Jag älskar att prata om väder

Det har varit så fuktig luft idag att jag är ullig som ett får i håret, men det gör inget för jag älskar fuktig luft. Särskilt när den är alldeles disig och skimrande som nu ikväll, jag gick ut och gick, hängde runt under Gamla Åstabron (ni vet den där kvinnan som var kär i Berlinmuren? Jag börjar kunna relatera till henne när det gäller Gamla Årstabron), ynglingar badade överallt vid Tanto, det var lite som en Thomas Eakins-målning. Luften fick mig till och med att glömma bort min ilska över att Weekendavisen inte levererats till mig idag, och det nymålade taket på huset mitt emot skimrade så fint när himlen var alldeles grå – – –

– – –  ser ni? Det är liksom pärlemorskimrande. Idag fick det mig att tänka på en målning med en roddare i Alger av Zorn:

Zorns skimmer fastnar kanske inte heller så himla bra på bild, men en gång såg jag den där målningen i verkligheten och den är helt magisk. Definitionen av skimrande luft i min hjärnas kartotek. Nu ska jag sprätta upp en liten bok av Sapfo! Eros skakar mig heter den, bra titel.