Hej hej, glad mellandag – här i skärgården är lättjan nu äntligen fullständig och allt jag gjorde igår var att sova, äta, leka med en katt, läsa i Langelands Manuskriptet (jättebra bok!), se på Stjärnorna på slottet och DaVinci-koden samt sköta en brasa. Idag kanska jag ska gå en promenad, om jag orkar. Annars har jag hittills idag mest funderat över min garderob, över huruvida den där leopardklänningen var en bra idé, och vad jag ska klä mig i när jag börjar jobba efter nyår och om jag borde börja se Mad Men så här efter alla andra eftersom bilderna i min senaste In Style på hon den snygga rödhåriga är fantastiska: hon har en cerise fodralklänning och läppstift i exakt samma färg och håller i en cigarett på ett så tjusigt sätt att jag kunde tänka mig att börja röka för mindre – ett läppstift i den där färgen måste jag iallafall skaffa.
Så här fint är grannens hus i sin stora, snöiga trädgård. Jag är själv mycket nöjd med den impressionistiska kompositionen i detta foto. Om jag kunde måla skulle jag måla snö!
Det här är Brunos plommonträd.
Nu ska jag skriva lite. Jag tänker nu att jag kanske inte nöjer mig med att bli Ulf Linde utan även gärna skulle bli Michel Houellebecq, men det kräver, som ni förstår, lite jobb. Det kräver kanske också att jag börjar röka? Så att jag kan sitta i en tv-studio och röka och säga roliga saker. Det gör kanske inte Houellebecq förresten, det är kanske Serge Gainsbourg jag tänker på? Det är i och för sig inte en dålig förebild heller. Men nu är jag ju tyvärr fullständigt omusikalisk.
Thereses dagbok 
Nu har jag funderat i ett dygn på detta, men är det inte Jörn Donner du skall bli? Kedjerökandes, traskade han sig genom 60-talet, både som arg kritiker och regissör.
Houellbecq röker. Tror dock inte han säger särskilt mycket saker som uppfattas som roligheter – om man inte tillhör dem som skrattar högt då man läser Céline förstås. Vilket man ju gör.
Aha, Jörn Donner! Jag vet ju ingenting om Jörn Donner, jag har bara hört talas om honom och sett nåt gammalt klipp med honom på tv, men han verkade väl rolig? Jag får researcha lite. Han ser ju ut att ha varit stilig, samt verkligen ha kunnat hålla i en cigarett på ett imponerande vis.
Och jo, men Houellebecq borde väl kunna vara rolig..? Alltså inte så där att han drar vitsar, utan på ett svartsynt, cyniskt sätt.
I det här klippet uppför han sig lite som du efterlyser:
http://www.dailymotion.com/video/xtbr2_houellebecq-esprits-libres_politics
Han inleder med påståendet att det känns som om han lämnat ”la société”, samhället. Han beklagar att rökförbudet gör det omöjligt för honom att resa kollektivt, liksom att gå på bio, teater, restaurang och kafé. Det var när han blev medveten om detta som han insåg att han aldrig mer skulle rösta. Sedan kommer han in på hur han anser sig ha lyckats integrera poesin (bl a i alexandrinens form, min anm.) i sin senaste roman, samt på sina planer att filmatisera denna roman (filmen kom till slut förra året och hölls av nästan alla kritiker för ett verkligt misslyckande).
Annars är kanske min favoritintervju den som Laure Adler (som bland annat skrivit en känd biografi om Marguerite Duras) gjorde med honom för Arte 2005: http://www.dailymotion.com/video/x3ieb5_michel-houellebecq-laure-adler-13_people
På engelska finns ett litet reportage från konferensen som ägde rum i Edinburgh 2005: http://www.youtube.com/watch?v=t97G3gRH_Rg
Där blir det bl a tydligt hur otroligt sakta han ibland talar i intervjuer.
Michel Houellebecq är väl författarentertainer av rang. Mycket debattprogram och många åsikter som ropas ut i direktsändning och blir omdiskuterade.
Härligt foto!
Ja, visst är Manuskriptet fantastisk (även om upplösningen på slutet är krystad). Trevlig läsning!