facit till ”hitta nazismen”

collage facit

1. Trine Folmoe, ”Vingen”, samtida norsk.
2. Tamara de Lempicka, ”La belle Rafaela”, 1927 – jag tycker att den är underbar! Tala om voluptiös kropp! Och denna… formfasthet. Och hon ser så len ut! Och, ehrm, inbjudande.
3. Arthur Hacker, ”Percival”, 1894. Vare sig nordisk eller nazist, utan viktorian.
4. Even Richardsons riddare, samtida norsk. Vad det är snyggt med ugglor!
5. Valentine Cameron Prinsep, ”Il Barbagianni”, 1863 – åh, uggla!
6. Arno Breker, “The Party” – inte i betydelsen festen, utan partiet – det nazistiska. Ser mycket mäktig ut tycker jag.
7. Frederic Bartholdi, Frihetsgudinnan. Samma typ av monumentala formspråk som skulptur nummer 6, men för att upplysa världen om vikten av frihet och demokrati, inte av Blut und Boden.
8. Hugo Salmsons lilla axplockerska, 1884. Kan ses på Nationalmuseum. Uppskattad av Eva Ström.
9. En bonde av nazi-konstnären Julius Paul Junghanns. Antagligen tänkt att uppmuntra das Volk  till strävsamhet.
10. Axplockerskor av Millet, 1857. Ett av den franska realismens viktigaste verk.
11. Bondflicka av Bouguereau, 1891. Rätt lik nummer 8, men allmänt ansedd som sentimental kitsch.
12. Michel Paszyn, ”Prima Vera”, 1956. Står i en park i Eslöv.
13. Fritz Klimsch, ”Junges Mädchen”, 1940-talet. Skulptur utförd under naziregimen. Står i Berlins botaniska trädgård.
14. Michelangelos ”Döende slav”, ca 1515.  15. Gerhard Henning, ”Liggende pige”, 1961. Finns nånstans i Malmö.
16. Skulptur av Carl Eldh, jag vet tyvärr varken namn eller år, men I love Carl Eldh!17. Fritz Klimsch igen, ”Die Schauende” – se den här kommentaren (fast när jag googlar står det 1937 – samma år som den första Grosse Deutsche Kunstausstellung).
18. Rembrandt, självporträtt, 1661.
19. Odd Nerdrum, självporträtt. Samtida norsk! Lite riddare-vibbar här också.
20. Mårten Eskil Winge, ”Tor slåss mot jättarna”. Nordisk och heroisk så det förslår, men inte nazistisk (den är från 1872), utan svensk och nationalromantisk.
21. Några hemska valkyrior jag hittade på en webbsida med nazistisk konst, men nu inser jag att de kanske inte alls är målade av en nazistisk konstnär, utan bara ska illustrera Wagner. Sorry!
22. Nazistiska nymfer av Ernst Liebermann. ”By the Water” heter den, den är så fin tycker jag! (Men alltså, Liebermann, är inte det ett judiskt namn?)
23. Eugene Jansson, ”Flottans badhus”, 1907. Inte alls nazistisk trots att den är så… hyllande av den starka manskroppen. Jansson var helt enkelt mycket förtjust i just starka manskroppar.
24. Berghof, gissades det på  – ja, nästan: det är tydligen det andra Reichskanzlei, som dock låg alldeles i närheten av Berchtesgaden (där alltså Hitlers Berghof låg – gud vad jag har lärt mig mycket om Hitler senaste dagarna!)
25. Nej, falskt alarm, inte nazism, bara Dick Bengtsson.

 

(Hoppas att jag fick allting rätt nu, jag är lite trött…) Mycket bra gissat på flera håll! (Dessutom får man nästan pluspoäng om man förväxlar Eugene Jansson med J. A. G. Acke!) – men alltså, när jag nu verkligen har googlat nazi-konst som en galning inser jag ännu mer hur far off Eva Ström är i sin liknelse. Det är ju ingenting som är likt…

Här hittade jag en informativ sida om konstutställningarna 1937 om nån vill läsa mer. Jag blev lite hooked på det här med nazi-konst nu, jag får nog ta och skaffa mig en bok om det. Fast nu måste jag sova. Hej, hörs!

Annonser

18 kommentarer

Filed under konst

18 responses to “facit till ”hitta nazismen”

  1. Jacob C

    Tack för denna såväl underhållande som synnerligen instruktiva lektion i konsthistoria. Jag är mycket förtjust i det här collaget. Jag tycker om att titta på alla bilderna.

  2. Facit till ”hitta nazismen” – vilken ptrefekt rubrik!

    Mer nazism, norrlandsnazism. När jag åkte norrlandståget ner igårkväll så hamnade jag i en kupé med en ung man som varit i Luleå på kort besök. Han och några vänner åkte till ett tågmuseum strax utanför staden och drog sedan vidare för att leta efter några gamla övergivna tågvagnar som tyskarna lämnat kvar under 2:a världskriget. Och mycket riktigt, de fanns kvar, med hakkors och allt (fick se bild)! De låg en bra bit från museet och var tämligen ansatta av ålder. Att man inte införlivat dessa i museets samlingar, kan jag inte begripa Jag har heller aldrig hört talas om dem själv. Det hela är märkligt, men intressant. Skall försöka hitta dem nästa gång jag åker norrut.

  3. Therese

    Jacob & Karin, tack! (Och Jacob, tack själv för allt klokt man har kunnat läsa av dig på Lars Vilks blogg. Jag blev sugen på att läsa Dutton!)

    Rävjägarn, vad spännande (eh, jag vet inte vad jag borde använda för vokabulär riktigt, jag är så nervös hela tiden när jag skriver om nazismen, över att jag på något vis ska låta för entusiastisk – men nazistiska tågvagnar i Sverige, det är väl spännande? Eller, ”intressant”? Jag har typ aldrig sett ett spår av nazismen i verkligheten tror jag… mer än nån gammal medalj.) Haha, och jag gillar också rubriken :)

  4. 6, 9, 13, 17, 22, 24 alltså… Jag hade mina aningar om de flesta av dem, men det låter ju bara som att vara fånigt efterklok.

    Men alltså, den som vill lära sig måla som Rembrandt i dag (och jag tycker Odd Nerdrum har visat att det går att göra och att det kan vara intressant) måste förutom att vara extremt begåvad ha:

    1) typ 70.000 kr att avvara per termin i terminsavgift om han/hon bor i Sverige (se Aftonbladet 21 juli)

    2) flytta till Norge

    3) vara beredd att anklagas för att vara nazist!

    Inte undra på att vi inte får någon intressant föreställande konst i Sverige. Jo, Jan Håfström då, men det är ju en annan skola.

  5. Johan L

    Korrekt och slagkraftig sammanfattning, Andreas!

  6. Info

    TREVLIGT

    En liten diskussion, som började med Eva Ströms liknelse ”Figurationer” med ”brun” nazikonst för 80 år sedan och som hittills oväntat slutat med en liten konsthistorisk lektion för nybörjare. Med Therese som lärare. Sympatiskt.

    Vad gäller mitt eget nämnande av J. A. G. Acke, så är jag varken värd ett plus eller ett minus. Ren namnförväxling (troligen på grund av att Acke vid något tillfälle målade liknande motiv). Eugene Janssons ”Flottans badhus” har jag själv sett med egna ögon i olika sammanhang. Dessutom, fast det var länge sen, satt mig in i hela hans livshistoria. Du skriver, att Jansson tyckte om starka manskroppar. Närmare sanningen kommer man, om man säger, att han var besatt av nakna karlar. Därmed ”ingenting sagt”, men en och annan kanske ändå förstår, hur det ligger till.

    Sina nakna peniskarlar tjänade han förmodligen inte mycket på under sin livstid, men han hade kommit på något mera säljande: stora, föregivet autentiska stockholmsvyer, svartblå med punktlika ljus från små båtar i Saltsjön, på väg in till Stockholms hamn. Som i skrivande stund finns till beskådande på åtminstone ett av Stockholms offentliga museer.

    Jag avvaktar med nöje nästa lilla konstlektion, Therese!

  7. Therese

    Info, tack! – haha, alltså jag kan knappt hindra den där lärar-läggningen ibland, jag skäms lite över det, men det var fint att höra att det uppskattades nu iallafall…
    Jo, men att förväxla Jansson och Acke är ju inte så konstigt, med tanke på att Acke målade sådant här:

    (Jag är mycket fascinerad av hans ”Skogstemplet” förresten – http://www.jagackemuseum.se/bilder/skogstemplet.jpg – mycket närmare symbolismen kom vi väl inte i det här landet..?)

  8. Skogstemplet är helt fantastisk! Jag hade aldrig hört talas om honom tidigare. Janssons manskroppar har jag sett, men Acke verkar vara stråt vassare.

  9. Claes

    Peter Englund, ”Hitler som konstnär”:

    http://www.peterenglund.com/textarkiv/hitlerkonstnar.htm

    Att du inte tog med Milles?

  10. Ja, det var en intressant frågelek. Och slarvigt svarat av mig, utan googling.

    När det gäller nr. 17 så finns den avbildad i Annie Richardsons uppsats ”The Nazification of Women in Art” i ”The Nazification of Art: Art, Design, Music Architecture & Film in the Third Reich” (1990) s. 64. Där uppges att den visades upp på Grosse Deutsche Konstausstellung 1937, men den har försetts med årtalet 1932 som tillkomstår.

    På något sätt är förvirringen kring rätt datering logisk, eftersom ”nazikonsten” byggde på ideal som redan etablerats hos många skulptörer före 1933.

  11. Therese

    Rävjägarn, jaa, visst är den underbar… och det är nog inte ovanligt att inte ha hört talas om Acke, det hade inte jag heller till för några år sedan, han är något av en doldis i den svenska konsthistorien.

    Claes, jag tycker inte att det är så kul med Milles… eller jag vet inte… det blev inte så bara… Tack för länken! Jag lånade Spotts bok idag.

    Torbjörn, haha, det var väl jättebra svarat av dig… och du har alldeles säkert rätt när det gäller årtalet.

  12. @ Andreas Björsten

    Det är Hans-Peter Szameits svar du syftar på? Jag har försökt komma över ett ab från detta datum i efterhand. Har du artikeln ifråga?

    mvh,
    Andreas

  13. Jakob S

    Haha, Therese, du är helt sjukt rolig och dessutom formulerar du tankar jag inte ens visste att jag hade. Keep it up! Hurra för Therese!

  14. Jakob S

    A propos – en vän kom just hem från Berlin och berättade för mig om detta, samt visade ett kort:

    http://en.wikipedia.org/wiki/Stalingrad_Madonna

    Vet inte, jag är ju bara charlatan – men ser inte det här nästan modernistiskt ut? Och mer nazi än Stalingrad blir det väl inte liksom..?

  15. Therese

    Åh tack Jakob!!

  16. Pingback: Om Figurationsdebatten, Hägglund, m.m. « Björn Östbring

  17. Pingback: Lundberg & Rådlund: Figurationer « Börjes konstblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s