskar att han skulle vilja, men nu vill han inte och då är det fine, okej, hon kommer inte tjata, hon kommer inte att be om något. Mer än att han kallar henne ängel och rör vid hennes kind innan han går. Snälla, bara lite lite ömhet. Snälla bara det. Det är så vackert, ni fattar inte. Starkt och svagt på samma gång. Helt perfekt. Nu måste ni lyssna.

17:09

Idolbild i repris!

there’ll be no strings to bind your hands [2007-05-31 10:09:24.0]

not if my love can’t bind your heart

10:02

OMG ni fattar inte hur fint väder det är! Tyvärr blir det inte sol på uteplatsen förrän klockan 14 eller nåt, så nu får jag sitta här och sukta. Det var skitlänge sen jag lyssnade på ny musik. Nu lyssnar jag iallafall på ”I get around” med Dragonette, Dragonette ett så bra namn. Jag gillar allt med suffixet -ette. Modette? Ja, det är okej. Nymfett! Bra ord. Juliette, bra namn. Är -ette som tyskans -chen? Statyett? Liten skulptur? Föreställande en tjej? Måste det vara en tjej? Marionett? Den får jag fundera på. Rosett! Operett? Inte lika bra. Novellett? Finns det ordet på svenska? Kokett? Är det samma grej när man använder det på adjektiv?

10:09

-euse är ju tjusigt också! Chanteuse. Sen kommer jag inte på nåt mer. Finns det på svenska? Säger vi -ös? Dubiös? Kuriös? Fast det är ju adjektiv. Kuvös? Sufflös? Det låter ju inte så sofistikerat. Fast sufflös är ju roligt om man tänker sig att det kommer av ordet sufflé. Mask. sufflé, fem. sufflös.

10:10

Amorös! Fast det är verkligen fult med bokstaven ö.

[2007-05-28 02:05:58.0]

02:03

Jag blir så äcklad av BLOGGSFÄREN med jämna mellanrum att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Alltså, angående texterna i Expressen förra veckan, av Jesper Högström och Johan Lundberg: Vad är dealen med bloggsfärens sunkiga kritik? Liksom, vanligast anförda argument: Högström och Lundberg är män, de är i en viss ålder. De vet inte vad de pratar om (beror åtminstone delvis på att de är män och i en viss ålder, till resterande del att de ”inte förstår” helt enkelt). De är avundsjuka, både för att de inte kan skriva poesi/romaner själva, och för att de inte får ingå i ett förmodat åtrått sammanhang (= kretsen kring OEI).

(Bloggsfären:
– Öh, skrev de nåt vi borde tänka lite på nu?
– Nä, vi skriker ‘gubbar’ och kastar sten istället!
– Seriöst?
– Ja men alltså, de är så himla intoleranta.)

Det står det ju svart på vitt i Johan Lundbergs text att det som bekymrar honom är att det kanske inte är så lätt att vara ung poet och ägna sig åt annan typ av poesi än den som kretsen kring OEI gillar, när så stor del av den svenska samtidspoesin har kopplingar till OEI.
Det är ju verkligen en suspekt och ondskefull anledning att skriva en artikel.

Och så här; vad är dealen med alla uppgivna ”håhåjaja” och såna formuleringar?, för att inte tala om alla gånger ordet ”konspiration” har använts (nedlåtande alltså, ”konspirationsteorier, höhö”). Det Lundbergs text visar är ju att det faktiskt finns ett maktcentra.
Varför skrattar alla så ängsligt åt det här? Visste ni att det såg ut så här? Jag visste det inte. Är det bara intressant och relevant att makten granskas när det är någon man inte sympatiserar med den som innehar den? (åh ja, det låter dramatiskt med ”makt”, men det finns nog inget bättre ord.)
Jag tycker att Lundbergs text är modig, av två anledningar: Ingen håller med honom, och det visste han antagligen att ingen skulle göra när han skrev den. Och ingen annan skulle ha skrivit den där texten om han inte hade gjort det. Defintivt inte någon av alla de som sitter och himlar med ögonen på bloggar.

20:16

Jo, jag kunde inte sluta tänka på det ovan, och nu tänker jag att en debatt av det här slaget, eller, heh, debatt och debatt, är en så fullständigt vidrig situation. En sån här debatt är liksom julafton för alla som inte gärna kommer med en åsikt om saker och ting i vanliga fall: Plötsligt uppstår en situation där det är fullständigt säkert att ha en åsikt, där man kan ta i och vara skitarg utan att riskera något över huvud taget.
Jag tycker att det här bara blir mer och mer motbjudande ju mer jag tänker på det. Vilket sjukt land.

icke-metalliskt grundämne med atomnummer 10 [2007-05-27 03:13:02.0]

03:11

Aj min fot.

03:32

Jo, angående ett och annat: Kanske är det helt enkelt så att jag gillar alla poeter, band etc. som använde ordet ”neon”.

14:23

Det var Johannes Anyuru som läste nån dikt med ”neon” i, jag tänkte Suede, Per Hagman, Michael Strunge etc., det är så åttiotal med ”neon”, det är fint.

[2007-05-26 00:12:02.0]

00:07

I natt drömde jag att jag skulle vara med i Studio Virtanen tillsammans med en kille som var utklädd till höjdkurva, sen åkte jag till stan, lätt dimmig av fucked up nattsömn eftersom grannen möjligtvis slog ihjäl någon klockan tre i natt, jag mötte en gråtande gravid kvinna i rulltrappan på Åhléns. Jag lyssnade på Pat Benatar på repeat och läste ”Den högsta kasten”. Alltså, ”Den högsta kasten”, har ni läst? Har ni läst den liksom i efterhand, i annat syfte än att ta del av SKANDALEN? Den är så jävla vacker. Jag lider, jag gråter. Seriöst. Jag är förvånad själv över hur berörd jag blir. Otroligt bra bok. Jag kan relatera till allt. Fantastiska personporträtt, fantastiska. Fantastiska! Aldrig har jag haft större förståelse för varför någon blir kär i någon annan. Och åh, hennes dåliga självförtroende, det är så fint, hur hon inte tycker sig vara värd saker, hur hon inte passar in, hur hon är med på nåder. Jag dör. Det är otroligt skickligt gjort. Seriöst, nu pratar vi hantverk! Nu pratar vi något man faktiskt kan vara BRA på, nu pratar vi sådant som vissa uppräknade i glad Aftonbladet-artikel idag bara kan drömma om. Jag är alldeles förbluffad, jag älskar Carina Rydberg. Har ni verkligen läst? Ni måste läsa igen.

trapped by your love and chained to your side [2007-05-25 20:37:18.0]

20:14

Jag är för mycket perfektionist för att kunna låta en trasig bild ligga kvar här, så nu kör jag gårdagens dagboksinlägg igen och hoppas att det funkar. Ni kan se min systers vackra tulpaner (som syns på flyern här under) TYP VID UPPGÅNGEN TILL GALLERIAN VID SERGELS TORG hela sommaren, min syster förtjänar givetvis inget annat än bäst exponering i landet:

Stolt över min syster, del 129: Vet ni inte vad ni ska göra på söndag så ska ni givetvis gå på vernissage!

23:24

Angående målningar på skivomslag förresten:

23:28

Snart ska jag skriva om litteratur!!!

[2007-05-23 21:20:48.0]

21:09

Jag är så ohyggligt trött på allt tjat om Bons sex-samtal att jag nästan skriker. Jag kan inte ens formulera mig nu. Kanske kan jag det snart.

there can be no in between [2007-05-22 09:10:05.0]

08:54

Nu skulle jag skriva en grej om mat, men jag ångrade mig. Det är verkligen nåt med mat! Allt man skriver om vardagsmat blir sunkigt. Det blir som kassa matfotografier. Typ på en meny nånstans på en chartersemesterort. (Det fulaste är annars mat fotad mot svart bakgrund! Typ dåligt ljussatt isbergsallad och tomat mot svart. Det är så sjuttiotal, ångest-sjuttiotal. På sjuttiotalet var det svart bakgrund på allt. Uh, sjuttiotalskokböcker. Jag skulle aldrig i livet köpa svarta mattallrikar av den här anledningen. Det här var en parentes.) Jo, det är verkligen läskigt med vardagsmat i text. Allt jag tänker skriva låter äckligt. Jag tänker att ni ska skratta. ”Haha!, spagetti carbonara!”, ”Haha!, nån kycklingrätt med kryddmix från Santa Maria!”, ”Haha!, nån pastasås som hon kallar ‘grekisk’ för att det är fetaost i den!”, jag vet inte vad jag skulle kunna laga som skulle vara safe, jag tror att jag ska få stryk för allt. Det enda som funkar är sånt som låter genuint, hemgjort från scratch, det är bara sånt man får matblogga om för allt annat låter äckligt. Jag har en blogg-ätstörning tror jag. Jag kan inte ens skriva ”skinka” utan att det känns obscent. Jaha, nu inser jag att ”skinka” givetvis är rätt uppenbart obcent. Men… ”grädde” då till exempel. Det händer att jag har grädde i mat! Allt jag kan berätta om utan att känna mig nedsmutsad är att jag dricker kaffe och äter ostsmörgås.

19:12

Aj som… fuck, mina fötter.

19:13

Jag köpte en menlös kofta på Zara för att jag behöver en menlös kofta. Jag fattar inte grejen med Zara. Jag tycker att alla kläder ser ut att vara gjorda av material som får svettfläckar. Ändå är folk som tokiga. Jag fattar inte vad de köper. Jag tänker mig att Zara är precis den typ av butik som är den enda man har råd att handla i i den där spanska staden man befinner sig, och just därför kommer man hem efter semestern utan att ha shoppat ett dugg eftersom allt var så fult.

22:52

Jag fattar inte varför det inte är fler målningar på skivomslag. Jag vill alltid ha skivor med målningar på omslagen.

Kunde vara ett skivomslag.

[2007-05-21 10:58:52.0]

10:56

Okej, nu fattar jag exakt varför allt var stängt igår kväll när T och jag letade efter nånstans att ta en drink: Det känns helt sjukt sunkigt att vakna alldeles bakfull en måndagsmorgon.

22:13

Jag vet inte om det här är för privat, men jag hade PMS:en från helvetet hela helgen, okej att jag brukar vara känsligare än vanligt (jo, det är faktiskt möjligt), men det här var på en helt ny nivå, det närmaste jag kommit riktigt depression tror jag faktiskt, eh, och nu blev det för privat när jag försökte skriva om det (jag raderade), men jag tog mig alltså samman igår kväll, tänkte att jag behöver 1) ett nytt skrivprojekt, och 2) mat och alkohol, och T och jag var på nån fransk restaurang jag inte visste fanns och det var underbart, det känns så extremt åttiotal med fransk mat, det gör mig lycklig. Och billigt helt okej vin och crème brûlée stora som grytlock och det luktade syrén överallt när vi gick från restaurang till turistfällig genant bar och jag hade blivit glad igen. Jag blev besatt av att läsa om Carina Rydbergs ”Den högsta kasten” igår eftermiddag, och jag letade överallt, i varenda kartong i hela lägenheten, jag måste ha tappat bort den. Detta gjorde mig inte gladare. Idag, när jag var mer stabil, for jag till biblioteket och lånade den, jag har läst halva nu (well, hoppat över en del av Indien-delen, det är inte lika kul), nu känner jag en djup gemenskap med Carina Rydberg av anledningar som antagligen också blir för privata att skriva om här, kanske borde jag skriva ett beundrarbrev, fast jag vet inte om det skulle gå utan att verka läskig. Jaha, bla bla. Ja, det var ju en utmärkt text av Jesper Högström i Expressen. Jag läste den och plötsligt kändes allt vettigt. Ge er aldrig in i debatter! Man börjar tvivla på allt! Typ värderingar man annars skulle anse är djupa och liksom grundläggande för hela ens person. Man ba’ ”Det här kanske är en helt sjuk åsikt eftersom inte en jävel verkar hålla med mig…?”. Sen blir man källarmannen. Debatt does sick things to your mind.

[2007-05-19 20:03:12.0]

20:00

Jaha, well, this day was a waste of makeup kan man väl lugnt påstå. En lite bra grej: jag hittade en gammal bild på B och mig, när vi ser ut så där som vi brukar se ut när vi lidelsefullt tumlar omkring bland sammetskuddar och biter förbipasserande män i halspulsådern.

20:07

Äsch, bla bla. Nu postar jag en bild till utan att skriva nåt om den. Det är en favorit i repris.

[2007-05-18 14:53:17.0]

14:34

Eh, ”öststatsgryta” är ett ironiskt namn alltså, och den består inte av kål och potatis, den består mest av paprika + massa andra grönsaker, och lite svamp och vin. Och kyckling. Och den är inte grå utan färgglad och vacker. Det skulle ha varit en bildtext till bilden under gryttexten, men jag orkade inte komma på nån. Det är Sharon Tate och Roman Polanski. Kanske har de ätit gryta, eftersom de är i Rumänien.

Jag köpte skor som var så sjukt snygga i affären, SJUKT snygga, men nu vet jag inte längre. Ehrm. Jag ser typ ingen med klackar, det känns som alla landets kvinnor går omkring i ballerinaskor eller tygskor, och så känner jag mig freaky. Plus att jag kollade på författarfoton på svb.se nu och man ser inte skorna på nån.

Önskelista från Bukowskis:

En morgonrodnad av Fjaestad

En nikotinfläckig beduinkaravan
av en herr Ankarcrona

Ett badrum av Carl Larsson.

[2007-05-17 20:20:04.0]

20:13

Det är alldeles regnigt och kallt ute och jag dricker vin och kokar öststatsgryta (improvisserat recept från chartersemester i Bulgarien), det är helt lovely, det kommer att bli så gott. Den har kokat jättelänge nu. Det blir sen middag, för den ska koka ett tag till, men det kommer bli toppen.
(Datorn står i köket här hemma, så om nån skulle ha observerat att jag alltid verkar skriva dagboksinlägg medan jag lagar mat… så är det alldeles riktigt.)

[2007-05-16 16:51:57.0]

16:51

Iiiii!!!

19:59

Jag har skrivit, åkt buss, varit på posten, åkt buss, skrivit, tvättat, varit på posten, tvättat, läst. Jag läser Kristoffer Leandoer. Det går rätt långsamt men är trevligt. Idag har jag läst om Mallarmé. Så här stod det:
”Lika medvetet använde Mallarmé tystnaden i sitt eget liv. Ofta klagar han i brev till vänner över att man brevledes inte kan tiga tillsammans och alltså egentligen inte förstå varandra.”
Fint!
Nu blir det lax. Tjarrå.

[2007-05-14 10:13:45.0]

09:58

Hej, glad måndag, jag försov mig. Till min frilanstillvaro iofs, men jag blir arg ändå. Nu är jag alltså arg och det här är en trafikmätare:

Site MeterSite MeterSite Meter

Jag har inte haft nån koll på er på ett tag nu. Min statistik är helt uppfuckad. Jo, jag tror att jag ansluter mig till Cheap Monday-backlashen nu, jag köpte H&M-jeans förra veckan och de är toppen. Stupröriga, men inte så där att de kramar sig runt vaderna på samma sätt som Cheap Mondaysen, plus att de inte är felsydda i fickor och dragkejda, plus att de inte gör ont att ha på sig, plus att det är väldigt snygg tvätt. Det är lite för låg midja för att de ska se särskilt fashion ut iofs, men med min Indiska-topp och min Vero Moda-kofta misstänker jag att jag inte ser särskilt fashion ut ändå.

Jag städade halva dagen igår. Jag hade hoppats att det skulle sluta med att jag hittade Vilhelm Ekelunds Samlade dikter i en påse djupt nedsjunken i halsdukskorgen eller under ett berg av DN, men det gjorde jag inte. Där försvann mitt sista hopp. Jag har tappat bort en biblioteksbok. Eller så här; jag tror att jag kan ha dumpat den i bokinkastet utan att den registrerades. Hur bevisar man en sån grej? Man åker till stadsdelsbiblioteket där den bor och hoppas kunna dra fram den ur bokhyllan i triumf? Jag blir nervös av det här. Det är Svenska akademiens utgåva, och de böckerna har en klisterlapp på första bladet där det står GÅVA FRÅN SVENSKA AKADEMIEN, skickar de en ny om nån har tappat bort ett ex? Jag klamrar mig fast vid den tanken. För egentligen misstänker jag ju att boken kommer att dyka upp nånstans här hemma efter att jag har betalat min eventuellt dryga återskaffningsavgift, och då står jag där med Vilhelm Ekelunds samlade dikter, vilka jag redan äger i en annan utgåva, vilket får mig att tänka att nästa bok jag tappar bort i livet borde vara en bok jag verkligen vill ha. Fast det skulle ju göra ont i hjärtat att slarva bort nåt som inte kan ersättas iofs, nåt gammalt och vackert ur magasinet. Jaha, bla bla bla, jag drar väl och jobbar lite nu dårå, det här kommer bli ensån där dag när jag egentligen har skitmycket att göra men inte kan strukturera det och därför slutar med att göra bara uppskattninsgvis 1/6 av det jag borde.

[2007-05-13 17:23:24.0]

17:01

Hej, idag ska vi prata om skulpturer. Det har kommit en bok om offentlig skulptur i Sverige, som jag jättegärna skulle ha skrivit om, i en tidning alltså, men… hm, alltså, nu insåg jag att jag kanske borde försöka få skriva om det här i en tidning trots allt. Man kan läsa om boken i SvD idag, här. Well, jag kan posta två bilder så länge iallafall. På bästisskulpturer:

Axel Ebbe, ”Snäckan”, 1922

Carl Eldh, ”Löparna”, 1937? 1950?

Axel Ebbes skulptur står i Kristianstad tydligen. Jag har inte sett den på riktigt alltså, men jag tycker att den ser ut att vara helt sjukt vacker. Axel Ebbe verkar förresten toppen, och är ännu ett bevis på att oproportionerligt mycket som är bra härstammar från Skåne. Typ, skåningar åker ut i världen – Axel Ebbe åkte till Wien, Paris, Berlin och Monte Carlo, och gifte sig med en stenrik norska – medan resten av landets kulturpersonligheter flyttar till Stockholm och gifter sig med varandra.

Carl Eldhs ”Löparna” står tydligen utanför Stockholms stadion, där har jag inte sett den. Däremot har jag sett versionen som syns på bilden ovan, utanför Gränna, vid rastplatsen ovanför Vättern. Där lär den ju stå ungefär en miljon gånger bättre än inne i stan, det är ju liksom platsen som gör hela grejen, att man tänker OMG, FRIHETEN!, (kan ha att göra med att man oftast är på väg… well, om inte ut i världen, så åtminstone någonstans när man åker förbi den, den står vid E4:an alltså, ni vet? I love E4:an vid Vättern), jag har aldrig tänkt att de springer för att komma först till ett målsnöre, utan för att komma… någonstans, någon annanstans.

[2007-05-12 12:43:35.0]

12:30

Jag läste Johan Theorins ”Skumtimmen” till tre i natt, så jättspännande och otroligt läskig, jag låg alldeles gripen och rös på ett sätt jag inte kan minnas när jag gjorde senast, kanske i sexan? När jag läste ”Helens hämnd”? (Raised on a diet of Richters ungdomsböcker! Men det blev ju folk av mig ändå. Eller just därför), nej, det borde ju ha hänt sen dess, men jag minns faktiskt inte, första gången med ”The Secret History”? Njä. Carina Rydberg i höstas? Nej. Alltså, ”Skumtimmen” är så enkel, det är helt ljuvligt, och jag tror jag fattar exakt vad som kommer att hända (jag har inte läst på varken baksida eller innerflik! Jag tror inte man ska det, jag tror att det kan vara som en trailer som avslöjar mer än man vill veta… lite allmän varning), men det gör det nästan bara ännu läskigare, enligt principen att rädslan för något är mer skrämmande än… själva fenomenet.
Men jo, det är så ful framsida, det är deckar-estetik liksom, det är så sorgligt, jag ser den framför mig som ljudbok på Statoil, och det är ju osympatiskt snobbigt av mig att tycka att det skulle vara en dålig grej, men hmm, jag kan nog inte formulera det här riktigt… Jag tycker att ”Skumtimmen” är en jättebra bok, och att den oförtjänt marknadsförs som något på en nivå lägre än den förtjänar. Kanske eftersom den är en helt vanlig roman som är spännande. (”En helt vanlig roman” ska inte läsas som att vanlig=tråkig, utan som vanlig=inga berättartekniska finesser och krumbukter på mer experimentell nivå än återblickar, plus helt vanligt språk, god romanprosa liksom). Och om det är så så suger det.

[insert random ordvits på temat ”allvar – alvar”]

12:43

Jo men det är så sjukt bra miljö. Öland, alvaret, fattar ni vilken fascinerande plats i sig själv liksom, och så dimma och kusligheter på det, det blir givetvis fantastiskt.

17:31

Nej! Jag ångrar mig och tar tillbaka. Hold your Adlibrisbeställningar. Fuck, vad är dealen med att så många böcker börjar helt mindblowing STRÅLANDE och sen bara mattas av, blir en gröt och aldrig verkar ta slut? Alltid måste jag bli besviken. Story of my life. Generellt råd till alla som skriver en roman: Stryk minst en tredjedel. Stryk kanske hälften.
Det första lilla kapitlet i ”Skumtimmen” är fantastiskt, FANTASTISKT!, och den var väldigt bra och kuslig fram till… 2/5 kanske, sen BLEV det deckare, mer än jag pallar iallafall, svensk småstad och pizzeria och poliser och lite uppgivenhet, och allt det kuslig försvann, det var ju det kusliga som var bra. Jag trodde jag skulle utropa ”Årets svenska bok!”, men nu gör jag inte det. Det var ett bra försök. Men nej alltså, det höll inte riktigt.

(PS till uppmärksam läsare förresten, när jag skrev att de spelade Scott 4 på H&M borde jag kanske skrivit ”Scott 4” eller Scott 4 eller på nåt vis markerat att det var en titel; det var Scott Walkers skiva Scott 4 alltså, inte bandet Scott 4, fast det är kanske ingen som minns bandet Scott 4.)

All thine the new wine of desire, [2007-05-11 10:23:01.0]

The fruit of four lips as they clung
Till the hair and the eyelids took fire,
The foam of a serpentine tongue,
The froth of the serpents of pleasure,
More salt than the foam of the sea,
Now felt as a flame, now at leisure
As wine shed for me.
Ah thy people, thy children, thy chosen,
Marked cross from the womb and perverse!
They have found out the secret to cozen
The gods that constrain us and curse;
They alone, they are wise, and none other;
Give me place, even me, in their train,
O my sister, my spouse, and my mother,
Our Lady of Pain.

09:48

Alltså fuck. Och satans regn. Jag pallar inte.
Jag läste nya Ord & Bild igår, den var toppen. Så här stod det: ”Vår rätt att uttrycka våra åsikter är ingenting värd om vi inte har några egna åsikter.”
Jag skulle vilja tillägga: Vår rätt att tänka annorlunda är ingenting värd om alla tänker annorlunda på samma sätt.

Och så här stod det också i Ord & Bild (det handlar om litteratur alltså, Carin Franzén heter hon som skrivit, jag skrev nästan exakt samma sak här för snart två år sedan): ”Vad jag främst saknar är sex. Ja, jag vet att man brukar tala om att allt blivit sexualiserat. Men jag menar inte varan på marknaden utan den energi, det risktagande som gör en text sinnlig, laddad. […] Jag tror till exempel att sinnligheten hos Proust kommer sig av att han så klart insåg ‘att ett litterärt verk är resultatet av ett annat jag än det som vi visar i våra vanor, i samhället, i våra laster’.”

Och Ulf Eriksson, inte i Ord & Bild, men på samma tema, om litteraturen som tycker att dess uppgift är att brusa, eftersom samtiden brusar: ”Men liknar det inte […] en kapitulation inför systemens trivialisering av de mänskliga uttryck som vi förknippar med bekännelse, erinring, bön, hänförelse, passion, vemod och stolthet över att leva? Massmedia och kulturindustri har utan tvivel förvandlat dessa uttryck till en sorts varumasker. Men det ter sig åtminstone inte för mig självklart att poesin över hela världen fördenskull måste efterbilda detta skeende. Man behöver inte jämt hålla upp en spegel eller parabolantenn för att vara i nivå med sin samtid.”

Nu drar jag och skriver en roman.

18:45

De spelade Scott 4 på H&M!

23:26

Hahaha!
(jag hittade testet hos Helena):

You’re Lolita!
by Vladimir Nabokov
Considered by most to be depraved and immoral, you are obsessed with sex. What really tantalizes you is that which deviates from societal standards in every way, though you admit that this probably isn’t the best and you’re not sure what causes this desire.
Nonetheless, you’ve done some pretty nefarious things in your life, and probably gotten caught for them.
The names have been changed, but the problems are real.
Please stay away from children.


Take the Book Quiz
at the Blue Pyramid.

[2007-05-09 11:04:55.0]

10:35

Öh, äckligt fynd i handväskan; Pressbyrån-smörgås som gick ut i söndags och som legat där sen dess.
Jag känner för att hänga runt på H&M i evigheter, dammit, jag ska göra det nu. Kan det snälla sluta vara ostadigt väder, jag vill att det ska vara 0% risk för regn så jag kan använda mina grå mockapumps nån gång, för sen när det blir klimatförändrad svensk supersommar i juli kommer de att vara för varma. Jag vet faktiskt inte riktigt när jag hade tänkt att använda dem. Eller jo, nu, i maj, och juni kanske. De var skitdyra så jag skulle ju gärna se att de kom ut lite och inte bara stod och samlade fjädrar från läckande duntäcke i ett hörn. Grå mockapumps är nog en lika dum grej som kortärmad polotröja. Alltså, det går ju definitivt att se helt stunning ut i kortärmad polotröja, men jag fattar inte när man känner sig bekväm i den. Är det väder för polotröja vill man inte ha bara armar, är det väder för kortärmat vill man inte ha polo. Nu väntar jag bara på posten. Posten posten posten. Sen drar jag till H&M och köper nåt random jag läst om på Hotspots blogg. Guldarmband kanske. Eller en färgglad kjol. Med paperbag waist. Nej. Eller jo. Eller jag vet inte. Sorry för denna djupa meningslöshet. Hejdå.

22:37

Jag läste ut en bok, sen började jag i Kristoffer Leandoers ”Huset som Proust byggde”, den verkar toppen. Nerval brukade promenera i Tuilerierna med en hummer i ett sidenband! Varför gör inga författare sånt nu för tiden? Jag undrar seriöst. Första författare som håller sig med en husdjurhummer blir min idol.

kanske såg det ut så här

Ty en menniska med ett så beskaffadt hjerta, [2007-05-08 08:34:29.0]

som mitt, så förfärligt känsligt för nuancer af Sorg och Glädje…

08:28

Jag drömde en mardröm om Bingo Royale-killen. Jag tycker verkligen att Bingo Royale-killen är otäck. Vi var i ett Tomb Raider-slott fullt med fällor och det gick omkring zombieaktiga The Knife/Hieronymus Bosch-fågelmänniskor på borggården. Uh.

10:19

Wow, medhåll av Anders Johansson i Expressen. Fint!

20:36

Jag har tillbringat dagen med Carl Jonas Love Almqvist. Det har varit toppen. Jag har lärt mig att två ting äro vita. Det ena är den här:

Franz Stuck: Innocence

Det andra är eventuellt den här:

John Singer Sargent: Smoke of Ambergris

Eller, den sista var lögn. Men jag har verkligen en thing för målningar med vita ytor.

med vilken vi inser begränsningen [2007-05-07 08:31:18.0]

som vår mänskliga natur utgörs av

08:28

Hej, nu är jag hemma igen. Landet var toppen. Nu ska jag panikjobba.

15:02

blåst och hår

vette

Jag fick en vette av min far. Såna har man när man jagar sjöfågel. Nu för tiden är de nog gjorda av plast, men den här är gammal och av trä. Min far jagar inte sjöfågel alltså. Han hittade den i en vassrugge en gång. Den ska föreställa en knipa. På bilden syns den bland persilja och tulpaner. Själv syns jag bland blommande slånbärsbuskar.

16:54

Jag älskar det här blogginlägget. Särskilt det där med namnen. Jag slår vad om att alla har en bror som heter Björn också, det har alla. Björnbröder. Eller kanske Olof. Friskt och blont. En gång på högstadiet såg jag på typ fröken Sverige-tävling hos högstadiekompis E tillsammans med högstadiekompis Y, eller om det var Sveriges Lucia eller nåt sånt som inte existerar på tv längre, och alla Luciakandidater eller landskapsfröknar eller vad de nu var hetter typ Jeanette och Angelica och Nathalie och en hette Therese, arbetarklassnamn som försöker vara lite fina liksom, engelska eller franska, namn man kan sätta accenter över, och Y sa ”Varför har alla hornamn?”. ”För att alla som ställer upp i den här tävlingen är arbetarklass!” kunde jag ha sagt, fast det fattade jag ju inte då. Så jag blev bara ledsen över att ha ett hornamn.

17:44

Ja, jag menar inte att de där namnen verkligen skulle vara hornamn alltså! Jag är fortfarande arg på Y för att hon sa så. Men jag fattar ju tanken. Precis som Yvonne och Susanne känns som undersköterske- eller frisörnamn. Och Kevin är morgondagens Conny, Ronny, Stewe och Glenn.

17:50

Jag namngooglar.
Linda Rosings barn heter Kevin och Melissa.
Fascinerande med namnet Tyra! Uttalat på svenska är det ett gott gammalt medelklassnamn, eller överklass till och med? – sånt överklasstjejer heter i andranamn efter en gammelfaster? – uttalat på engelska (som i Tyra Banks) är det white trashigt.

21:34

Horace Engdahl skriver att det demoniska ”på karaktärernas område är det som motsvarar det sublima i naturen”. Menar han alltid? Eller bara i detta sammanhang (hos Almqvist)?
”Det är en kvalitet, som spränger den normala mänskliga skalan, hotar med förödelse men samtidigt inger en rymligare föreställning om livet och skapelsen, avsedd att tas emot med en tvetydig rysning. Det demoniska möjliggör en omedveten identifikation med något ‘svartare ännu och större / underbarare och värre’ […] vilket förklarar dess ruseffekt.”
Jason Carter = förkroppsligat Marcus Larson-vattenfall? Jo. Varför inte. Det är nog samma appeal.
Well, den ena är ju delvis sexuell. Men nästan samma.

21:48

Det sublima = ”jagets paradoxala kärlek till något ofantligt eller vederstyggligt”. Hehe. I love det sublima. Om jag någon gång ska fortsätta mina studier ska allt handla om det sublima. Varje liten uppgift jag får. ”Jag skulle kalla det en demonisk esteticism!” Sånt ska jag skriva så fort jag får chansen. Toppen kommer det bli.

21:57

Äsch, det sublima kanske alltid är delvis sexuellt.

21:58

Eller glöm det förresten.

[2007-05-04 09:13:04.0]

08:56

Det stod i Aftonbladet igår att man kan se vacker konst här, så nu blir det en lika som bär-konst-special:

Huset i bakgrunden på Monets vallmotavla…

…lite mer i närbild, liknar….

…Prins Eugens gamla slott.

Jag var besatt av huset i bakgrunden på Monets tavla ett tag. Jag ville bo där. Eller åka dit över helgen iallafall. Jag såg framför mig hur jag skulle ha bruna stövlar, jeans och tweedig liten kavaj, det skulle vara krispig färgglad höst, som i en postorderkatalog, rasslande grus framför slottet, indiankrasse som slog ut sina sista blommor i oktobersolen. Det här var på högstadiet alltså. Inte nyligen.
Jag åker bort över helgen alldeles snart. Inte till ett gult slott, jag åker till Sankt Anna och firar min mors födelsedag. Kanske blommar det syréner. Kyss, vi hörs.

[2007-05-02 10:12:37.0]

10:05

ÖNSKAS HYRA: BOSTAD I STOCKHOLM
7-22 JULI
Jag ska jobba lite i Stockholm i sommar och måste hitta någonstans att bo. Jag är skötsam, rökfri och tar gärna hand om krukväxter, akvariefiskar och katter.
Svara till mailadressen i högerspalten, eller med meddelande på Skunk.

19:44

Alltså fruktträden här är så overkliga, brukar de verkligen blomma så här sinnessjukt mycket? Det ser ut som moln har svept förbi och lagt sig tillrätta i trädkronorna. Hm, det lät ju fint, det borde jag skriva i en roman om jag nån gång skriver en roman som utspelar sig i maj. Annars kan ju nån i min roman som inte utspelar sig i maj tänka på nåt (fruktträd?) som utspelar sig i maj så har jag löst det. H sms:ar från New York, jag har jobbat duktigt. Mat nu. Tjarrå.

21:36

Jag gjorde jättegod mat! Jag irrade omkring på den konstigaste Hemköp hur länge som helst innan jag kom på vad jag ville äta. På den konstigaste Hemköp åker man upp och ner på ett litet rullband när man ska till och från mejerirummet och pastan och grönsakskonserverna. Innerstadsmän är där och köper delikatesser. Jag var i massa antikaffärer på eftermiddagen, det fanns så mycket fina saker så ni fattar inte. Typ meterhöga porslinsmadonnor och art deco-askar och japanska träsnitt. Jag älskar allt som är asiatiskt. Obs, gammalt och asiatiskt. Jag älskar antikaffärer! En antikaffärsman blev all concerned när jag berättade att jag letade efter en födelsedagspresent till min mamma. Han tyckte att det var underbart att jag ville ge henne en gammal kanna. Nu ska jag läsa lite om litteratur om litteratur eftersom det är den enda litteratur jag läser. Hej.

[2007-05-01 18:34:41.0]

18:26

Först såg jag en så fin bild på ett skånskt landskap genom ett tågfönster hos Moa, sen sms:ade H och satt faktiskt på ett tåg genom skånska landskap, och sen över Öresundsbron, på väg ut i världen, mot flygplatser och världsstäder, jag blev avundsjuk. Mest på de skånska landskapen utanför fönstren iofs. Moas bild ser ut som det gör utanför fönstren på den bästa biten av tågsträcken mellan Norrköping och Linköping, Östgötaslätten, som är så nära Skåne man kan komma utan att vara där, så sjukt vackert, en gång för fem år sedan åkte jag till Linköpings universitet och träffade min uppsatshandledare som verkligen gillade uppsatsen jag höll på att skriva och sen åkte jag pendeltåget hem och det var vår och såg ut som Skåne utanför fönstret och jag läste Ola Hansson, för det var honom jag skrev uppsats om, och det var skånska landskap där också, i boken alltså, det var helt perfekt, åh, vårhimmel över platta landskap får det att göra lite ont i hjärtat. I love Skåne.
Jag är trött på att tycka saker om litteratur om litteratur nu. Måste jobba undan grejer, sen ska jag vältra mig i fiktion. Hurra.

[2007-04-30 09:30:13.0]

09:09

Nu har jag varit vaken i en timme och nio minuter och har redan tagit del av för mycket media. Uäck. Folk måste sluta använda ordet ”diskurs” i vanliga samtal och texter. Lämnar man universitetsområdet lämnar man ordet ”diskurs” bakom sig! Nu säger jag till er snällt men strängt. Jag vet inget värre än människor som använder ordet ”diskurs” i vanliga samtal, liksom oberört.
Jo, klart jag vet nåt värre. Men mitt tålamod med ordet ”diskurs” är mycket litet. Yes. Nu har jag klargjort detta. Moving on. Ska försöka att inte tycka saker. Eller kanske bara tycka icke-provocerande saker. Typ ”Kirsten Dunst ser ut att ha mjölktänder”. Deprimerande mening i dagens DN, i artikeln om Kamratposten, det handlar om varför Bonniers låter den finnas kvar, annonsfri och pengaslukande: ”Det är också de som läser KP idag som i framtiden kommer att läsa böcker”.
Hur blev jag på så här dåligt humör? Jag fattar inte. Jag måste åka till passexpeditionen. Jättetråkigt. Jag skrev ett långt dagboksinlägg igår, sen hängde sig datorn när jag skulle spara det. Saker det handlade om: En handväska jag vunnit på en Tradera-auktion (obs, skrivet utan försöka att göra mig lustig eller ironisk), Carl Jonas Love Almqvist, Bons sexsamtal. Jag har ingen lust att skriva om något av detta igen. Jag har lust att flytta ut på landet. Plain living and high thinking, observera moln och skriva en bok. Jaha jaha, nu ska jag väl försöka bli snygg till mitt passfoto dårå. Hej.

14:40

Jag har aldrig sett så många tights som idag.

Lämna en kommentar

Filed under dagbok

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s