bara lite till om det figurativa måleriet

Hej, jag har också läst Eva Ström i Sydsvenskan och jag tycker att det är en artikel som drar jättekonstiga slutsatser.

Johan Lundberg och Christopher Rådlund är i sin bok ”Figurationer” kritiska till modernismen och vill plädera för en föreställande konst i traditionella genrer. Den uppenbara svagheten i boken är att man överhuvudtaget inte vidgår 30-talets nazikonst som gav uttryck för likartad ambition och estetik. När jag vandrar genom Edsviks salar är det oundvikligt att inte associera till den exposition av godkänd konst naziregimen arrangerade i München 1937 samtidigt med utställningen ”Entartete Kunst”, där modernistiska verk fördömdes.

Alltså, det där är väldigt allvarliga ord! Mig veterligen är inte ambitionen med ”Figurationer”-utställningen att all konst som inte är figurativ bör förbjudas, och jag tror inte heller att de medverkande konstnärerna har målat sina tavlor för att tjäna en totalitär ideologis syften. DET skulle vara att ge uttryck för en likartad ambition. 

Och jag håller inte med om att det skulle röra sig om en likartad estetik heller – jag tycker helt enkelt de exempel som Eva Ström anför är riktigt dåliga. Even Richardsons riddare med falk tycker jag snarare ser ut som om någon i kretsen kring prerafaeliterna verkligen gillat Sagan om ringen-filmerna, Trine Folmoes yppiga kvinna tycker jag liknar något av Tamara de Lempicka och Harald Kolderups nakna tjejer med facklor tycker jag ser mer ut som en Hollywood-version av nån målning från förra sekelskiftet än som konst i rasrenhetens tjänst.

Plus att det där romantiska, mytologiska, mystiska inslaget som finns i det norska måleriet, och som har tagits upp som något suspekt i flera recensioner, inte har någonting över huvud taget att göra med nazistisk konst. Nazist-måleri är helt platt och i fullständig avsaknad av någonting annat än sitt omedelbara budskap. Plus kasst målat i de flesta fall. (Nazisternas skulptörer var betydligt bättre än målarna. Hantverksmässigt alltså. OBS OBS, nazismen är en jättedålig ideologi även om de hade skickliga skulptörer. Är det väl bäst att tillägga.)

Jag tänkte att vi kunde titta på några belysande exempel när det gäller estetik och ideologi. Eller, grejen är väl snarande att exemplen inte är det minsta belysande: Det är helt enkelt väldigt svårt att se att vissa av dessa konstverk är tillkomna med ondare uppsåt än andra. Plus att det finns jättemycket konst som påminner betydligt mer om nazistisk konst än den som ingår i ”Figurationer”-utställningen. Vill man kan man 1. hitta nazismen, 2. hitta de samtida norrmännen, 3. gissa vad det som blir över är för något. Och fundera lite över det här med estetik som bärare av ideologi. Rätt svar på vad som är vad snart! Kanske får man ett pris.