Hej, glad lördag, jag försov mig – jo, jag tycker att man kan göra det även på lediga lördagar, jag gillar ju mina lördagförmiddagar så mycket, nu var det lunch innan mitt morgonkaffe var färdigt, det gör mig på lite dåligt humör. Jag vill spola tillbaka denna dag iallafall två timmar, plus att jag vill att det ska vara sol på lördagar. Jag hade fått ett nyhetsbrev från min favoritsajt Art Renewal Center, de har lagt till en ny Bouguereau-målning i sitt galleri – det intresserar mig inte så jättemycket egentligen, Bouguereau är lite för mycket till och med för mig, liksom löpande-band-sentimental – men just den här målningen påminner så mycket om en av mina favoriter:
Den översta är alltså Bouguereau, den undre är Julius Kronbers fina skolplansch med Jesu uppståndelse – man kan ju faktiskt fundera på om de har sett varandras bilder.
Jo, någon undrade för några dagar sedan vad som händer med min topplista över de tio bästa målningarna någonsin – jag hade faktiskt planerat den (kanske ingen inbördes ordning dock, jag vet inte om jag kan göra en sådan heller, det är så svårt), men nu verkar jag ha tappat bort post-it-lappen jag planerade den på. Så jag återkommer antingen när jag har hittat lappen eller orkat tänka igenom det hela en gång till.
Två lördagstips: Intressant inlägg av Andreas Björsten om svensk poesi, och har ni sett att Kerstin Hallert bloggar? Jag tycker att det kommer nya, bra bloggar hela tiden nu, det är en andra bloggvåg liksom – alla gaphalsar som startade bloggar för att alla andra gjorde det har liksom silats bort enligt den rättviseprincip som i långa loppet faktiskt råder på internet (=det som är bra på riktigt får tids nog sitt erkännande), och människor som både kan skriva och har nåt att tillföra dyker lite diskret upp istället. Mycket bra!
Thereses dagbok 
Jag har svårt att bestämma mig för Bouguereau eller Kronberg. Jag tycker att den senare är lite för mycket – ja, söndagsskoleplansch. Ängeln är övertydlig på hans målning och mer mystiskt framskymtande hos B. Å andra sidan måste man erkänna att vårblommorna hos K. ger en doft av liv och uppståndelse. ”Vad ljus över griften, han lever, o fröjd…”, som det heter i den gamla påskpsalmen.
Tack förresten för tipset om Kerstin Hallerts blogg. Jag minns hennes kåserier i Svenska Dagbladet på 90-talet där hon ofta skildrade Paris från insidan. Nu får vi åter en glimt av ”la ville lumière” och världens huvudstad. Egensinnigt och charmfullt, precis som förr.
Nu när jag kom hem nu och såg bilderna igen insåg jag att jag också har svårt att bestämma mig – jag tyckte att Bouguereaus var så trist i färgerna, men nu såg jag att den ju har intressantare komposition än Kronbergs, som är lite platt… plus att det där med att ängeln är lite mer mystisk hos Bouguereau är fint, ja, allt är ju mer mystiskt där – även om jag gillar Kronbergs ängel också, jag gillar de tydliga konturerna. Ja, och sen ser den ju ut som en söndagsskoleplansch, men det tycker jag om, jag tänker på de fina bilderna ur bibeln jag fick se på kyrkans barntimmar när jag var jätteliten, jag tyckte att de var toppen redan då.