Jag var på posten och hämtade ett paket som innehöll den här:
Samfundet De Nios litterära kalender, där jag, till min stora stolthet och förtjusning, medverkar med en text. Som en vitter tebjudning, skrev Martina Lowden igår i DN, det låter väl underbart. Mest handlar det om Hjalmar Gullberg i boken, men jag har skrivit om Sten Selander, som gillade suset i rågen och doften av höst i skog; och lindelövet där trasten slog; och snön under norrskensbågen. Precis som jag! Sten Selanders Sommarnatten är, iallafall delvis, alldeles underbar. Rekommenderas till alla som gillar naturen åtminstone litegrann, och finns med stor säkerhet att införskaffa för mellan fem och tjugo kronor på närmsta Myrorna.
Nu följer lite poesi, för det är poesi för sällan här! Gillar man Ola Hansson kan man ha hans ”…och allting svinner / mitt väsen in i naturen rinner” i åtanke.
Vad är begär och vad är vilja?
Nattens urgamla trolldomsringar
håller mig bunden. Jag kan inte skilja
mina och mörkrets andetag.
Allt vad skymningens spindelvävar
fångat långt ifrån sol och dag,
säven som nattbrisen genombävar,
syrsor och månvita flyn som svävar
mållöst i mörkret – allt är ju jag.
(Sten Selander, ur ”Sommarnatten”)
**********************
10:16
Snön har nästan blåst bort här, för det är sån där torr, vass, äcklig snö som piskar en i ansiktet när den kommer emot en, små små snöflingor som påminner om glassplitter. Jag gillar blöt snö, jag gillar luftfuktighet. Nu är det torrt överallt, torrt ute, torrt inne, jag är utlämnad åt hyresvärdens extrema temperaturhöjning, elementet i vardagsrummet är åttahundra grader varmt, torr värme, mina läppar torkar, hela jag krackelerar snart. Jag har köpt en ny hudkräm.
Jo, skönhetsblogg: Har någon testat den här? Cliniques Quickliner for eyes? Den verkar ju toppen. När jag äntligen har hittat två Clinique-produkter jag vill köpa har det där Köp två produkter och få en necessär med värdelösa minigrejer (fast mascaran är bra)-erbjudandet tagit slut för länge sen.
Ännu mer skönhetsblogg: I en av mina modetidningar läser jag om den nya serien kroppsvårsprodukter från MOR Cosmetics: ”Australske Mor har skabt serien Dåla [sic], som er inspireret af den svenske arbejdshest, Dala-hesten”. Huh? Förpackningarna ser inte ut att ha någonting alls med dalahästar att göra (de är bruna och rosa med silverglitter, inget kurbitsmåleri i sikte), så vari består inspirationen? Det luktar häst om grejerna? Jag har försökt googla mig till ett svar, men utan framgång. (Till eventuella läsare knutna till Expressen kultur: Det är okej om ni snor denna nyhet till ert Dalarna-tema).
I Avesta i har de världens största Dala-hest.
Jag såg den i somras. (den här bilden är alltså inte från i somras, för när det är sommar har de blad på träden även i Avesta, jag snodde den nånstans)
Thereses dagbok 