fullkomligt gudomlig och gudomligt fullkomlig

Nu har jag jobbat jättehårt och imorgon åker jag från Stockholm för den här gången, fullastad med böcker. Nu skulle jag vilja stänga in mig i typ ett fyrtorn och bara läsa sånt jag VILL läsa, som Karin Johannissons bok, och några böcker jag lånat hem från mitt jobb: För att riktigt reda ut det här med melankolin lånade jag Espen Hammer – Melankoli, en filosofisk essä (som inleds med ett Morrissey-citat: ”I think if you’re remotely intelligent you can’t help being depressed.”  –  so far so good, det är ungefär vad jag själv brukar tänka, jag tycker om ett stråk av svärta i människor, men det brukar man å andra sidan kunna hitta i de flesta, fast sen fortsätter det: ”It’s a positive thing to be.” Okej? Är du säker på det? Kanske om man faktiskt gör nåt kreativt av det hela och omvandlar sin depression till en popstjärnekarriär, men om man typ är arbetslös, fattig, i en läskig liten landsort, utan drömmar, vänner, pojk-/flickvän, CHEER UP MATE, it’s a positive thing to be, I think not… nu kom vi från ämnet lite), jag lånade en bok som heter Kanon ifrågasatt – kanoniseringsprocesser och makten över vetandet, den kanske är lite över huvudet på mig (jag slår upp den och läser Said, Zizek, Foucault, men även Kimball och Bloom, och hundra namn jag inte känner igen, det är en bok jag verkligen önskar att jag kommer att orka läsa), och så har jag ju vår vän Nerval, smartskallen Ekelöf, Anders Olssons essä om det sublima, Antikt ideal, för att inte tala om Patrick Modiano-våren som man lugnt kan säga kom av sig innan den hade börjat. Plus att jag köpte den här boken för en timme sen:

 

kvinnoskonheten

 

(Sorry för de kassa mobilkamerabilderna, jag är för lat för att använda en vanlig kamera och trixa med batterier och usb-kablar och sånt.) KVINNOSKÖNHETEN! Mitt problem är att jag bara orkar läsa såna här böcker. Inga böcker där det står om Said, Zizek och Foucault. Kvinnoskönheten är garanterat Said-fri. Det står saker som ”Hennes skönhet är fullkomligt legandarisk. Hon prisades såsom både fullkomligt gudomlig och gudomligt fullkomlig, och knappast något vackert som kan sägas om en skön och intelligent kvinna har förblivit osagt om henne.”  Eller: ”Denna vackra kvinna, som sannolikt aldrig ägnat en tanke åt kvinnans andliga frigörelse, hade i själva verket givit emancipationsproblemet dess fullkomligaste lösning. På ett av sina porträtt skrev hon en gång med hänsyftning på männen: Min börd gör mig till deras jämlike, min skönhet till deras överman, min begåvning till deras domare! Enklare kan det problemet inte lösas” – haha! Lätt som en plätt. Kvinnoskönheten verkar toppen.

 

Update, sådär en halvtimme senare: Eh okej, nog för att Kvinnoskönheten är poetiskt och snudd på generande sirligt och vackert skriven, men den skulle nog behöva lite Said faktiskt, haha –  vissa stycken har, för att uttrycka det mycket vänligt, inte åldrats särskilt väl: ”Vi [i Sverige] tillföras främmande raselement i mycket ringa utsträckning och kunna i högre grad än de flesta andra länder behålla en lyckad rasrenhet /…/ Ej utan skäl torde vi också kunna hysa förhoppningar om, att sundhetens ideal skall bevaras, utan att man skall behöva, så som i till exempel det mindre lyckligt rasblandade Tyskland…”  Boken är från 1925, så till författarens förmodade förtjusning skulle ju tyskarna snart komma att ta tag i det där problemet på allvar.

Annonser

11 kommentarer

Filed under dagbok, litteratur

11 responses to “fullkomligt gudomlig och gudomligt fullkomlig

  1. Jag tog mig friheten att googla Kvinnoskönheten och fick ett napp på Projekt Runeberg, nämligen volymen Män som vi ej skola gifta oss med av Reihold Gerling (med kapitlet Kvinnoskönhet räcker icke till för att binda en man ). Läs mer här och studera innehållet, det verkar helt oslagbart:
    http://runeberg.org/skolagifta/ Hela boken finns digitalt, det är bara att tacka och ta emot och läsa om Äktenskapet är ej ett sjukhem eller varför inte S. k. Fruntimmerskarlar.

  2. Therese

    Åh, haha! Män som vi ej skola gifta oss med (alltså, bästa titeln!!!) verkar mer sympatisk än Kvinnoskönheten, kapitelrubrikerna är ju fantastiska! Allt man behöver veta ju!

  3. Och så tar du denna grammofonkurs:

  4. Per

    Wow. Jag läste ett kapitel i Reihold Gerlings bok nu, och…eh, jävlar vilken elak (men rolig bok).
    Jag måste dela med mig av de allra taskigaste partierna, när Reihold verkligen inte kan hålla tillbaka sin fullständiga uppgivenhet inför de odrägliga människorna:

    ””Det finnes odrägliga människor. De hava en
    absolut själlös, hes och stojande korpröst och en
    dialekt, som hos oss uppväcker vämjelse. Andra s. k.
    avgudabilder visa ett ansikte, som skulle kunna
    bevisa övergången från groda till människa, och
    andra med glittrande runda ögon påminna om någon
    slags amfibie. Mycket ofta höra dess
    praktexemplar till de bildade klasserna utan att därför på
    något sätt det inre hos dem är av bättre
    beskaffenhet än det yttre.
    […]
    Därmed äro visst icke de barbariska
    människornas älskvärdheter och ej heller deras lidanden, som måste ha med dem att göra, slut. Det finnes odjur,
    som vid alla tillfällen i sitt uppförande ge
    illustrationer på alla grader av gräslighet. De hava ett
    sätt att sitta, stå och gå, att äta och dricka, som
    ej blott är vidrigt utan därtill oanständigt och
    skadligt. De förtörna blygsamheten, de uppröra alla
    sinnen genom sitt uppträdande, visa sin nakenhet,
    de riva sig, klia sig, peta sina tänder, harskla och
    hosta, gå till sängs och springa åter upp. Efter
    akten finna de behag i att skria och grymta och slå
    omkring sig, som om man råkat störa en halvvild
    sugga med diande grisar.”

    Jag vet inte, jag tänkte hela tiden ”hoppas inte mina ex pratar sådär om mig bakom min rygg”.

  5. Den vackra kvinnan som inte var vidare intresserad av andlig frigörelse (we want names please) verkar ha hittat en smidig lösning som möjligen kräver en 2.0-applikation för de som inte är högättade, skitsnygga och exceptionellt begåvade.

    ‘Män som vi ej skola gifta oss med’ verkar vara ett fynd men av inledningen att döma handlar även denna bok om avel vilket är ett ganska ovanligt (kanske för ovanligt?) motiv i dejtinglitteraturen numera.

    Första meningen luktar lite Jane Austen:

    ”Om också ett stort antal flickor icke kunna välja
    den man de önska, emedan antalet män, som önska
    gifta sig, långt understiger antalet kvinnor med
    samma önskan, så låter det sig dock icke förneka att
    viljan till äktenskapligt liv hos det kvinnliga
    släktet avsevärt avtagit.”

    Otid och osed…

    U.J.

  6. ”Män som vi ej skola gifta oss med” är faktiskt en helt fantastisk titel! Kan man sno den tror ni?

  7. Pernilla

    Önskar veckorevyn hade tagit upp lite mer av de här ämnena!

  8. Johan

    Den där boken är väldigt intressant. I dag skulle vi nog på vårt politiskt korrekta sätt avfärda det mesta i den som ovetenskapligt och ojämlikt. Men kan inte många av de vetenskapliga resultat som idag publiceras anses som oanvändbara och motsägelsefulla? Vi vet inte heller vart våra (vetenskapliga?) teorier om jämlikhet kommer leda eller hur mycket de avspeglar ”sanningen”. Känns det inte som att idén om någon slutgiltig sanning alltid slipper undan? Oj, nu blev det lite väl djupt, kanske… Men finns det saker i den där boken som man verkligen kan ta vara på och inte direkt avfärda?

  9. Therese

    Jag vidarebefordar alla glada tillrop till Rävjägarn (tack! undebart! Se nu bara till att läsa hans blogg också – man klickar på Thatfoxhuntingman i länklistan här till höger ->, få män framhåller idag Gösta Ekman d.ä. som stilförebild…) .

    Johan: Nu är jag iofs lite osäker på vilken bok du syftar på, men i vilket fall som helst: Ja! Ett problem med all slags forskning är väl att folk har en tendens att se den som DET SLUTGILTIGA SVARET och förhålla sig fullkomligt distanslöst till den eftersom vi, i vår upplysta tid, självklart vet bäst… Det är ju bara att jämföra med vad man höll för självklart för hundra år sedan, två hundra år sedan, fem hundra år sedan (Jorden är platt!) för att fatta att man i ingen tid har haft det slutgiltiga svaret på någonting. Jag tycker nog snarast att det är när någon utger sig för att sitta inne med den slutgiltiga sanningen som man verkligen bör vara på sin vakt…

  10. Johan

    Therese, jag håller med. Men man kan nog inte komma ifrån att det finns en dubbelhet i det där. Det är det ju ofta personer som haft övertygelsen att de sitter inne med en absolut sanning som har utvecklat vårt tänkande, och breddat våra möjligheter att förstå och undersöka världen.

  11. Therese

    Johan, hm jo, det har du ju rätt i… men jag har liksom en skeptisk grundinställning till det mesta – en gång sa en klok man till mig: ”När alla är ense om att det goda är gott, då uppstår det onda”… vilket jag tycker lika gärna kan läsa som ”När alla är ense om att en sanning är sann…” – – – fast det är klart att det här är något som inte låter sig fångas i en enda catchy mening…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s