systrar

 

chasseriau_theodore_the_two_sisters

 

 

 

philippe-de-champaigne

 

 

 

cholmondeley_sisters

 

 

 

gabrielle_d_estree_-_louvre

 

 

Uppifrån:
Theodore Chasseriau, De två systrarna
Philippe de Champaigne, Ex-Voto
Brittisk konstnär, Systrarna Cholmondeley (”According to the inscription (bottom left), this painting shows ‘Two Ladies of the Cholmondeley Family, Who were born the same day, Married the same day, And brought to Bed [gave birth] the same day’. To mark this dynastic event, they are formally presented in bed, their babies wrapped in scarlet fabric. Identical at a superficial glance, the lace, jewellery and eye colours of the ladies and infants are in fact carefully differentiated. The format echoes tomb sculpture of the period. The ladies, whose precise identities are unclear, were probably painted by an artist based in Chester, near the Cholmondeley estates.” – skriver Tate.)
Jean Cousin: Gabrielle d’Estrees och hennes syster

Annonser

6 kommentarer

Filed under konst

6 responses to “systrar

  1. Caroline

    Kan inte slita mig från den översta; tycker mkt om hur det ser ut som om systrarna har små musöron ist för kanske en benkam, stickandes ur frisyren!

  2. Jörgen

    Tack för vackra bilder!

    Champaignes målning skulle ju också kunna klassificeras under rubriken ”Moder och syster”. Den knäböjande äldre kvinnan är nämligen abedissa eller ”moder superior” för Port Royal-klostret där konstnärens dotter var nunna under namnet Syster Catherine.

    Så här säger Louvrens engelska text:

    This painting was designed to be an ex-voto by Philippe de Champaigne. The event that gave rise to it is well-known: the artist’s daughter, Catherine, a nun at Port-Royal in Paris, had been suffering since October 1660 from an illness that had caused her to lose the use of both legs. After a novena (a series of prayers and acts of devotion spread over nine days), the young woman was completely cured. This is one of the artist’s finest and most personal paintings, giving thanks for his daughter’s recovery, which was considered miraculous. The work was given by him to Port-Royal in 1662. After being seized at the French Revolution, this moving display of piety and gratitude became part of the Louvre collections. Since then it has remained one of the most celebrated examples of the work of Philippe de Champaigne.

    The composition is a very sober one. Mother Superior Catherine-Agnès Arnault kneels beside Sister Catherine de Sainte Suzanne de Champaigne who is reclining in a chair with her feet raised. It is the moment when the prayers for the young woman’s recovery are over and the mother superior receives the revelation that she is healed.

  3. Therese

    Caroline, ah, det hade jag inte tänkt på, vad gulligt!

    Jörgen, aha! Jag vet ingenting om målningen, men jag brukade fastna framför den på Louvren när jag bodde i Paris. Dels gillar jag kompositionen och ytorna och allt sånt, men mest av allt gillar jag nog ansiktena på nunnorna, de är så söta, och ser helt snälla och liksom vardagliga ut, även om det är en väldigt… eh, helig situation, med ljuset liksom. Jag tycker att det ser ut som de har suttit och småpratat och haft det trevligt och så bara råkar Gud titta in lite.

  4. h.

    Åh, den sista är ju så bra. Fast det blir ju lite mindre roligt när det nu visar sig att de är systrar, vad gör de i så fall? Det var roligare när jag tänkte att de typ var busiga lovers.

  5. Therese

    Jag har läst nån förklaring nån gång, den var rätt tråig… typ allt är väldigt symboliskt… fast vill man ha det extra roligt kan man ju tänka att de är busiga lovers trots att de är systrar :D

  6. Jörgen

    Beträffande Cousins bild så tycks den vanliga tolkningen vara att systerns okonventionella behandling av Gabrielles bröstvårta syftar på det faktum att den senare väntade sitt första illegitima barn med Frankrikes kung Henri IV.

    Hon var säkert en busig lover, en av de mest kända franska mätresserna genom alla tider. Hon födde tre barn åt kungen och dog i 25-årsåldern när hon väntade det fjärde. Det var natten mellan den 9 och 10 april 1599. Blev hon förgiftad? Eller var det en graviditet som gick fel? Ingen vet. Men hennes ansikte förmörkades i svåra smärtor och man hindrade kungen från att komma till hennes sjukbädd så att han inte skulle få se hur hennes omskrivna skönhet försvann över en natt.

    Desto viktigare att denna skönhet och grace finns bevarad i Cousins målning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s