Månadsarkiv: december 2008

en mellandag

Hej, glad mellandag. Är det nån rea i år? Jag tycker att det har varit rea hela hösten, ”mid-season sale” som det heter på Top Shop. Eftersom jag är på landet och har gått en kall promenad och sett en svanfamilj och en bonde istället för att shoppa får jag väl dra runt i min rentröja hela januari – nej, det går faktiskt inte, jag använder den för sista gången idag tänker jag, sen lägger jag undan den till november 2009. Jag har läst In Style och tänkt att jag vill ha en massa saker: en grön handväska (jag vill alltid ha en grön hansväska! Jag köpte en på mellandagsrean förra året, en grön lackväska, jag använde den… fem gånger? Men en grön skinnväska från Top Shop som är för liten för alla de där grejerna jag alltid måste släpa med mig: paraply, handkräm, extra vantar – en sådan skulle jag verkligen behöva – – -), ännu en randig tröja, en kashmirkofta från Gap och en turkos kjol från Cos – varför finns de kedjorna inte i Sverige? Eftersom jag är tråkig vill jag alltid ha saker från Gap, jag köpte en randig topp där när jag var i London och jag känner mig som en Kennedy i den. Nu äter jag en liten tryffel. Det finns bara två kvar. Sedan är julgodiset slut. Jag ska göra en brasa nu och läsa lite – riktiga ord, inte bara produktupplysningar. Jag har blåmärken på båda knäna, jag har alltid blåmärken, jag slår mig hela tiden när jag reser, ramlar in i säten och dörrar på tåget eftersom jag har så dålig balans, slår mig på min väska när jag ska släpa på och av den, råkar släppa ner den på min fot – jag hade blåmärken på fötterna hela sommaren, väldigt snyggt. I bruise easily heter det på engelska, det är så fint. Att ”bruise” kan vara ett verb. Jag tycker att det borde vara så på svenska också – ”Jag får lätt blåmärken” är ju inte alls lika bra.

5 kommentarer

Under dagbok, mode

en annandag

Dagens utflyktsmål: Greve Stenbocks badhytt.

 

 

badhytt2

2 kommentarer

Under dagbok

en juldag

 

julotta2

julotta

 

 

sota-katten25

söta katten

 

 

sjalvportratt2

självporträtt med förkläde och ejder

 

 

utsikt2

dimmiga dagar

6 kommentarer

Under dagbok

greetings

greetings1

 

Hej, greetings! Jag tänkte bara titta in och säga glad dag före julafton typ – idag har jag rest, och nu är jag framme i en decembermörk skärgård och har klätt en gran och fått blåbärsglögg och ska alldeles strax få små pastakuddar med nåt gott i som min söta syster står i köket och lagar till. Det är fint att vara här, även om det verkar finnas tusen saker att göra hela tiden – julefriden här lär infinna sig först på annandagen. Looking forward. Vi hörs, kyssar!

Lämna en kommentar

Under dagbok

julefrid, jaktmånad

Well, julefrid/julelättja, whatever – jag har inte jobbat på med texten om diktsamlingen, förlåt, det var så skönt att bara dra runt i mitt julstädade hem, äta knäck, måla naglarna, googla Alan Rickman-bilder och bläddra i en massa böcker som jag inte behöver läsa (det slutar alltid med att jag drar ut Stina Aronson ur bokhyllan och tänker jag dör, jag dör, det här är så bra).  Jag köpte två amaryllisar på extrapris på Konsum för ett tag sen och tänkte att det kanske var dumt att köpa så billiga, men de blommar helt galet nu. Så här såg en ut igår:

 julfonster2

 

…och nu har två knoppar till slagit ut där nere på den, så det är som en liten… explosion av blommor där. Folk säger alltid att de har så fina amaryllisar, visst gör de? Och så måste man kolla på dem och säga Ack ja, det var sanneligen en fin amaryllis, och så tänker man att det där var ju ingenting, min egen amaryllis är mycket finare! Det kanske är med amaryllisar som med barn.

Jag funderade på vad jag borde ta med mig att läsa över jul, jag gör alltid samma misstag, och tar med något som är för krävande. Alltså, förra året kunde jag inte ens hålla koncentrationen på Fördjupade studier i katastroffysik, men det berodde nog inte bara på glöggen utan på att det är en dålig bok. Jag vill alltid läsa poesi när jag är på landet och speciellt D H Lawrence, av någon anledning. Nu bläddrar jag i D H Lawrence. Nu tänker jag att en av hans dikter kanske handlar om en målning som jag är väldigt, väldigt förtjust i. Ja. Nu är jag säker på att det är så. Det här är dikten:

 

 

Tålamod, du lilla hjärta.

En dag en kvinna, tung och junihet,

skall öppna dörren, stänga den och stanna.

 

Och när ditt kvalda hjärta ville ropa

på kall och ensam natt, skall hennes spända bröst

ha kraft att hålla stånd mot natten,

sittande i ditt rum som två tigerliljor,

flammande ännu efter solnedgången,

förintande den kalla tomma natten

med glöden av sin heta skymning:

kvar ännu om morgonen, medan den sällsamma

vilda doften breder sig

ännu starkare, het och röd; tills du törstar efter påskliljorna

med en plågad, instängd törst, som du inte kan släcka,

eftersom påskliljorna är döda och en kvinna från jaktmånaden

håller dig i band.

Tålamod, du lilla hjärta.

 

…och det här är bilden:

 

leighton_flaming_june

Lord Frederic Leighton: Flaming June

 

 

… alltså, den heter Flaming June!  ”en kvinna, tung och junihet”! Jag brukar alltid tänka att jag aldrig har sett någon se så tung ut som hon på bilden. Visst gör hon? Som en Michelangelo, så där otroligt massiv liksom. ”två tigerliljor, flammande ännu efter solnedgången” – hon ser ju ut som en lilja hela hon, hennes klänning är ju som en lilja, en brandlilja, vet ni? En sådan där orange. ”flammande ännu efter solnedgången”, det är ju precis vad hon gör, ligger där och glöder, ja. Nu kommer den där dikten alltid höra ihop med den bilden för mig.

Fast enough with the bröst som liljor already, det är inte en helt lyckad bild tycker jag, men Lawrence envisas verkligen, i dikt efter dikt efter dikt… Fast jag gillar det med hennes spända bröst som håller stånd mot natten, det påminner ju, om vi ska gå lite i cirklar här, om min favoritdikt (well, en av dem..) av Stina Aronson: ”Kväv mig min älskade. / Jag vet att ditt breda bröst är en mur. / Låt mig ställa opp mot den framför bössmynningarna”…  

”en kvinna från jaktmånaden”, det är snyggt. Är juni jaktmånaden? Det låter ju grymt i såna fall, då är väl alla stackars djurungar alldeles nyfödda. Therese betyder jägarinna. Det är rätt fräckt. I am the hunter! I am going hunting! …tänker jag när jag är på glatt humör. När jag är på dåligt humör tänker jag att det är ett kasst arbetarklassigt sjuttiotalsnamn som låter som nån som stod i rökrutan på högstadiet och aldrig kom därifrån. Fast idag är jag på glatt humör. Idag tänker jag: Passa dig Alan Rickman..!

 

 

PS, Stina Aronson igen:

 

Till vintern kommer oförsonlig spårsnö.

På vintern är hetsens och jaktens tid.

Då ligger idyllerna

döda och svepta

i de rikas övergivna sommarslott.

Då återger skogen drevkarlarnas rop

med hatfullt eko.

 

8 kommentarer

Under dagbok, konst, poesi