Det är så trevligt de dagar jag har fått mail från Sotheby’s med en auktionskatalog att scrolla igenom medan jag dricker morgonkaffe – idag var det orientalist-auktion, vilket gör mig exalterad i teorin, fast det slutar alltid med besvikelse: det är aldrig så bra som jag vill att det ska vara, det är dåligt måleri helt enkelt, grått (som i orena färger, uh) och klumpigt, det var uppenbarligen inte alltid de bästa målarna som hade råd att resa till orienten. Men de där palmerna var lite fina, jag tycker om palmer väldigt mycket.
Jag läste ut Konkurrens till döds igår, den var inte riktigt så bra som jag hade trott och hoppats, men läsvärd. Elementarpartiklarna är mycket bättre. Michel Houellebecq är sympatisk, på ett osympatiskt sätt, eh, sympatiskt klarsynt, vilket är deprimerande och uppfriskande på samma gång. Och så är han rolig. Han bekymrar sig över att den minskande kontakten människor emellan (man säger ”vi hörs!”, och så hörs man aldrig typ) ska få konsekvenser för litteraturen:
Den gradvisa utplåningen av mänskliga relationer innebär vissa problem för romankonsten. Hur ska man kunna berätta om lidelsefulla passioner som sträcker sig över flera år och ibland påverkar flera generationer? Vi är långt ifrån Svindlande höjder, det är det minsta man kan säga. Romanformen är inte till för att skildra likgiltighet eller intighet. Man skulle behöva uppfinna en artikulation som är plattare, koncisare, gråare.
– Michel, välkommen till BLOGGOSFÄREN…
Thereses dagbok 
Varför blev måleriet från Orienten i många fall så tråkigt? Kanske det berodde på att åtskilliga av de konstnärer som reste ut främst var reportagetecknare och illustratörer som delvis levde på enklare reproducerbara bilder i tidningar och böcker? Jag vet inte, framkastar bara teorin.
Jag noterar att Wilhelm Kuhnert, vars målning du lagt in, i hög grad var koncentrerad på att avbilda djur. Han var mångsidig som illustratör men hans lejon blev något av en motsvarighet till Liljefors rävar. Kolla några av hans djuteckningar här:
http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Friedrich_Wilhelm_Kuhnert?uselang=de
Ja, så kan det absolut ha varit! Annars tror jag att många av konstnärerna som kom till Orienten blev så förtjusta över miljön att de helt enkelt tappade omdömet lite. Det finns alltid fullt med gatuscener på de här orientalist-auktionerna, och de ser alltid likadana ut tycker jag: platta och trista, illa komponerade, röriga snarare än ”myllrande” vilket säkert var tanken. Jag vet ju själv hur lätt det är att tappa omdömet när man är på semester! Typ tycka att allt är vansinnigt intressant för att det är nytt och annorlunda, och det är det ju så klart, just därför, men det innebär ju inte att det automatiskt blir bra konst av det… Jag tror att orientalisterna tänkte att själva motiven i sig var grejen: palmer och kameler är ju fräcka grejer liksom…
De där djurteckningarna var rätt fina tycker jag, lite äventyrsbok-känsla över särskilt de i färg, eller hur? När jag var liten hade min pappa en gammal bok om exotiska djur som han sparat från sin barndom, den var utgiven av Disney och hade bilder som påminde om de där, kanske därför jag gillar dem.
Någon som verkligen växte som konstnär när han besökte Orienten är ju Paul Klee. Jag tycker att han väldigt bra skildrar Orientalisk mystik.
Åh, vad jag håller med dig om MH. Den där bristen på ärlighet och kontakt människor emellan…
Kaffe på torsdag klockan 16?
kram Ann
Ann, hemskt gärna kaffe! Men är vi i samma stad? Jag är i Göteborg på torsdag. Kram!