jag har tänkt på träd

Om ni scrollar bakåt lite i denna blogg ser ni att det har varit fullt med träd på senaste tiden. Jag har ägnat mig åt att tänka på träd. Jag har tänkt på Carl Fredrik Hills blommande fruktträd och de där stackars pilarna som någon förgiftade längs Norr Mälarstrand, på att det ska finnas en platan utanför Kungliga biblioteket som jag borde gå och titta på för jag har nog aldrig sett en sådan, och på träden som stod på tomten till mitt barndomshem. Där fanns tre stora björkar, ett antal fruktträd (olika sorters körsbär, gråpäron, Transparente blanche-äpplen och min bästa frukt Victoriaplommon), en ek, liksom kort och tjock och lummig, som gjord för att klättras i samt en hel liten backe med små tallar, som måste ha varit några speciella små busk-tallar, för de blev aldrig höga. De var fantastiskt fina med snö på, runda och bulliga, liksom symbolistiskt formfasta som en gran av Fjaestad. Det fanns två tujor också. Och syrener kraftiga som små träd.

Det här var ändå inte en jättestor tomt, men den var full av träd. Jag älskade alla träd. När jag tänker på dem i efterhand var de som en blandning av vänner och möbler: de skapade olika små rum på tomten, man lekte olika slags lekar vid olika slags träd. Det här är extremt starka minnen för mig.

Mina föräldrar sålde huset, med tomten och träden, för några år sedan, och det senaste jag hörde var att de nya ägarna huggit ner en massa träd. Det gjorde ont i hjärtat på mig när jag hörde det.

Jag pratade med en kollega om det här igår, och han sa ”Vissa människor verkar helt besatta av att hugga ner träd. Som Gladstone, den brittiske premiärministern. Han hatade träd. Det var som en mani, han ville hugga ner alla han såg.” Jag tyckte att det här lät konstigt, men när jag Wikipedia:de Gladstone verkar det åtminstone nästan stämma:

In 1858, Gladstone took up the hobby of tree felling, mostly of oak trees, an exercise he continued with enthusiasm until he was 81 in 1891. Eventually, he became notorious for this activity, prompting Lord Randolph Churchill to snigger, ”The forest laments in order that Mr. Gladstone may perspire.” Less noticed at the time was his practice of replacing the trees he’d felled with newly planted saplings. Possibly related to this hobby is the fact that Gladstone was a lifelong bibliophile to the extent that it has been suggested that in his lifetime, he read around 20,000 books, and eventually came to own a Library of over 32,000.

Källa

Trist att bli ihågkommen som någon som högg ner ekar! Även om han nu planterade nya. En annan man jag tänkt på på senaste tiden är Dante: ”Jag stod i mitten av min levnads bana / då i en nermörk skog jag mig befann, / där ej mer väg och stig jag kunde ana” sa han senaste jag umgicks med honom, det är ungefär där jag befinner mig också. Snart blir jag bostadslös igen, vilket jag har deppat över de senaste dagarna, så, hör ni något, ser ni något, känner ni någon… Jag är skötsam och rökfri med fast inkomst och kärlek till träd.

Två mörka skogar, av Prins Eugen och Fernand Khnopff.

1 kommentar

Filed under dagbok

One response to “jag har tänkt på träd

  1. sven

    Ända sen den tid människan blev jordbrukare har människan huggit ner träd för att röja för åkrar och betesmarker och hus.Kort sagt civilisation.
    Innan kolet och oljan och elektrisiteten kom var träd och buskar också människans enda värmekälla.Sverige och Europa såg mycket vackrare och varierat ut innan skogen kom tillbaka på 1900-talet.Nu blir Sverige och Europa mycket fulare med all granskog och sly.Man får glädjas över de gamla målningarna och fotografierna där man ser det gamla vackra öppna landskapet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s