August Riedel: Judith, 1840
Senaste kommentarer
- Patrik om Jordbävningen i Lissabon
- Birgitta om Jordbävningen i Lissabon
- OrdBild om möblerar mitt manus
- Nilsson om Jordbävningen i Lissabon
- Nilsson om Jordbävningen i Lissabon
-
Senaste inläggen
- Jordbävningen i Lissabon 26 december 2016
- vidlyftig representation, strippor och champagne* 08 juni 2016
- som om man djupt inne i Schwarzwald plötsligt skulle ha stött på tropiska slingerväxter 07 juni 2016
- i Tyskland anser man mig inte galen 06 juni 2016
- historien är bäst 05 juni 2016
Läsning på andra ställen
Arkiv
- december 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
- december 2015
- september 2015
- augusti 2015
- januari 2014
- februari 2013
- januari 2013
- februari 2012
- januari 2012
- december 2011
- november 2011
- oktober 2011
- september 2011
- augusti 2011
- juli 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- november 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juli 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
- februari 2010
- januari 2010
- december 2009
- november 2009
- oktober 2009
- september 2009
- augusti 2009
- juli 2009
- juni 2009
- maj 2009
- april 2009
- mars 2009
- februari 2009
- januari 2009
- december 2008
- november 2008
- oktober 2008
Kategorier
Meta
Thereses dagbok · Luxe, calme et volupté – – –
Thereses dagbok 
Vilken amazon!
Bäva månne Göran Hägglund.
Judith-myten är intresant. Den här: http://yalepress.yale.edu/reviews.asp?isbn=9780300073652 har jag funderat på att läsa.
+s
Gunnar,
Tack så enormt mycket för den länken. Jag har varit fascinerad av Judith ett tag nu. Den här hade jag missat. Tack Therese för en fin Judith-bild, en av de finaste (och jag tror jag sett de flesta).
Andreas,
det var det lilla! Om du läser den får du gärna meddela om den var läsvärd i en komm. på min blogg.
Personligen sätter jag Goyas tolkning högst, antar att du känner till den, för dem som inte gör det, se här: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Judith_y_Holofernes.jpg.
I min ännu outgivna roman Fast spelar Judith-myten och Goyas målning en viss roll.
Vänligen,
Gunnar
Ping: 322. Goyas svarta målningar och min outgivna roman Fast | Manier och poesi
Åh, jag har också alltid älskat både Judith-myten och målningar föreställande Judith. Min personliga favorit är Klimts ”Judith och Holofernes” som i många år hängde ovanför min säng. Tycker också mycket om Caravaggios dramatiska version. Mycket pga det plågade, men ändå koncentrerade, uttrycket i Judiths ansikte.
Aretemisia Gentileschis Judith bild(er) är min(a) favorit(er). Hennes Jael och Sisera är ju intressant i det här sammanhanget. Michelangelos är också på min topplista.
Artemisia Gentileschis tavlor är också mycket vackra! Hon och Caravaggio är ofta förvillande lika i sitt bildspråk. Vissa skulle jag inte kunna skilja åt utan facit i hand.
Nej, de är inte alls speciellt lika i sitt bildspråk, i alla fall inte ”ofta”, även om både far och dotter Gentileschi räknas som Caravaggisti. Det enda som möjligtvis skulle kunna vara förvillande är i så fall Judit-målningarna, men om du tittar på koloriten och framför det nakna köttet – förkortningarna och muskulaturen, blir det genast enkelt att skilja dem åt. Enda undantaget är http://artyzm.com/obrazy/gentileschi_artemisia_judith.jpg men här saknas det starkt accenturerade negativa utrymmet mellan figurerna som är så karakteristiskt för Caravaggio.
Oj, nu känner jag mig riktigt dum, men så går det när man håller (för) hög profil… Här kom jag och ba: ”Den tolkning jag håller högst” och så känner jag inte ens till hälften av de målningar som ni nämner (eller, i varje fall inte Aretemisia Gentileschis) – bakläxa, Gunnar, säger jag till mig själv, och också: lite ödmjukhet skadar ju inte.
Tack Anna! Du har ju så rätt, antar att jag bara tänkte på just Judith-målningen du nämner!
Sofia, jag tror att det är väldigt vanligt att man kopplar samman Caravaggio och Artemisia Gentileschi just på grund av Judit-målningarna. De har blivit så oerhört populära och är ju lika så tillvida att de visar samma motiv i liknande stil. Dessutom har både Caravaggio och Artemisia Gentileschi blivit så väldigt mytomspunna och biografiskt omskrivna. Deras Judit-skildringar innehåller ju båda inslag av våld, vilket har varit populärt att koppla till konstnärernas egna livsöden.
Åh ja! Pinsamt nog är jag själv mycket svag för detta; mytomspunna konstnärer, dramatik, ond bråd död… Vad kunnig du är! Är du konstvetare?
Artemisia Gentilleschi! Det kom en roman om henne för några år sedan – levnadsödet var ju minst sagt dramatiskt. Min favorit bland hennes tavlor är nog Esther och Ahasverus.