Hej, glad söndag, jag är på bättringsvägen. Jag måste berätta om en bok jag håller på att läsa. Egentligen hade jag tänkt vänta tills jag har läst ut den, men nu är jag för exalterad. Plus att jag inte tror att den blir roligare än vad den redan är, plus att jag ändå inte vill avslöja slutet för er. Så här ser den ut:
Jacob Matham och vädersolarna över Stockholm av Kjell Boström, utgiven av Kungliga Vitterhetsakademien 1958. Jag köpte den av en slump för en tjuga på ett antikvariat och den kombinerar två av mina favoritgrejer: konsthistoria och mystiska meteorologiska fenomen!
Jo, känner ni till Vädersolstavlan? Så här är det: Mellan klockan 7 och 9 på morgonen den 20 april 1535 syntes ett märkligt fenomen på himlen över Stockholm, sk. vädersolar – ett optiskt fenomen som gör att det, när det är gott om iskristaller i luften, kan se ut som att det är flera solar på himlen och som att de har ringar (s.k. halos) runt sig. 1535 uppträdde detta fenomen i en orolig tid för Sverige – ”Medan danskar och svenskar gemensamt bekämpade Lybeck och Hansans övervälde, föreberedde de tyska borgarna i Stockholm en statskupp. Man ämnade röja Gustav Vasa ur vägen, rasera slottet och utropa Stockholm till fri hasestad. Satidigt angrep reformatorn Olavus Petri öppet konungen för självsvåld och för ljumhet i reformationsverket…”. Olaus Petri trodde att vädersolarna var ett tecken på kommande olyckor och beställde snabbt en målning av dem. Den hänger idag i Stockyrkan i Stockholm och är, förutom otroligt cool, den första kända målningen av Stockholm. Så här ser den ut:
Den blir stor om man klickar.
(Av oklara anledningar har engelska Wikipedia mycket mer information om tavlan, för den som känner för vidareläsning.) Vädersolstavlan finns avbildad på tusenkronorssedeln, lärde jag mig av nu, det hade jag inte tänkt på tidigare! Kan iofs bero på att jag ytterst sällan handskas med tusenkronorssedlar.
Ser ni? Gud vad det är fräckt med vädersolarna.
Okej, moving on: Kjell Boström som har skrivit boken var och rotade i ett arkiv i Amsterdam och hittade det här kopparsticket, av den holländske konstnären Jacob Matham:
Den här bilden blir också stor om man klickar.
Ser ni på himlen? Det är vädersolarna över Stockholm. Och till höger om mannen, ett slott med tre kronor på toppen. Grejen är bara att vädersolarna över Stockholm uppträdde 1535 och kopparsticket är från 1599. ”Vad kan ha föranlett en kopparstickare, som 1590-talets sista år till sin död 1631 var verksam i Haarlem, att i bild kommentera ett fenomen på Stockholms himmel så långt tillbaka i tiden?” Det är detta boken handlar om.
Kjell Boström är helt fantastisk, han vet allt om varenda liten inskription och bibelreferens, om varje symbol som kanske kan härledas till en antik myt, och allt om den mytens övriga uppträdande i konsthistorien, och allt om 1500- och 1600-talets hela historia, om alla ätter och lärda män och vilka personer kring Gustav Vasa och Olaus Petri som befann sig vid vilket universitet i Europa och vad en präst i Linköping skrev i ett brev en gång och vad en holländsk bibelexpert skrev en annan gång. Plus helt vilda antaganden om saker: Aha, den här symbolen heter si och så på latin, det låter som det här efternamnet, var han möjligtvis beställaren av bilden?
Det är helt rafflande, och otroligt fascinerande att vetenskapligt arbete kan bedrivas så, på samma gång passionerat och superlärt och på oändligt avstånd från ”Foucalut säger si och Bourdeu säger så och Lacan säger faktiskt så här”. I love Kjell Boström! Inte en enda referens till en fransk filosof, utan bara till Gustav Vasas bibel och något som heter Järnteckenboken och gamla etsningar han har grävt fram djupt nere i nåt arkiv. Just nu känns det som att han skulle kunna komma fram till precis vad som helst. Där jag är nu i boken har han precis konstaterat att mannen i valvet troligtvis är Olaus Petri, av vilken det knappt existerar några andra porträtt, men ändå kan han belägga vilka bilder som fungerat som bakgrund för det (samt spekulera i ett mystiskt, försvunnet mellanled, haha!), åh, det är underbart. Kjell Boström har typ sett alla bilder i hela västerlandets konsthistoria.
Extra gripande blir det hela av att det här är Kjell Boström:
Och att han aldrig blev äldre än så utan avled i polio vid 32 års ålder. Då var han redan var ett konstvetenskapligt stjärnskott som hade varit i USA och studerat för Erwin Panofsky, fått anställning på Nationalmuseum, rest i hela Europa och skaffat sig stenkoll på alla muséer och samlare och konsthandlare samt hunnit bli expert på vanitas-stilleben. ”Förtrogen som få med de gamla stillebenmålarnas dystra allegorier över livstrådens skörhet, blev det hans lott att själv lämna den dystraste bekräftelsen på sanningen av denna insikt”. Kjell Boström dog innan boken om vädersolarna blev utgiven, manuset redigerades av hans änka. Så sorgligt. Jag hade velat läsa fler böcker av honom! Jag hade velat känna honom! Nu får han iallafall ett entusiastiskt blogginlägg av mig. Kjell Boström, du skrev en fantastisk bok!
Thereses dagbok 
Oj, det var verkligen ett entusiasmerande blogginlägg. Och det verkar vara en fantastisk bok, kände du till Boström innan du fyndade hans bok? Det låter som århundradets lyckträff annars. Det här måste jag läsa.
Det finns något med gravyrer som är väldigt fascinerande, och just den här med all symbolik man själv bara delvis kan tyda är ju väldigt rafflande.
Haha, tack, jag är mycket entusiastisk… Och nej, jag hade ingen aning om att Kjell Boström fanns innan jag köpte boken, och när jag bläddrade lite i den innan jag betalade missade den fina idolbilden och hela historien om honom, jag tyckte bara att det verkade kul med en bok om som handlade om vädersolstavlan, som jag inte hade tänkt på sedan jag läste konstvetenskap för sådär tio år sedan… så ja, definitivt en lyckträff!
Tack för en entusiastisk skildring som nu fått mig att ägna en timme åt Kjell Boström (jag har ändå klippt gräset färdigt).
Jag ser att han under något år på 40-talet var redaktör för Konsthistorisk tidskrift, att han publicerat en monografi om Nils Kreuger och att han i ”Antikvitetsboken” skrivit en artikel om att samla gamla holländare.
Det som förvånar mig är att den bok du köpt inte finns med bland referenserna i den annars så utmärkta engelska Wikipedia-artikeln om vädersolstavlan.
På Bokbörsen finns hans bok i skrivande stund i fyra exemplar och det bästa priset är 50 kr. Men jag misstänker att efterfrågan snabbt stiger efter din välmotiverade reklam.
Sen kan man ju lite dystet fundera över vilken konsthistoriker som idag kan både Bibeln, latin och antik mytologi. Så värst många är det nog inte.
”Sen kan man ju lite dystet fundera över vilken konsthistoriker som idag kan både Bibeln, latin och antik mytologi. Så värst många är det nog inte.”
Här är iallafall en, tyvärr redan pensionerad:
http://www3.lu.se/info/lum/LUM_06_95/LUM6_57_Halla.htm
http://www.abo.fi/student/Content/Document/document/7395
Och här är en till (även hon pensionerad tror jag, eller kanske utgallrad såsom otidsenlig):
http://www3.lu.se/info/pm/1998/pressm84.html
tidenstecken, åh vad kul! Jag tänkte medan jag skrev inlägget att du säkert skulle gilla det :) Jag såg också de där andra böckerna av Boström när jag googlade omkring lite, jag får väl ta och köpa Nils Kreuger-boken nu tror jag, den verkar ju överkomlig…
fragmentarius, fint, men som du skriver, de verkar ju rätt till ålderna komna…
Jag funderar på om man kan göra akademisk karriär inom konstvetenskapen idag genom att vara helt nördig med nåt litet ämne som inte är ett dugg tvärvetenskapligt eller samtidstillvänt eller har någonting med några populära perspektiv eller teorier att göra. Liksom bara nörda ner sig i sin lilla grej, precis som Boström i boken, och försöka reda ut nånting i det förflutna. Det verkar så himla underbart, men får man göra det..?
Intressant Therese-Bohman-text (dvs. man blir smittad av entusiasm och nyfiken-på själv. Varför ska man prenumerera på tidskrifter när det finns sådan här läsning alldeles gratis)! Jag blev nyfiken på vädersolarna, ska jag kolla upp vid tillfälle.
Själv lånade jag idag Michail Bachtins Dostojevskijs poetik (eller D:s konst som originalet egentligen hette tror jag). Har visserligen inte hunnit läsa så mycket mellan parklek med barn o dyl, men jag är lite besviken hittills. Där finns vissa frön till något som skulle kunna bli mycket intressant läsning, så jag hoppas (och tror lite) att den tar sig.
Hej,
tack för tipset! Du är vansinnigt entusiasmerande!
Den – han – lät så bra så nu har jag köpt den på nånslags internetantikvariat. Snygg var han också.
Fast det är jobbigt med folk som är sådär talangfulla och yngre än en själv och man ba – ”ja, själv har jag glömt allt jag läste i skolan och på universitetet och när jag blir vuxen kanske jag blir bra på nåt men inte just nu, det får vänta lite, jag kan väl inte ta ansvar för sånt heller, oj hoppsan nu fyller jag tydligen 33.”
Vilket fantastiskt inlägg! Även jag blev så exalterad att jag beställde och idag fick hem ett ouppsprättat exemplar av den vackra boken. Ser fram emot att ta del av Boströms upptäcktsfärd. Stort tack för att du delade med dig!
Hej Therese,
vad roligt att Kjell Boström äntligen får lite uppmärksamhet – jag har själv skrivit något om detta, om du är nyfiken:
http://amarotumlibrary.blogspot.com/2007/10/biblioteket-utvidgas.html
Han lär också dyka upp i min kommande avhandling, ”Taming the Prophets – Astrology, Orthodoxy and the Word of God in Early Modern Sweden.”
Joen Petri Klints järteckensbok som du nämner ovan är för övrigt också en helt fantastisk bekantskap – och då inte bara för den meteorologiintresserade – inte minst genom sina många illustrationer. Originalet finns på Linköpings stiftsbibliotek, men vi är ett team som arbetar på att kunna ge ut den i faksimil med transkription och kommentarer. Den som lever (och som lyckas övertyga finansiärerna) får se.
/Martin Kjellgren
http://www.hist.lu.se/forskarskolan/doktorander/martin-kjellgren/
Jag läste en gång i tiden att vädersolarna skulle varsla om kommande olyckor. Kan den översvämning i gamla stan som vädersolstavlan visar ha med olyckorna att göra eller kom vädersolarna då det var en kraftig vårflod ?
Det har väl inte undgått många att det ser ut att råda en kraftig översvämning på vädersolstavlan. Titta noga så är det vågor i mälaren som sträcker mot saltsjön.