om intimitet och Freuds piggsvin

Det här är Sigmund Freuds skrivbord på Freud-museet i London. (Fotot är taget av Nick Cunard.) Längst fram syns Freuds piggsvin.

”I am going to America to catch sight of a wild porcupine and to give some lectures”, sa Freud sommaren 1909, och förklarade sedan att för varje stor ny utmaning i livet är det bra att även ha ett mindre mål att fokusera på, för att inte bli så nervös över det stora. ”Att hitta sitt piggsvin” blev ett uttryck i hans krets. Det är ett väldigt bra uttryck.

I Parerga und Paralipomena från 1852, gör Arthur Schopenhauer en fin liknelse som kom att kallas The porcupine dilemma – piggsvinsdilemmat: En kall vinter drar en grupp piggsvin omkring ute i kylan. För att kunna hålla värmen måste de krypa tätt intill varandra, men så fort de kommer tillräckligt nära sticker de varandra och måste backa igen. Så håller de på, fram och tillbaka, innan de hittar ett avstånd som är uthärdligt ur alla aspekter.

Det är en bild av intimitet, av att de människor som kommer nära en även är de som verkligen kan såra en, och ju närmare de kommer, desto ondare kommer det att göra. Det gör mig så frustrerad: ”Men om piggsvinen bara ansträngde sig skulle de väl kunna låta bli att sticka varandra!”, tänker jag, och sedan inser jag sekunden efteråt att det inte går, eftersom piggsvin inte kan sluta att vara taggiga och inte kan låta bli att såra varandra hur gärna de än vill, om de nu vill leva sitt liv nära ett annat piggsvin. Det är deprimerande och vackert på samma gång, och dessutom – på gott och ont – hjärtskärande sant, även när det gäller människor.

Freud, som var upptagen vid det här med intimiteten och dess villkor, refererade Schopenhauers liknelse i en fotnot i sitt verk Gruppsykologi och analys av jaget 1921. Piggsvinet som står på hans skrivbord fick han i gåva under Amerikaresan. Det är gjort av brons. Om man försiktigt stryker med handen över taggarna uppstår tydligen ett mjuk, musikaliskt, harpliknande ljud.

Sedan jag hörde talas om piggsvinsdilemmat har jag tänkt att jag också vill ha ett piggsvin på mitt skrivbord – jag tänker att när jag sitter och skriver kan jag sträcka ut handen och röra vid taggarna och tänka på människors sårbarhet. Jag har letat efter ett lämpligt på antikmässor och i scond hand-affärer, men ännu inte hittat något. Det närmaste jag har kommit är den här typen av askfat i form av en igelkott, som brukar synas på antikmässor, men det är inte riktigt vad jag är ute efter.

Allt av substans i detta inlägg – inklusive piggsvinsbilden – är hämtat från ett gammalt nummer av tidskriften Cabinet. Jag kunde bara ha gett er en länk direkt dit antar jag, men sedan jag läste den där texten första gången för flera år sedan har jag velat skriva om piggsvinsdilemmat, och om jag bara hade gett er en hänvisning hade ni säkert inte orkat läsa artikeln (jag baserar denna fördom helt på mig själv). Men om ni nu läser artikeln – vilket jag verkligen rekommenderar! – så står det mycket mer om Freuds, av honom själv förnekade, förhållande till både Schopenhauer och Amerika, om hans vandring i bergen på jakt efter ett levande piggsvin, samt hur piggsvinet av brons hamnade på hans skrivbord. Det här blev ett re-write-blogginlägg! Jag ber om ursäkt. Men så jobbar ju även de bästa skribenter.

5 kommentarer

Filed under dagbok

5 responses to “om intimitet och Freuds piggsvin

  1. Det borde väl inte vara omöjligt att fånga sig en igelkott annars..? Jag tror en sådan (eller några stycken) snabbt skulle vänja sig och trivas inomhus.

  2. Bo Andersson

    Tyckte om den här artikeln om Freuds
    Piggsvin. En disciplin att försöka hålla
    sig till. Närhet och distans är ibland som
    ett besök hos varandra

  3. Vi har en likadan kotte på hallbyrån här hemma, komplett med halvt dussin sektioner och fyra fötter (minus bortrationaliserade tår) fast vi askar aldrig i den. (Arvegods från farfar och farmor, som även hade två infödingsstatyer av något slags polerat ädelträ i vestibulen, men dessa rariteter varken ville eller vågade jag härbärgera. (Bister uppsyn, utrustade med varsitt vackert dekorerat jaktspjut. Skala 1:3 skulle jag gissa.))

    Jättefint inlägg. Just så jobbar de bästa, ja. (Annars blev det sjukjournaler, nörderi och outfits vart man såg solum.)

  4. Det här gillar jag – och tänker ännu en gång att jag borde läsa Schopenhauer.

    Igelkottar trodde jag var skygga djur ända tills jag mötte en på nära håll i somras, hos ett par goda vänner. Vi satt och åt utomhus och kotten kom förbi. Kanske igelkotten vill ha lite köttfärsbiff? Om den ville. Efter en tugga var den fäst vid oss och vännerna fick fösa ut den ur huset i flera dagar efteråt.

  5. Linda

    Piggsvinet får mig att tänka på en artikel i DN av Ann Heberlein som handlar om Freud, sex och svårigheten att släppa taget om sig själv. Främst avsnittet om Sabina Spielrein och hennes tankar om psykotiska och deras rädsla för sex dyker upp i mina tankar när jag läser ditt blogginlägg om piggsvinet:

    ”Sabina Spielrein hävdade människans behov av att förlora sig själv, låta sig upplösas, smälta samman med den andre, den älskade. Erfarenheten av att vara ett ”vi”, att släppa taget om jaget, är nödvändig för människans utveckling. Vi måste kunna, och våga, förlora oss själva. Förstörelse, förintandet av det egna jaget, är förutsättningen för utveckling.”

    Ann Heberleins slutsats blir att sex handlar om ett vi, att man måste våga förlora en del av sig själv och hänge sig fullt ut åt den andre personen utan att det är fult eller smutsigt eller fel. Först då vet man att man existerar som ett vi. Och det leder till glädje och gemenskap.

    Jag tänker att det är samma sak själsligt och känslomässigt. Man förlorar en del av sig själv när man kommer en annan människa nära. Och det gör ont. Men det är samtidigt underbart och vackert.

    http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/ann-heberlein-ibland-ar-en-cigarr-inte-en-cigarr

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s