förslag på rubrik mottages tacksamt

Vi hade en helt strålande trevlig fest på Axess igår och jag fick hälsa på Stig Larsson! Äntligen! Och på Sture Linnér. Det var så roligt. Inte bara att hälsa på dessa två stora män alltså, utan hela kvällen (update: som innehöll hälsande på andra trevliga människor också, jag stod inte och stirrade på Stig Larsson i stum beundran mer än i några minuter). Idag är jag trött och glad och förkyld. Jag skulle vilja ligga under en filt och ha hela datorn full av helt nya, aldrig sedda Seinfeld-avsnitt och äta godis. Godiset går ju att fixa, kanske borde jag gå ut och köpa, men det är så kallt så kallt, det snöade när jag gick hem, jag gick förbi Vasaparken, barn åkte skridskor, det såg idylliskt ut, Astrid Lindgren-idylliskt.

Jag var så fascinerad av stadsskildringarna hos Astrid Lindgren när jag var liten, jag har förstått att det antagligen var tvärtom om man är uppväxt i stan, men hela Bullerbyn- och Saltkråkan-miljön var mycket mer bekant för mig än de där sagorna som utspelade sig i Stockholm: Peter och Petra, när de åkte skridsko i en park på kvällen, det kanske till och med var i Vasaparken? Och I skymningslandet, när de flög över Stockholm och det var ljusblå försommarhimmel, själva ordet ”Tegnérlunden” och grejen med att gå i skola inne i stan, jag är helt sjukt fascinerad av innerstadsskolor, jag är det fortfarande, jag tänkte på det senast i morse när jag åkte till jobbet – vad är det för skola tvåans buss åker förbi, Norra real? NORRA REAL, det låter ju fantastiskt. Södra latin. Adolf Fredrik. Åh. Jag minns hur magiskt jag tyckte att det lät när jag läste de där namnen i nån tidning, typ intervju med en tjej i Varuhuset eller i en svensk åttiotalsfilm eller nåt, nån tonårstjej helt plötsligt hade blivit känd och intervjuad i Okej kanske, eller Frida. Hon gick alltid på Södra Latin eller Adolf Fredrik och hon dansade balett på fritiden och hon var alltid overkligt söt och hade långt blankt hår och jag tyckte att det verkade fantastiskt att vara henne. Just innerstadsskolan var en stor del av lockelsen!

Och ja ni vet, Svart Lucia, Glappet – stora innerstadsskolor, stora tegelbyggnader, stora salar och trapphallar som det ekar i, korridorer med lampor som är mjölkvita porslinsklot, allt är gammalt och lite slitet och alla har vackra kläder (liksom tidlösa, smakfulla, inget neonfärgat från Ellos-katalogen som på min skola…), det verkade fantastiskt alltsammans. Jag skulle vilja komma på studiebesök på innerstadsskolor! Helst en regnig höstdag. Det finns säkert bra konst på de där skolorna också, och lite sunkiga uppstoppade djur. Mmm.

Jaha, nu måste jag packa. Igen. Hej hej.

Annonser

9 kommentarer

Filed under dagbok

9 responses to “förslag på rubrik mottages tacksamt

  1. S

    Tvåan passerar, vad jag minns, ingen av de skolorna. Däremot stannar den vid Adolf Fredriks kyrkogata, vilket är ganska tjusigt det också. Annars har jag alltid varit svag för Hedvig Eleonora skola.

  2. Soy

    men gud, som plankade tankar. och dessutom; man själv och alla man känner beter sig som skådespelare – värdigt, stilfullt, lite lagom knäppt ibland, intellektuella knäppheter, böjelser som generar, sanningar som väcker reaktioner. få pratar men alla förstår.
    mycket ekande rymd men aldrig ihållande oljud – möjligen ett snabbt passerande slammer. och ja, en hel del vacker konst. och luktar det inte lite gips och målarfärg i vissa korridorer?

    de-där-skolorna på amerikanska östkusten har ju också ett visst je ne sais quoi…? mycket lönnlövshögar, murgröna och dolda bänkar bakom höga häckar där. och där sitter man och smygläser moby dick när man är ålagd att läsa grammatik.

  3. Ibland när du skriver om sånt här vet jag uppriktigt sagt inte om det är om dig själv eller i själva verket om mig du skriver. Skyhög igenkänningsfaktor.

  4. tiden står stilla på mellanstadieskolor. jag kan bli helt bergtagen av teveserier från sent åttiotal om barn på enorma stadsskolor med många trappor och vindsvåningar som det luktar vind på och höstträd utanför fönstren och staden som en pärlgrå sinusrytm vid horisonten. väcker nån slags placebonostalgi.

  5. Alice

    Plötsligt känner jag mig hemskt mycket större som gått på Adolf Fredrik. I’ll tell you all about it någon dag. Och jo, 2:an går förbi Norra Real. De har vuxenskola där nu, bara att anmäla sig.

  6. Therese

    Ah, fint att vi är fler med den här läggningen… Alice, vi blir väldigt avundsjuka nu! :)

  7. Cecilia

    Och jag är avundsjuk på att du har fått träffa Sture Linnér.

  8. Jag växte upp, till största delen, på en åker bredvid en skog. Från ovanvåningen i vårt hus kunde man skymta Malmös glittrande ljus. Det var dit jag ville… att jag sedan härbärgerade den helt felaktiga föreställningen om att Fred Astaire bodde där är en helt annan sak.

    De där stora sekelskiftesskolorna i sten…

  9. Alice

    Ja, jag vill gärna berätta om rustningar och formalinfoster men jag är osäker på om jag skulle tala sanning.

    Det var en väldigt fin bild, att ha en föreställning om Fred Astaire i Malmö. Jag förstår precis tror jag fast det egentligen är helt orimligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s