tempel för framtida religioner

Liksom Jenny Maria älskar jag galenpannor till arkitekter. Den byggnad jag minns allra bäst från tiden då jag läste konstvetenskap är Boullées Newton-monument:

Boullee-Newton

Boullée, Cénotaphe a Newton (1784)

Klicka så blir det ännu större! Så ni ser cirklarna av cypresser ordentligt! Och bildgoogla gärna – så coolt..! På Wikipedia presenteras Boullée som ”a visionary French neoclassical architect” [nu upplåter jag för allas trevnad som ni märker en parentes där jag bestämt tar avstånd från totalitära ideologier! – utopisk aritektur fanns långt innan 1900-talet], just ”visionary” tycker jag är fräckt: Boulléers Newton-monument blev aldrig uppfört, men TANKEN på det är underbar. [Update: Wow, Wikipedia har nåt slags egyptisk monument också… pas mal…!]

Idag fann jag (på den utmärkta bloggen feuilleton, som jag under flera år har undvikit att länka till eftersom jag tycker om den så mycket att jag helst vill ha den för mig själv) en ny fantastisk bekantskap när det gäller visionära arkitekter: François Garas (1866-1925), ”a mysterious architect of whom little is known” – man vet iallafall att han ritade en massa byggnader som aldrig blev uppförda och kallade några av dem för temples pour les religions futures – tempel för framtida religioner. De tillägnades storheter som Beethoven och Wagner, och ”livet”, ”döden” och ”tanken”. Han gillade Baudelaire, Edgar Allan Poe,  John Ruskin, Richard Wagner, Jean Carriès och Edouard Manet, vilket inte är de sämsta förebilderna. Han var rätt goth. Ursäkta denna knapphändiga information, men inte ens Musée d’Orsay, som gjorde en utställning om en så pass obskyr figur för några år sedan, eftersom ingenting är för obskyrt för att tillägnas en utställning i Paris, vet särskilt mycket… eller så vill de helt enkelt inte dela med sig. De verkar hysa de flesta av Garas verk iallafall. Så här ser några ut:

  

garas2
François Garas: Tankens tempel, tillägnat Beethoven, här under konstruktion

 

garas1

François Garas: Tankens tempel, tillägnat Beethoven, sett i månsken

 

Ja, jag behöver väl knappast skriva att detta tempel inte heller blev byggt – inget som Garas ritade blev någonsin uppfört. ”Contrasting with the materialistic world of his contemporaries, he took refuge in an unreal world without constraints, giving free rein to his dreams, and devoted his time to the cult of Beauty, of Art and the Absolute, eventually to get lost in the infinity of his creations” står det på Musée d’Orsays sida, det låter ju lite illa. Som att han till slut blev galen. Fast på ett annat ställe står det att han år 1913, ”overwhelmed by material difficulties”, lämnade arkitektbranschen (eller, den visionära arkitektbranschen) och tog över sin fars tegelstensfabrik. Inte så romantiskt kanske, men jag hoppas att François Garas sista år blev fina ändå, trots att det aldrig blev några tempel byggda.

10 kommentarer

Filed under dagbok

10 responses to “tempel för framtida religioner

  1. Och detta långt innan det fanns vare sig hårdmetall eller skivomslag!

  2. Johan Viklund

    ”…devoted his time to the cult of Beauty, of Art and the Absolute, eventually to get lost in the infinity of his creations”

    Det låter ju underbart!

  3. Per

    Åh, vilken inspirerande start på morgonen! Tack för det.

    De mest spännande arkitekterna verkar vara de som har svårast att faktiskt få bygga…hmm, när jag tänker efter är det kanske inte så konstigt. Men lite synd kanske; tänk att snubbla över Newton-monumentet när man var på Paris-semester. Eller ja, snubbla över är kanske helt fel ord.

  4. Fantastiskt vackert. Särskilt Tankens tempel… Nu blir jag sugen på att kolla upp mer om Garas och Boullée.

  5. Gillar verkligen Tankens tempel jag med.

  6. Annika

    Måste tipsa om Sir John Soane’s Museum i London: http://www.soane.org/
    Hans arkitekturvisioner är mindre originella än Boullées, men museet – hans gamla hem – är fullkomligt ljuvligt!

  7. I samma veva som Annika, ett annat bra Londonmuseum, om hur det ser ut inuti, kanske inte i The Castle of Mordor på bilderna ovanför, men i alla fall hur det ser ut, ähm, hemma – är The Geffrye Museum: http://www.geffrye-museum.org.uk/
    Ett måste på Londonresan.

  8. Urban

    Dum fråga: det där månljuset: kommer inte det från två håll?
    Snyggt hursomhelst

    U.J.

  9. Kalle

    Hela filmen Arkitektens mage av Greenaway handlar ju typ om den där. Har du sett den?

  10. Therese

    Kalle, nej! Fast det låter det ju som att jag borde.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s