backup 16

allt som är fast förflyktigas	[2005-06-27 17:05:17.0]
16:42 Hej. Min gästbok har blivit till porr och sidan där man redigerar den är tillfälligt nere men kanske uppe om man tittar in igen om en kvart (=lögn). Allt på internet blir till porr. Min gamla hemsida har också blivit porr. Och jag hade lämnat länkar till den överallt, och många är de oskyldiga stackars människor som klickat och fått nakna tonåringar kastade i ansiktet. Kanske har tom. någon trott att jag verkligen har nån koppling till sidan. Eller att jag lagt länken som ett skämt. Nej nej. Det är den naturliga utvecklingen, resultatet av att lämna något obevakat. Då blir det porr. Allt på internet blir porr förr eller senare. Jag har gjort av med 200 kaffefilter. Tidsmässigt borde starten för min förbrukning av kaffefilter sammanfalla med starten för min vana att läsa Errata. Errata blir också porr för mig idag. Damn, jag måste ha arton olika virus. Ett halvt dygn sen min senaste virusscan. Är det porrinvasion nu? Blir allt porr för er också?
kortet måste medföras och stämplas	[2005-06-26 15:27:00.0]
Gästbokskoalan är vaken. (det är en prästkrage, inte ett stekt ägg) 14:45 Jag jobbar. Jag renskriver intervju. Jag är duktig och renskriver medan jag minns vad folk faktiskt sa. Linda Skugge svarar på Sigge Eklunds enkät: ”Jag förstod att jag kan skriva roligt och bra. Sen la jag ner hela min själ i att hålla mig kvar som skribent. Jag såg helt enkelt till att bli bäst, extremast, extra allt.” Jag vill inte bli extremast. Jag tycker att det är tröttsamt med människor som vill vara extremast. Måste man vilja det? Jag vill vara sympatisk. Alldeles för få personer som skriver saker verkar sympatiska. Rolig och sympatisk, ja, det är den bästa kombinationen. Om man vill skriva saker i tidskrifter måste man komma med idéer. Jag har aldrig idéer. Jag har aldrig ens idéer för den här dagboken, jag bara sätter mig framför datorn och tänker att jag måste skriva nåt. Sen skriver jag nåt. Jag använder min hjärna för lite. Jag borde köpa den där nya tidningen som innehåller 99 olika pyssel som tränar ens iq. Det är växlande molnighet ute. Jag sitter och söker efter meningslösa saker på Tradera. Ibland blir jag besatt av tanken på att äga saker från Tradera. Typ en gobeläng med hjortar. Det finns bara en på Tradera just nu. Om man söker på +tapestry +deer på e-bay får man 43 träffar. Hjortar är ett populärt motiv på gobelänger. Jag bytte ut bilden på en hjortgobeläng mot en midsommarkille istället. Det här är Ivar Arosenius som har blommor i sitt hår. 17:53 Jag läser på Arbetets museums hemsida. Arbetets museum är Norrköpings stolthet. Eller, huset det är inrymt i är det iallafall. Arbetets museum i sig är rätt luddigt. Ibland fattar man inte riktigt grejen med deras utställningar (typ: Systerskap! Eller: Vikten av att ha ett eget rum, även om man är fattig och bor i Afrika. Eller: Svenska serietecknare. Eh?), men deras uppdrag är ”att dokumentera arbetet och levandegöra arbetets historia”. Arbetets museum är som ett litet zoo där kulturtörstande medelklassmänniskor på lördagspromenad kan kika in (det är fri entré) och genom att kolla på snygga foton få se hur det ser ut på verkstadsgolven. Nu håller Arbetets museum på att samla material om hur det är att jobba på en pizzeria (Norrköping är Sveriges pizzeriatätaste stad!): ”Arbetets museum genomför tillsammans med Hotell & Restaurang Facket [jo, sic, det var särskrivet] under våren 2005 ett riksomfattande insamlings- och dokumentationsarbete kring pizzabagare i Sverige. Projektet stöds av Statens kulturråd. Det insamlade materialet är grunden för en utställning som ska visas på museet under hösten 2005 och utgör därefter underlag för vidare studier och forskning.” Heh, sen i höst kommer pizzabagarna stå som spön i backen i de vackra museisalarna för att se hur deras erfarenhet dokumenterats och presenterats. Not. Det är något med hela grejen som får mig att bli lite äcklad. När man visar upp arbetarklassen på museum är det som att den inte finns på riktigt, bara grejen med att det heter Arbetets museum liksom, det ger ju intrycket att det egentligen inte finns några arbetare längre, bara några som är sparade på museum, som fossil, som man kollar på för att täcka veckans kulturkvot, innan man dricker kaffe i caféet högst upp och tittar på utsikten och de fina industrihusen. Alltså, det är väl knappast nån som faktiskt tillhör den avbildade arbetarklassen som hänger där. Annat än på foton på väggarna. Sveriges vackraste industribygnad.
fler färger i höstkatalogen	[2005-06-25 18:22:08.0]
17:58 Jag rotade igenom lådor med böcker i jakt på sånt jag aldrig läser och skulle kunna sälja (när jag jobbade i lunchrestaurangen på sjukhuset i Norrköping rensade sjukhusbiblioteket brutalt bland sina böcker, när alla böcker som ratats av de som stod först på tur (gissningsvis sjukhusets kulturmänniskor, de mest kulturmännisko-looking människor jag någonsin sett) ställdes ner i stora lådor i sjukhusets storkök. Jag vet inte varför. I ett godhjärtat med misslyckat försök att få storköksbiträdena att läsa Strindberg? Mina arbetskamrater tog det mesta som kunde tänkas vara någon form av deckare, jag tog en svart sopsäck med en massa böcker jag aldrig kommer läsa. Fast de är ju biblioteksbundna allesammans, intresset för dem torde vara tämligen lågt – det här blev en jättelång parentes, sorry) och då hittade jag gammal kurslitteratur från min första termin på universitetet. Jag var nyss fyllda nitton år och fattade ingenting. Så dumt av mig, alltså, helt sjukt dumt att påbörja jävla kulturvetarprogrammet direkt efter gymnasiet. Jag visste faktiskt inte bättre. Jag visste inte att man fick läsa lösa kurser. Jag borde läst Konstvetenskap A, men jag trodde inte det var tillåtet, jag trodde att man var tvungen att läsa ett program. Så jag satt i ett fult rum i ett radhus i Skogås och försökte lära mig saker om kulturbegreppet ur mina dyra kursböcker, och misslyckades kapitalt på den första tentan. Jag blir deprimerad när jag tänker på det. Jag tyckte att böckerna var konstiga och tråkiga. Jag ville inte lära mig nåt, bara fixa tentorna. Nu när jag bläddrar i dem verkar introduktionsterminen på kulturvetarprogrammet som rena drömmen. Bara namnen på böckerna; Medier och kulturer, Skjorta eller själ? – kulturella identiteter i tid och rum, Ting, kultur och mening, Den kultiverade människan. Det handlar om natur vs. kultur, om materiella ting som identitetsskapare, om moderniteten, om popmusik, film, TV och Harlequinromaner. Jag skulle älska den där kursen idag. Så dumt så dumt att plugga när man befinner sig i en period då man inte är mottaglig eftersom man inte vill lära sig saker, man vill, ja, leva eller nåt. Åh all tid och allt studielån jag lagt på sådant jag inte velat lära mig. Jag skulle vilja läsa sociologi nu, verkligen jättegärna, men det går inte, inte om jag någon gång ska kunna skaffa mig en avslutad utbildning som faktiskt kan leda till en anställning (=bibliotekarie). Bla bla bla. Det här kan jag ju sitta och älta i evigheter. Jag ska läsa böcker istället. Jag ska lära mig saker på egen hand. Idag har jag läst Göran Greider och lite Ted Hughes. Jo förresten, min granne alltså. Jag satt på altanen och hörde honom där på andra sidan betongväggen. Min granne, med rar röst, till antagen flickvän: Titta älskling, den blommar! Antagen flickvän: Va? Min granne: Ja, titta, det är två blommor här! Följt av förtjusta utrop. Min granne intresserar sig för blommor? Han har rätt mycket blommor på altanen faktiskt, iallafall för att vara någon som får okontrollerade raseriutbrott över fotbollsresultat och muttrar könsord offentligt. Eller, det kanske bara är mina fördomar som säger att det skulle finnas en motsättning i det.
	[2005-06-24 00:07:10.0]
00:04 Äsch, nu blev det ny dag innan jag hann skriva att dagens låt är ”Diet” med Au-Pairs. Dagens låt blir alltid nån gammal sunkig new wave. 01:54 Det känns som att jag kanske blev för privat förut. Så här var det inte förut, då gnällde jag mycket mer ohämmat. Nu tror jag att jag måste vara helt… ja, rolig, hela tiden. Skillnaden mellan den här dagboken och de flesta bloggar är, förutom det irriterande faktum att de senaste inläggen inte hamnar överst, som är brukligt i bloggar, utan underst – underst den dagen, alltså – även att när en dag är slut går den inte att redigera. När klockan slår 00:00 är varje gången dagboksdag skriven i sten och kan inte redigeras på annat sätt än genom att radera hela inlägget. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Dåligt när jag ångrar nåt såklart, men kanske bra ändå, med tanke på att jag annars nog skulle hålla på och efterhandsredigera bort allt som jag kände mig det minsta obekväm med, och eftersom jag är textperfektionist och åtminstone den fjärde mest självkritiska personen i norra Europa är jag rädd att det inte skulle bli så mycket kvar.
a sense of belonging	[2005-06-23 02:12:50.0]
02:01 Kolla, värsta snygga. Från H, som är världens sötaste. Paketet var så himla fint också, helt trendigt etno-papper och jag borde ha fotat det, men jag var ju tvungen att öppna direkt, jag måste alltid göra saker direkt. Post alltså, det är helt sjukt roligt att få post. To the gästbokskoala. 15:03 Alltså, min granne är sjuk i huvudet. Jag bar ut en stol på altanen, för jag tänkte sitta där och läsa (Sylvia Plaths brev, hon har träffat Ted nu och jag är lika kär i honom som hon är) och så sitter min psykogranne på andra sidan den där lilla betongväggen som skiljer våra altaner åt och muttrar könsord och obsceniteter, alltså, jag törs inte gå ut. Han är så otäck! Jag måste ut i solen nu, jag förgås av att sitta i det här köket hela eftermiddagen. Han lyssnar på musik också, typ Schnappi. Sylvia Plaths brev + Schnappi = inte världens bästa kombination. 15:09 Jaha, nu ska han BYGGA nåt på altanen. Nu kom det en bil med hans byggjobbarbekantskap och plankor och verktyg, HALLÅ! Idag slår han alla rekord. 15:28 Alltså, Sylvia Plath verkar så jävla osympatisk! 20:30 ”Ted äger bara en kostym och den är åtta år gammal! Teds föräldrar är enkla och rara. Åh, Ted. Att hitta en sådan man, att göra honom till den bästa man som världen skådat: vilken livsuppgift! Jag ska dressera honom lite så man kan ha honom i möblerade rum och sen ska vi dricka coktails med ambassadörer och Ted ska vara min sidekick, han är liksom mannen av folket i de fina salongerna.” (Jag citerar med viss konstnärlig frihet.) Alltså, jag kan bara läsa nedlåtande nedlåtande nedlåtande i det Sylvia Plath skriver, jag tycker att hon är en hemsk person, så självupptagen, så jobbig. Jag tycker att hon kör med sin stackars mamma hela tiden också, ”Skicka kakor! Skicka frimärken! Skicka den här tidningen till mrs N! Skicka min kokbok och förkylningsmedicin!”, jag tycker aldrig att hon visar nån tacksamhet mer än överdriven glättig poserande jag är så lycklig!!!, hon verkar så amerikansk, så uppblåst, så säker på sig själv och sin talang och på att hon är stark, jag känner ingen identifikation, ingen alls, vad ser alla i Sylvia Plath? Jag finner detta obegripligt. Jag blir bara så arg på henne och tänker att jag skulle ogilla henne mycket intensivt om vi skulle träffats. ”Jag gillar Spanien, men det råder verkligen brist på intellektuell stimulans i ett land där det är så varmt!”, jaha, bara för att du är uppvuxen i en så intellektuellt stimulerande miljö, och har fått så mycket gratis, du fattar inte hur mycket du har fått gratis! Jag blir så arg på att hon inte fattar. ”Ted är mycket blygsammare än jag i fråga om det han skriver”, ja, han utnämner kanske inte varje ny dikt till mästerverk, det bästa han skrivt, det bästa världen skådat. Gud. Jag fattar inte ens dealen med Sylvia Plaths dikter, vad är dealen? Varför är de bra? Förklara gärna för mig. 23:18 Den nya tjejen i kassan på min Konsum började prata med mig idag när jag var och handlade. Om hår. Folk pratar alltid med mig om hår. Vi pratade om att färga håret. Hon var jättesnäll. I Med uppenbar känsla för stil pratar Andres Lokko om hur svårt det är för män att skaffa nya vänner efter 30. Att man inte kan fråga nån om han (ja, det handlade om manliga vänner) vill ta en öl eller fika för det är för gay och i princip kört. Är det inte så alltid? För alla oss som gjort oss av med alla barndomsvänner, alla vänner från högstadiet och gymnasiet och till och med de där vännerna man faktiskt lyckades skaffa under några universitetskurser? När folk liksom bara fallit bort och man står där utan ett glatt sammansvetsat gäng att ha en Pripps Blå-midsommar med, eller ens ha ett rätt trist och fruset grillparty med, när det käns väldigt ödsligt att tänka på att de vänner man har nu är de man kommer ha resten av livet? (alltså, inte för att det är nåt fel på dem man har! Det är det inte! Men de är inte direkt så talrika). Man kan inte bara fråga tjejen i kassan på Konsum om hon vill ta en fika, det verkar ju helt creepy. Man kan inte ens göra det även om man pratar med henne flera gånger och hon är lika trevlig då, och inte primärt för att det skulle kunna tolkas som en sexuell invit, utan för att det känns som att man förväntas ha en uppsättning vänner redan, en tillfredsställande uppsättning, och att ta initiativet till en ny vänskap skulle verka suspekt på nåt sätt, freaky, jag tänker att hon skulle tänka att jag är Robin Williams i One hour photo, att det är nåt fel på mig. 23:29 Okej, människor jag hoppas inte läser min skunkdagbok: Min granne. Den nya tjejen i kassan på Konsum.
and all our heroes lack any conviction	[2005-06-22 02:51:14.0]
02:41 Jag är vaken i denna sena timme för att rapportera till er om min kärlek till Patrick Wolf. Patrick Wolf och jag ska flytta ut i en stuga på den engelska landsbygden. På en hed långt bort från alla människor, med en spikrak grusväg över oändliga tunnland mark. Där ska vi bo. Jag ska ha på mig en blommig blus och en stickad kofta och ha håret lite slarvigt uppsatt, sådär så en lock ramlar ner och över min kind och studsar lite i vinden. Stugan ligger vid havet och det blåser hela tiden och är kargt och bara väldigt tåliga växter vill växa där, och några kaniner i hålor. Patrick och jag pratar inte så mycket med varandra, vi vill ha det så. Vi gillar tystnad båda två. Patrick känner igen alla fågelläten. Ibland ligger vi vakna om natten, på en filt på en klippa och tittar upp på himlen. Den är väldigt mörk. ”Så här mörk blir himlen bara när det inte finns en stad på många många mil” säger Patrick och pekar ut Karlavagnen och vi håller varandra i handen. Kanske tänder han en brasa i den öppna spisen sen. Kanske ser vi ”Timmarna” på video och dricker te och äter gurksmörgåsar. Kanske somnar vi och vaknar av måsarna. Jag börjar närma mig gränsen för hur många Patrick Wolf-bilder man kommer undan med i en och samma dagbok. 14:05 Jag ska sluta skriva ”Vad är dealen med…?” hela tiden. Jobbigt, nu måste jag använda min hjärna. Okej, det är onsdag och DN recenserar musik, och på framsidan står det ”Veckans bästa skivor”. Men så är det väl inte? Är det så? När Peder Alton introducerade DN:s Form-avdelning i höstas skrev han ”Varje söndag varvar vi form och arkitektur och skriver om de bästa namnen och designprojekten, de bästa böckerna och det viktigaste som händer internationellt” och då tänkte jag att sådär skulle man aldrig gör med musik, skriva om det subjektivt bästa, för med musik har man ändå nåt slags ansvar att bevaka och rapportera om mångfald, även om den inte alltid resulterar i så bra skivor. Så är det ju med filmen iallafall, det recenseras kommersiella Holywoodspektakel, men är det alltså bara för att det kommer för lite bra film? Vem är det förresten som väljer? Recensenterna själva? Det känns som att det är helt och hållet Fredrik Strages förtjänst att man kan läsa en Alizée-recension i DN. Nån slags gallring måste man ju göra med tanke på vilka fantastiska mängder skräp och ointressant trams som släpps (eller så skickar man de skivorna till den nya tjejen), men hur görs den? Hur bestämmer man vad som är ”det bästa”? Alltså, inte intressant eller värt att skriva om tydligen, utan ”det bästa”? Sånt vill jag veta mera om. Jag vill veta vem som bestämmer saker. Vems smak det är som bestämmer skivorna som väldigt många människor får veta är ”veckans bästa”. Coola människor kommenterar aldrig, är det så? Apropå gästböcker och så alltså. Förutom på Errata kanske. Men där lär det ju också finnas sjukt många coola personer som bara lurkar. Jag tänkte på det när jag läste Sigge Eklunds blogg förut. Nu vet alla i hela Sverige att Sigge Eklund har en blogg, och ändå är de som kommenterar mest tjejer som skriver typ ”Haha, det har du rätt i!” och pastar in adressen till sin blogg i kommentarsformuläret i en förhoppning att Sigge Eklund ska klicka på den och läsa det de skriver och kanske skriva en hälsning tillbaka. Det är lite rart. Men betänk den sammanlagda kommentarskapacitet som Sigge Eklunds läsare besitter! Så mycket oförlöst smarthet. Nu ska jag ge mig ut i sommren och promenera till den trevliga videobutiksmannens halvtrevliga videobutik och lämna film. Tjarrå. 14:54 – Men Therese, du kommenterar ju heller aldrig nåt…? – Eh, nä… jag vill inte bli en av de där tjejerna. – Men lägg inte en länk till din dagbok då. Kommentera ändå. – Jag törs inte. – Alla de där andra som inte kommenterar kanske inte heller törs..? – Jo men alltså, de är ju coola. 16:48 Det är helt perfekt väder för att vistas i stan, perfekt vind som inte gör allt helt klibbigt. Den är ganska frisk, västlig. Patrick säger att det blåser för mycket för att det ska gå att lägga till vid fyren idag, men kanske imorgon. Kanske om det är vackert imorgon. I bless your words and education. Säg hej till gästbokskoalan!
Oh! Beauty in season!	[2005-06-21 14:18:12.0]
14:15 Jag vaknade av att det åskade. Sen skrev jag ett långt dagboksinlägg om väder och om solen och om hur jag aldrig skulle fixa att bo väldigt långt norrut i det här landet. Sen tänkte jag att det var skittråkigt och raderade det. Ja. Där är vi nu. 17:32 T kom hem från stan med Patrick Wolfs ”Wind in the Wires” till mig. T är så snäll! Och Patrick Wolf är så bra. Nu kan vi tillbringa sommaren tillsammans. Jag ska sluta lyssna på svensk musik. Jag ska sluta säga att svensk musik är bra. Jag ska säga att den är ”bra för att vara svensk”. Ja. Inte så mycket för musikens skull som för att den alltid är omgiven av en klibbig hinna hype och människor som drar ner den i smutsen. Inget gör mig till en större misantrop än att hänga runt lite på forum där det pratas om ny svensk musik. Jag hade tänkt skriva en grej om att det inte finns några svenska tjejer som skriver och är roliga. Eller, nu skriver jag det: Det finns inga svenska tjejer som skriver och är roliga! Vad är dealen med det? Ingen är rolig i en tidning eller tidskrift, någonsin. Bäst är M och E på otidskrift, deras senaste uppdatering om Kulturhusets debutbar är verkligen så jävla rolig. Jag är så stolt över att få ingå i sammanhanget, åh åh, jag blir alldeles glad när jag tänker på det, på vilka kvalitativa människor de är. Och dåligtsmink här på Skunk är rolig. Hon är så rolig att jag vägrade tro att hon är tjej. Fast det påstår hon att hon är. En annan rolig grej, T hade köpt en Slitz från 1992 där Bengt Ohlsson och Per Hagman pratar om nittiotalet. Jag ska återkomma med lite citat. Och bild på Per Hagman, som ser ut som Daniel Nyhlén. Per Hagman har verkligen åldrats på bästa tänkbara sätt. 18:38 Jag kom plötsligt ihåg den här krönikan av Bengt Ohlsson, på tal om Bengt Ohlsson och snygga författare. Och ordet ”recensionsex”. 23:39 jätteliten Per!
	[2005-06-20 17:42:55.0]
17:29 Det är hysteriskt varmt. Jag åkte till stan, det var fruktansvärt. Jag hostade. Jag köpte hostmedicin. Jag hostar fortfarande, men snart ska jag sluta. Det är äckligt att vara förkyld när det är varmt. Jag kände mig helt luddig i hjärnan, det var bara tur att jag inte glömde min plånbok eller mina solglasögon eller min fuktkräm scrubkräm annan kräm nånstans. Jag vill inte vara i en stad längre, jag vill vara vid vatten. Vatten i rörelse, inte de äckliga kanalerna i Göteborg. Jag har inget smart att skriva. Jag tänkte skriva en smart grej, jag till och med gjorde ett dokument i WordPad med den smarta grejen (jag brukar aldrig skriva saker i förväg, jag bara skriver direkt in i fältet i dagboken, så det här var en ovanligt genomtänkt smart grej), men sen kändes den inte så smart längre. Jag tvättar. Jag la tvätten i fel maskiner, och hällde i tvättmedel. Sen insåg jag att det var fel maskiner. Då fick jag försöka gräva upp tvättmedlet igen. En stilig man kom med sin tvätt när jag stod och petade i tvättmedelsfacket. Jag fick förklara allt för den stilige mannen. ”Du ska alltså tvätta här, jag tog fel, förlåt om det är lite tvättmedel kvar men jag får inte upp det.” Den stilige mannen sa att det inte var några problem. Han var verkligen stilig. Jag har hängt upp gardiner i köket. Det är helt sjukt. Det har inte varit gardiner i köket förut, för jag trodde inte det gick att skruva i väggen. Jag trodde den var av betong. I tre år har jag trott att väggen är av betong. Det är den inte. Det är jättefint med gardiner. Det är väldigt fint här över huvud taget. T och jag har städat som galningar senaste dygnen. Nu har vi återerövrat en massa golvyta. No more kartonger i hörnen. Det här blev ett husmoderligt dagboksinlägg. Snart ska jag skriva om nåt lite mer angeläget, jag lovar. Säg hej till gästbokskoalan! Man kan till exempel rekommendera sin favoritkrydda. 17:44 När T och jag städade under sängen gick vi äntligen igenom de två årgångar av På Stan som legat där och samlat damm i evigheter. Av uppskattningsvis hundra tidningar ville man spara en enda krönika-på-sista-sidan. Den var skriven av Anneli Jordahl. 1% av krönikorna i På Stan är värda att spara (att jämföra med texter av Kristoffer Poppius där uppskattningsvis 10% sparades), och den procenten utgörs inte av en krönika av Bengt Ohlsson. Någonstans har jag Bengt Ohlssons roman Rida på en gris. Jag har inget minne av vad den handlar om. Nåt om Paris. Jag tror det är ett Eiffeltorn på framsidan. Jag har inte läst Gregorius, jag ska se till att göra det. Men med nuvarande Bengt Ohlsson-kännedom kan jag konstatera att jag inte fattar grejen med Bengt Ohlsson. Alla verkar gilla Bengt Ohlsson. Han lever verkligen på sin image som trevlig kille. Jag är säker på att Bengt Ohlsson är skittrevlig, men jag fattar inte ändå. Jag ville inte spara en enda krönika. Och jag är ändå extremt generös med vad jag sparar.
through the willows and the pines	[2005-06-18 00:25:11.0]
00:23 Introducing: Gästbokskoalan! 13:45 Åh, Errata-Malte Persson skriver (i ett kommentarsfält iofs, men ändå!) ”Läs f ö en kul recension av Lindströms senaste bok på http://www.otidskrift.se”, vad roligt! Och Sigge Eklund bloggar. Rätt trist, men ändå. Jag tycker verkligen att det är grymt tråkigt med text som handlar om text, om textens tillblivelse och förutsättningar och skrivandets processer, jag antar att allt sånt borde intressera mig, men det gör det verkligen inte. Inga är så förtjusta i att breda ut sig om det de sysslar med som författare. Håller personer som sysslar med andra uttryckssätt på så? När de gör det blir det ju oftast bara pinsamt förresten, när glasformgivaren pratar om glasets inneboende kraft och skönhet och lockelse, gud. Glasformgivare är väl just glasformgivare för att de upptäckte att det var kul och att de var bra på det. Författare är väl oftast författare av exakt samma anledningar, men ändå nöjer de sig sällan med att prata om böckerna de skrivit, de vill prata om hur de skrev dem också, och aldrig bara ”Jag kom på en historia om en kille som…, och jag tänkte att det här kan nog bli en roman, och det blev det, tack och lov, det var ju ett tag sen jag skrev en bok nu”, det är aldrig sådär nyktert uttryckt, det ska alltid handla om själva skrivprocessen. Liksom, hur många sätt finns det att skriva en bok på? Man sitter vid en dator. Det är kanske morgon, eller eftermiddag, eller kväll. Kanske dricker man kaffe. Har man tur kommer det en massa idéer. Har man otur gör det inte det, men då skriver man antagligen nåt ändå, eftersom man tar sitt skrivande på allvar. Orkar man hålla på så blir det en bok med tiden. Jag avskyr alla diskussioner om texten som något nyckfullt, mystiskt, svårt, om skrivandet som en högre stående process som inte har något med vardagen att göra, egentligen är ju alla såna diskussioner bara ett sätt att slå vakt om sitt område och markera revir, hålla distansen, särskilja sig. Hur ofta sägs det nåt nytt i sådana samtal egentligen? Hur mycket finns det att säga om skrivandet? Sorry om jag låter lite gnällig, men idag tycker jag att författare är rätt irriterande självupptagna typer. Malte Persson, jag menar inte dig nu alltså, du behöver inte ta åt dig, jag tror att du är sympatisk. Sigge Eklund är förresten så tjusig, sådär som man tror att folk inte ser ut längre, utom möjligtvis amerikanska skådespelare. Ett bra sätt att ta ner litteraturen på jorden skulle vara att skriva lite mer om hur löjligt snygg Sigge Eklund är. Som ni ser drar jag mitt strå till stacken. Det här är det roligaste jag nånsin läst om texten och tillblivelsen av den. Vad hände förresten med Nöjesguidens litteraturavdelning? Jag tycker att den måste återupplivas. Carl Reinholdtzon Belfrage tar ju varje chans att referera till Dorian Gray och Brideshead Revisited, han borde få skriva lite om litteratur, det skulle vara roligt. 14:28 Det här håller på att bli en litteraturdagbok ju. Det var inte meningen. Jag går ju inte runt och tänker på litteraturen hela dagarna. Jag skulle säga att jag tänker på den högst en tjugondedel av min vakna tid. Jag tänker betydligt mer på min garderob, och på Sex and the City. Jag till och med drömde om Sex and the City i natt. Jag drömmer ytterst sällan om litteraturen. Dessutom har jag tänkt rätt mycket på om Fredrik Virtanen och Hanna Flodr kommer hångla där nere i Hultsfred, och om de i såna fall kommer blogga om det. Fredrik Virtanen/Hanna Flodr-såpan är kanske det som engagerar mig allra mest just nu. 14:41 Man kanske inte säger ”nere i Hultsfred” om man befinner sig i Göteborg förresten. Jag kollade på en karta nu, Hultsfred ser ut att ligga typ två mil söder om Göteborg. Jag har lite svårt att vänja mig vid att jag inte befinner mig i Norrköping, jag blir fortfarande glad av gammal vana när jag kollar på väder och det ska bli sol på ostkusten. Det här blev värsta monsteruppdateringen av dagboken, jag måste lämna datorn nu tror jag, jag måste gå till Konsum och få lite luft. Tjarrå. 17:07 kärlek! 21:57 Jag har varit på middag hos Ts föräldrar. Man får alltid väldigt god mat där. Idag fick man lax! De har också fattat att lax är sommarens grej. Och man fick rosévin, det var toppen. Varje gång, eller, iallafall varannan gång man är bortbjuden på middag (där värden/värdparet tillhör en äldre genration) är det något som serveras i glas/skål/tillbringare ur Iittalas serie Ultima Thule. Har ni tänkt på det? Ultima Thule är middagsbjudningsglasen framför alla andra. Iallafall i de kretsar jag rör mig. middagsbjudningsglas T: -Det hade varit lite kul att vara i Hultsfred iallafall, att se the Tears och stå där framför scenen och ropa Animal Nitrate! Common People! Country House! Wonderwall! Mulder & Scully! Jag måste lägga av med att skriva dagbok nu, jag har nog slagit alla mina rekord idag. Nu ska jag slå mig genom ett hav av alkoholiserade finska män på pizzerian för att köpa lösgodis. Tjarrå. 23:00 Okej, nu jobbar sig Skunk igen. Jag fick panik när jag inte kunde logga in, eftersom jag kände mig tvungen att ta tillbaka det där om att Sigge Eklunds blogg skulle vara trist. Sigge har svarat jättefint på Linda Skugges personliga frågor, jag relaterar jättemycket till några av svaren. Fast jag säger inte till vilka. Min dator vägrar hitta Skunks framsida ibland. Äntligen har jag kommit på hur man hittar dit ändå: Man googlar nåt som finns på Skunk, typ ”nakna idiekids” eller nåt. Sen ber man Google visa den cashade sidan, och så loggar man in från den. Tjoho. Eh, och hejdå.
	[2005-06-17 17:05:50.0]
16:51 Nä, jag ångrade mig. 18:50 Okej, jag testar lite med en gästbok där man kan tycka saker även om man inte är inloggad. 23:28 Jag skulle skriva en massa grejer. Mest skulle det handla om att jag tycker att det är förbluffande att man kan gå genom livet och förklara fenomen man ogillar med att de personer som tar del av dem är mindre intelligenta. Och att de därmed är värda att föraktas. Och om hur otäckt det här är. Fast jag vet inte. Jag känner mig helt slö i hjärnan idag. Jag hade tänkt skriva en grej om Hultsfred också, om vilken statusförändring det innebär när en massa hårdrockare (hårdrock=arbetarklass, indie=medelklass) kommer dit och tar upp större och större plats, och jag hade tänkt skriva om vilken skitfilm Bylonsjukan är, och om att folk är så osympatiska hela tiden, och tyvärr inte bara på film. Jag har tänkt på en massa gejer idag. Fast jag orkar inte skriva dem. Det är gott med lax. Jag har ätit gravad lax, stekt lax, rökt lax och inkokt lax på rätt kort tid. Lax är grejen. Lax och Käck i påse blir sommarens smaker. Sommarens nagellack är lila. Sommarens projekt är att läsa väldigt många böcker. sommarens godis.
i brist på annat	[2005-06-16 14:17:49.0]
14:07 Jag har lyssnat så mycket på My Favorite att jag blev sugen på att läsa om Hiroshima mon amour (jag kallar den så, trots att jag läser på svenska och den heter Hiroshima min älskade, men det låter ju inte lika tjusigt). (Och jag hatar ju My Favorite egentligen. Snart kommer texten om varför jag hatar My Favorite. Eller, det är liksom konceptet jag hatar, allt det runt omkring, bilden av dem. Precis som jag ogillar konceptet Sylvia Plath. Jag kan inte riktigt utveckla det, men det har att göra med den fullständiga Sylvia Plathifiering som råder i det här landet. Sylvia Plath känns för övrigt som ett så minerat område att jag nog nöjer mig med att säga att jag aldrig läst något av henne som verkligen gjort intryck på mig.) Jag är inte ens säker på att jag gillar konceptet Marguerite Duras, men Hiroshima mon amour är helt mindblowing. Jag har bara läst den en gång förut, en hösteftermiddag då det skymde tidigt och jag läste den från pärm till pärm, i en fåtölj på Norrköping stadsbibliotek, vänd mot Södra promenaden. Jag läste så fort då, så jag tänkte att den här gången ska jag läsa jättelångsamt, men det gick inte. Synopsiset (eh, heter det så i bestämd form?) i början är bäst, helt lysande. Jag undrar om Scott Walker gillar Hiroshima mon amour. ”Omöjligt att tala om HIROSHIMA. Allt man kan göra är att tala om det omöjliga i att tala om HIROSHIMA”, det borde Scott kunna relatera till. Scott gillar också att prata om sånt man inte kan prata om. Vad bra allt blev när jag bytte bilduppladdningsställe! Alla bilder funkar nu, märker ni? Det är toppen. 17:51 Jag bläddrade lite i Sylvia Plats brev på biblioteket och jag erkänner att de verkar rätt kul (”kul” är kanske inte rätt ord förresten), så nu ska jag ge henne en chans. Jag älskar mitt lilla bibliotek! De har rätt kasst utbud iofs, och på lyrikavdelningen ligger en gulnad hög med lästips från 1981, men det är så mysigt. Och bibliotekarierna är så rara. Vad fint det måste vara att jobba där. 23:21 Jättegamla bilder på mig ut Ts jättegamla dator. Jag gissar på att det var sex år sen. Notera det rosa nitarmbandet. Herregud. Och all kajal. Skunkmess: ”ordet ‘synopsis’ har ingen böjning; ‘synopsen’ borde du nog skriva.” Jag skriver det nästa gång. Tack!
pärlstickare och andra utdöende yrkesgrupper	[2005-06-15 15:10:58.0]
15:01 Inte nog med att jag aldrig får några skivor att skriva om och att de skivor jag trots allt får med långa ojämna mellanrum är skittråkiga, nu får jag inte betalt heller. Fuck, jag orkar inte med det här. Jag trodde att jag skulle få pengar förra månaden, och sen när jag inte fick det tänkte jag att jag hade väl inte skrivit nåt på en månad då, jag har ju helt sjukt dålig tidsuppfattning, det stämmer säkert. Fast nu har jag ju faktiskt skrivit, nu kan jag ju faktiskt dra fram en tidning och peka på det, nu vill jag ha pengar. Jag får ont i magen av sånt här, jag känner mig alltid så jävla besvärlig. Jag kommer att skriva ett försynt och väluppfostrat mail där jag antagligen kommer låta något annat vara huvudämnet, och så lite i förbifarten droppa ”förresten, jag har inte fått betalt på två månader, kan du kolla upp det?, förlåt om jag är till besvär.” Jag trodde att jag skulle få lönebesked idag, men jag får bara räkningar och samma jävla Hemköpreklam för tredje dagen i rad. dfsjfdkjjjkjk!!! Att det är den femtonde innebär dessutom, förutom att halva juni gått utan att jag märkt det, att din komplettering skall vara högskolan tillhanda senast 2005-06-15 och jag har inte kompletterat med nånting, jag har inget att komplettera med. Du har inte styrkt den särskilda behörigheten som gäller för utbildningen!. Åh jasså. Jag är inte särskilt behörig. Glädjande idag är att jag inte är på väg till Hultsfred. Tack gud för att jag inte är på väg till Hultsfred. Och, jag skriver. Jag skriver om invandrarromaner och det är så roligt, jag lyssnar på Patrick Wolf och dricker kaffe och har det helt perfekt. quand je rêve c’est de toi mon amour, mon ami -great great minds against themselves conspire 20:38 Nu har jag fem blandskivor att göra! Jag måste bunkra tomma skivor innan det blir första juli och de blir dyra. De ska bli helt knäppt dyra. Jag skulle vilja ha en sån där Dymo-märkmaskin. Det har inget med blandskivorna att göra alltså, jag bytte ämne. Det ska vara en sån där gammal jätteanalog med röda och blå och svarta plastremsor. Jag vet inte riktigt vad jag skulle ha den till, men det verkar jätteroligt. Man kan designa omslag till blandskivor med den kanske. 23:44 Äh, nu är jag verkligen trött på mig själv. Nu får jag skärpa mig.
I followed the swans like I follow my dreams	[2005-06-14 12:38:33.0]
12:11 Jag måste sitta vid datorn i genomsnitt en och en halv timme innan jag känner mig uppdaterad om sakernas tillstånd. Även om jag vaknar vid en okej tidpunkt är det ändå lunch innan jag kan börja göra nåt vettigt. Nu är jag vaken och pigg och koffeinspeedad och vet inte vad jag ska hitta på. Läsa, antar jag. Läsa en skitdålig bok. Och tycka nåt om den. ”Det här är en skitdålig bok!” lär inte räcka. Igår när jag skulle åka till stan hade de dragit om hela spårvagnsnätet. Eller, spåren låg ju kvar där de låg i förra veckan, men linjenätet var helt nytt. Det gick helt nya spårvagnslinjer till Hisingen. Jag stod vid hållplatsen och visste inte vilken vagn jag skulle ta och kände mig ytterst världsfrånvänd. Det åkte förbi en tvåa, den linjen har inte ens existerat på, ja, år. Jag borde nog läsa Douglas Couplands Girlfriend in a coma kanske, den skulle passa fint nu. Hanteringen av odöda var recenserad i DN idag förresten. Jättesnällt recenserad. Jag stör mig på att den är så satans klumpig på sina ställen, boken alltså, inte recensionen, att man inte fattar vad det är som händer fast man läser det tre gånger. ”Flickan som gick över gården hade en exakt likadan, alltför stor kostym som hon själv. En likadan ryggsäck, samma spretiga, röda hår. Det enda som skilde var skorna. Flickan bar hennes favoritskor, gympaskorna som var trasiga, men som på henne var hela.”, eh, det var kanske inte det bästa exemplet, men glasklart är det definitivt inte. Vems skor, liksom. Eller, ”Det var som att riva upp ett kaffepaket”. Huh? När jag blir stor vill jag ha ett skrivbord. Det här är köksbordet. Det äts inte middag där särskilt ofta.
in return, take this heart of mine	[2005-06-13 13:42:15.0]
13:19 Jag dricker sjukt starkt Stig Larsson-kaffe i ett försök att väcka mina smaklökar genom att chocka dem. DN Kultur är så vacker idag, har ni sett den? Det är fjärilar på. Mina föräldrar bygger ett hus i nån slags ekologisk supermiljö där det finns en massa äckliga insekter som bara existerar i tre exemplar, och en massa fjärilar som tydligen är utrotningshotade. Mina föräldrar skriver upp alla fjärilar de ser och skickar in listan till nån vid Linköpings Universitet som håller på med ett fjärilsprojekt. Det är bra att mina föräldrar har något att sysselsätta sig med när de inte spikar lite förstrött på huset som ska bli deras hem när augusti är slut. De har fått en varsin t-shirt med en färgglad fjäril på. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är förresten ett jättefascinerande projekt. 100 band under tjugo år! Fatta vad mycket äckliga insekter och svampar det finns att kartlägga. Ett band ska handla enbart om havsborstmaskar. Det finns 350 arter. Jag gillar tanken på att någon dokumenterar allt, det känns tryggt. Jag tror att den här fjärilen heter sorgmantel. Det finns en akvariefisk som heter sorgmanteltetra. Man kan undra varför. De är inte särskilt lika. 17:55 Jag blir mer och mer övertygad om att jag är lite dum i huvudet. Jag glömmer alltid det viktigaste, som idag var att posta min jobbansökan. Den kommer in i tid om jag postar den imorgon också, men jag tänkte att det skulle se snyggt ut om den inte anlände i sista minuten. Jag glömde det näst viktigaste också, mitt kort, som T lånade igår, så jag var alldeles pengalös. Linda Skugge har skrivit en väldigt fin artikel i senaste Arena, jag måste åka tillbaka och kopiera den. Jag hade råd att kopiera det jag var där för att kopiera iallafall, jag känner mig stolt och duktig över att ha researchat lite, och lånat poesi. Jag tänkte gnälla lite över en grej, men det funkar inte riktigt. Grejen var ungefär den här: Vad är dealen med att låna uttrycket från en i prestige lägre stående uttrycksform när man själv tillhör den lilla krets som faktiskt beretts tillträde till motsvarande uttrycksfom med hög prestige? Go slumming liksom. Jag vill inte applicera det här på det jag tänkt applicera det på, men ni kan ju applicera det på vad ni vill. Jag fattar nog inte dealen med det vilket uttryck det här än tar sig. Och det här är inget trist No Logo-influerat prat om kommersialisering av… ja, vad ni vill, sånt som är fridlyst och ”äkta”, jag pratar inte om kommersialisering över huvud taget, utan om att ha det fina men ändå välja det fula för att få nån slags undergroundcred. Vad är dealen med det? Shit vad krångligt det blev.
but I’m not supposed to know	[2005-06-12 20:45:11.0]
20:33 Imorgon är det måndag, då ska jag officiellt vara frisk, glad, energisk och initiativrik. Posta jobbansökning! Leta fler jobb att söka! Städa! Skriva! Pilla med min hemuppgift som jag inte lämnat in än! Börja med artikeln jag ska skriva med T! Hela veckan ska bli toppen. Jag borde socialisera lite, fika med folk. Bli full. Ja. Om man vill kan man läsa en medlidande text om Fredrik Lindström här. Den ligger under den första sjuan uppifrån. Nu blir det pizza. Igår såg jag ”Dead Zone”, det var trevligt. T älskar åttiotalsfilmer. Det är mycket fascinerande att de är så långsamma. Hur scener som skulle fått max 30 sekunder i en film idag får ta fem minuter. Det är förresten Stephen King-revival nu. Bara så ni vet.
Yes, darling, but is it art?	[2005-06-11 00:12:53.0]
00:12 Jag ville bara skriva den där rubriken. 15:44 Åh, lättnaden. Lättnaden över att ingen av de som gick på skrivarskola med mig är med i den här debutantologin heller.
they won’t read your biography, these men	[2005-06-10 00:52:37.0]
they will only break your heart 00:51 Fatta vilken bra skiva! Det här blir försommarens soundtrack. Nu vill jag göra blandskivor mer än nånsin. Räck upp handen om ni vill ha! 21:07 Haha!, Helsingborgs dagblad tycker att jag är rolig! Det är ju helt sjukt. Nu är jag skitglad och ska göra mat och sen ska jag göra blandskivor. Jag spillde te över halva min På Stan idag. Jag måste börja dricka kaffe igen. Har ni tänkt på att man inte är sugen på kaffe när man är förkyld? Jag har druckit säkert trettio koppar te sen jag blev förkyld. Det är äckligt med te. Särskilt i såna absurda mängder. Jag måste bli frisk. Jag är glad. Puss! 21:14 Äsch, jag är så stolt, jag måste citera lite, ni kommer säkert vara för lata för att klicka på länken och läsa själva ändå: ”Roligast är medarbetaren ”T”, som i sin ”DN-kritiska-Skunkdagboks-special” närläser och kritiserar DN Kultur och är allmänt kulturpolitiskt anti. Ironiskt? Ja, vem vet.” Ibland vet jag ju inte själv. Läs otidskrift nu, det är där det händer.
there’s a band playing on the radio	[2005-06-09 01:43:34.0]
01:58 Meh! Alla känner verkligen varandra! Alla som skriver nåt som är värt att läsa i det här landet känner alla andra som gör det. WTF, om jag nånsin får ingå i något slags sammanhang ska jag bojkotta det. Jag ska stå i ett hörn och se sur ut och sen ska jag gå hem och dissa folk på internet. Sluta känna varandra! Det bor nio miljoner i det här landet, umgås med nån annan för guds skull. 23:35 Tjoho, skatteåterbäring. Jag har shoppat vitt vin (det är första gången i mitt liv jag köper vitt vin! och nu slog jag till med tre liter!) och hårkräm och pistagenötter. Och så har jag gjort jättefin mat till T och mig, lax med couscous och grönsaker och yoghurtsås och druckit av mitt nya vin och det har känts som sommar. Nu ska jag göra te. Snart är jag frisk. Imorgon blir det H&M för första gången på typ två veckor. Har ni förresten tänkt på att 4400 på TV3 är precis samma story som Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist? Det är det. Fast det är zombies och inte människor hemkomna från rymden i den senare. Jag läste ut boken igår och blev rätt besviken på slutet. Och att den var så dåligt korrläst. Fast den var grymt spännande. Jag hade svårt att sova sen. Min mamma ringde idag och sa att mitt barndomshem är sålt och att de nya ägarna flyttar in första september. Hallå, mina rötter förvinner. Hur hanterar man sånt här? Jag behöver en grundläggande trygghet. Nu ska mina föräldrar flytta ut i obygden och fiska och odla hallon. Jag ska läsa Kalla det vad fan du vill nu. Kolla vad mycket jag läser! Jag har läsflyt. Jag borde sätta igång med Bergtagen nu kanske. Eller Alexandriakvartetten. Eller På spaning. Eller inte.
I’ll never learn to read between the lines	[2005-06-08 14:11:16.0]
13:57 Det var en artikel i SvD i fredags (jag ligger lite efter med min mediauppdatering) om fanzines. Så här står det i början: ”På nätet är ordet friare än någonsin. Men det finns de som fortfarande tycker att trycksvärta betyder mer. /…/ mitt i blogghysterins stormöga lever fortfarande en allt brokigare fanzinekultur som tänjer på gränserna för detta alternativismens högt aktade medium, som utnyttjar det svärtade papprets estetiska potential och som erbjuder ett nygammalt alternativ till bloggarnas värsta nonsenspladder som till mer traditionella medier.” Som att det bara var att välja! ”Eh, ska jag starta en blogg eller ett fanzine?”. Hallå, det kostar PENGAR att göra ett fanzine. Pengar som ingen ger en, mer än kanske ABF om man tjatar och tjatar och ljuger om att man har en studiecirkel, och då ger de en typ åttahundra efter tre månader. Ett fanzine kräver ett startkapital, blev jag plågsamt medveten om i våras. Alla som gör ett fanzine har på något sätt kunnat hosta upp lite pengar. Har man inte pengar måste man skriva på nätet om man vill skriva över huvud taget. Det är inte bara att välja. Jag har inga pengar alls. Jag har trettio kronor på mitt konto, då kan jag ta ut en hundralapp. Det blir det inget fanzine av. Ge mig pengar så gör jag ett fanzine, värsta bra fanzinet. Mediekritik! Medelklasskritik! Inkonsekvent kritik av allt man kan tänka sig! Trams och ordvitsar! Det är mycket fascinerande att de stora svenska morgontindningarna så konsekvent låter bli att skriva att saker kostar pengar. 14:28 Jag testar att lägga mina bilder på ett nytt ställe eftersom Onlinecenter alltid är nere. Det här är Norsholms vattentorn precis innan regnet bryter ut.
Nigel just needs a helping hand	[2005-06-07 16:15:47.0]
16:13 Eftersom jag får hela min världsbild praktiskt förpackad i Dagens Nyheter har jag nu förstått att Uje Brandelius i Doktor Kosmos är arg på Natalia Kazmierska, på hennes recension (kolla, vad bloggigt av mig att länka) av Doktor Kosmos senaste album. Jag tycker att den där recensionen är det vettigaste Natalia skrivit på evigheter. Jag hatar Doktor Kosmos. Med glöd och innerlighet. På Doktor Kosmos hemsida kan man spela ”klasspingis”, en variant av gamla Atari-tevespelet Pong. Man spelar mot överklassen, som har en jättestor pinne att slå bollen med. Själv är man underklass och har en liten pinne. Doktor Kosmos tycker uppenbarligen att de är är underklass. Uje Brandelius skriver i en krönika på sidan att han tycker att det är dags att sluta prata om klass och börja prata om pengar. Om haves and haven’ts, om fattiga och rika. ”När Marx uppfann sitt klassbegrepp så var nog inte hans avsikt att jag och mina kompisar skulle sitta och tävla över ciabattan om vem som gick minst på opera när vi var små och vems mamma som läste mest skvallertidningar. Hans avsikt var att vi skulle bli bättre på att fördela pengarna.” Jag tycker att det är lätt att säga så när man är en av dem som sitter i trygg förvissning om sitt kulturella kapital (ja, jag använder mig gärna av det begreppet, det är min favoritgrej i hela världen, åh åh kulturellt kapital, sen du kom in i mitt liv har du förklarat allt, fått mig att kunna namnge allt jag tidigare inte kunnat beskriva utan bara känt lite vagt och tafatt, du är det bästa som hänt mig), då kanske det inte är så viktigt, då kanske man tycker att pengar är viktigare. Jag skiter i pengarna. Jag var på apoteket i Sturegallerian när jag var i Stockholm och det var jävligt obehagligt men jag kan ta det, jag är aldrig vid Stureplan annars och det är bara i såna miljöer jag tänker på pengarna, och de miljöerna kan jag ju undvika, medan det kulturella kapitalet skrattar mig i ansiktet varje gång jag öppnar min morgontidning. Alltså Uje, har du hört Common People med Pulp? Jag vet att du vill ligga med arbetarklassen, men det är nog ingen som är intresserad, jag är ledsen. 17:15 Bildkavalkad! Best of Stockholmstaklampor. Jag i en vacker spegel, med vackra bokhyllor i bakgrunden. Vackra böcker ur den vackra bokhyllan. Koalor! 17:35 Haha, ”servera frukten tillsammans med rumsvarm vaniljglass”. Nu måste jag lämna datorn. Det är iofs ett friskhetstecken att jag sitter här. Fast nu måste jag nog gå och läsa lite. 20:35 Making plans for Nigel är en sjukt bra låt! Den är dagens låt. Idag gillar jag den med Nouvelle Vague. Jag gillar Highschool Stalker med Hello Saferide också. Dammit, varför blir det jämt såhär, så fort jag spelat in en blandskiva till nån hittar jag en massa musik jag borde spelat in istället. [2005-06-06 19:46:47.0] 19:35 Okej, boken heter Med uppenbar känsla för stil och författaren heter Stephan Mendel-Enk och inget annat. Jag läser så slarvigt. Jag tror alltid att saker heter det jag tror att de ska heta. Ganska ofta tror jag fel. Det var i vilket fall som helst en bra bok. Jag är i Göteborg nu och jag är förkyldare än någonsin och jag ska spara er detaljerna om detta. Stockholm var trevligt, frånsett dåligt väder, och förkylningen. Och att det var Stockholm. Nu läser jag Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist. Det är också en bra bok. Jag måste läsa mer böcker. 19:46 Man får förresten inte säga ”B skriver på bloggen”. Vaddå ”på bloggen”?, som om ”bloggen” var en plats, typ ”på internet”. ”På bloggen” finns inte. Det finns inte ett ställe som heter ”bloggen”. Det heter ”B skriver i sin blogg” och inget annat. [2005-06-02 22:43:34.0] 22:38 Jag bara tittar in och säger hej lite. Hej. Jag är i Stockholm. Det är modemuppkoppling här. Saker tar lång tid och kostar pengar. Jag sitter i ett vackert vackert rum fyllt med bokhyllor. Nu ska jag gå ut i det vackra vardagsrummet med vacker konst på väggarna och ligga lite i den vackra soffan. Jag är förkyld igen. Jag ska göra te. Stockholm är så jävla otäckt. Jag törs inte gå själv på stan. Folk glor på mig. Jag måste spegla mig i varje skyltfönster och tänka att jag ser helt fel och ful ut. Jag fattar inte hur folk fixar att bo här. DN var rolig idag, ”Insidan” handlar om medelklassen och om hur torftigt det är med hyreslägenhet vid bullriga Skanstull. Det var DN-människor överallt på stan. DN-mammor är det otäckaste jag vet. De kan förklara allt för sina barn. Jag har köpt dyrt läppglans. Och eh, jag måste sluta nu. Nån annan betalar telefonräkningen. Tjarrå. det är 2005 och har precis slutat regna [2005-06-01 11:05:08.0] 11:02 Jag har en massa rara meddelanden jag inte hunnit svara på, och nu ska jag springa till bussen och fara till Stockholm över helgen. Min internettillgång kommer att vara högst begränsad, men jag ska se vad jag kan göra. Annars hörs vi på söndag. Jo, och man kan ju nå mig på mobilen också. Puss! what I do like, I love passionately [2005-05-31 12:53:05.0] 12:35 Sluta regna. Jag måste ha kinaskor på mig. Jag måste ha ett jobb. Utbildade civilingenjörer säljer mobiltelefoner. Hur ska jag då kunna få ett lätt och roligt kontorsjobb? Det finns inga lätta och roliga kontorsjobb om man inte blev anställd 1966. Jag sitter hemma och jonglerar med mina 116 högskolepoäng och min förmåga att uttrycka mig i skrift. Detta inbringar inte pengar. Hur gör man för att tjäna pengar på sin förmåga att uttrycka sig i skrift? Skriver man ett mail till nån man nästan känner som jobbar på en tidskrift och säljer in en idé? Då måste man ha en idé. Då måste man ha självförtroende. 15:23 Alla gör det här formuläret nu. Jag snodde det från Erika. 1. Hur många böcker äger du? 411 stycken katalogiserade. Det har tillkommit några jag inte orkat skriva in. Om jag ska räkna samtliga böcker, och räkna med alla ungdomsböcker, Kitty-böcker, Lotta-böcker, Enid Blyton-böcker, Sidney Sheldon- och Danielle Steel-böcker, dåliga bokklubbsböcker, dåliga konstböcker och annat som ligger hemma hos mamma och pappa blir det nog åtminstone ett par hundra till. 2. Senast köpta bok Med en uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Ek. Ligger ännu outhämtad i ett CDON-paket på Posten. 3. Senast lästa bok Roald Dahls Häxorna, för studiernas skull. Annars; Det trygga äventyret, en fascinerande bok om den svenska medelklassen av Bengt Carlsson. Samt den där Ponton-antologin som kom med posten för ett tag sen. 4. Fem böcker som betyder mycket för mig Donna Tartt, Den hemliga historien. Läst elva gånger. Ernest Hemingway, Edens lustgård. Gav mig som fjortonåring en faiblesse för matpornografi, erotiska triangeldraman och lättjefullt liv på riveran. Per Hagman, Pool. En helt logisk fortsättning efter ovan nämnda Hemingway. Med den enorma fördelen att Per Hagman var vid liv, i Sverige, popstjärnesnygg och möjlig att projicera allehanda romantiska flickrumsfantasier på. Stig Larsson, Natta de mina. Bästa poesin. Förändrade hela min värld, typ. Geir Gulliksen, Vuxna dikter. Näst bästa poesin. Bubblare: Thomas Mann, Döden i Venedig. Vladimir Nabokov, Lolita. Tor-Ivan Odulf, Skymningen gör dårarna oroliga. Marguerite Duras, Hiroshima min älskade. [2005-05-30 23:22:13.0] 23:19 Min grupp diskuterar serier: – ”Ensamma mamman” tyckte jag så mycket om! – Ja, Cecilia Torudd är jättebra! [förklarar för den tyska utbytesstudenten] – Det handlar om ensamma mamman som har såna problem med sina tonårsbarn. Och hon hatar smulor, och så kommer hon hem och det är smulor över hela bordet och hon bara skriker AAAAAH! SMULOR!!! och så tar hon duken och skakar den över barnens sängar. [alla skrattar] – Ja, och ”Kalle och Hobbe” är ju underbar också! [2005-05-29 15:21:09.0] 15:08 Bo Madestrand frågar sig hur många som ens märkt att det är designår i år. Det frågar jag mig också. Jag skrattar ihjäl mig åt designåret. Sen kommer jag på att det lär ha kostat skitmycket pengar. Då blir jag arg. Min ilska är ganska vag. Jag vet inte vem som bör hållas ansvarig. När jag ser någon på stan med en färgglad tygkasse tänker jag föraktfullt ”Du tar säkert del av designåret!” Fredrik Strage, förresten: det finns en monumental skillnad mellan tidiga Oasis och the Tough Alliance, och den består i att de senare stinker HDK-fest lång väg. 15:35 ”Din morsa tar del av designåret!” ”Din morsa tar del av designåret!” är sommarens förolämpning. i fältet nedan får anteckningar inte göras [2005-05-28 23:54:26.0] 23:50 Öh, jag har hjälpt B att flytta och det var så sjukt jobbigt. Det var sjukt varmt dessutom, och jag bar mest av alla. Jag har nog aldrig burit mer i hela mitt liv. Sen blev jag så utmattad att jag somnade på golvet. B och jag åt falafel i en park, och sen åt vi chips och drack vin på altanen. Nu ska jag sova i evigheter. Godnatt. B är förkyld och ville inte vara med på bild, men det här är större delen av B som dricker vin. still wearing push-up bras [2005-05-27 02:31:46.0] 02:25 Jag behöver ny musik. Vårens låtar har varit (ingen inbördes ordning) Bloc Party – Banquet [Phones disco edit], Darin – Money for nothing och Eurosport – Your brother is my only hope. Nu har jag lyssnat sönder dem. Särskilt Darin. Nu behöver jag nåt nytt. Nåt som känns som nu. Saint Etienne känns inte som nu. Kom igen. Mata mig. no promises, no demands [2005-05-26 15:57:51.0] 15:54 T är och intervjuar Brett Anderson. I telefon, men ändå. Alltså, Select-omslaget uppe till vänster är helt fantastiskt. Ingen som såg det kan ha undgått att bli hopplöst förälskad. 19:42 Alltså, jag måste sluta skriva ”alltså” hela tiden. Mitt språk är torftigt. Jag borde formulera mig bättre. Jag kan om jag vill men tyvärr är jag lat. Brett blir sur om man frågar nåt om Bernard. Dill är sommarens krydda. Att jag inte odlade dill på altanen! Timjan och persilja, vad är det för loserkryddor? Hur ofta har man timjan på nåt? På varma mackor? Kommer jag äta det ens en gång i sommar? Jag måste åka och köpa en liten dillplanta. Och en basilikaplanta. Och en kruka att sätta dem i. Jag måste jobba på med mina ungdomsromaner. Jag skriver om ”Trälarna”. Den utspelar sig i Norrköping. I Norrköping säger man att saker är ”träliga” om man menar att de är jobbiga och tråkiga. Säger man så på andra ställen? Johan Croneman, vad tror du? when lilacs last in the dooryard bloomed [2005-05-25 02:16:58.0] 02:07 Alltså, vad är dealen med att folk blir arga över yttranden som ”Skriv fem timmar om dagen så har du en hyfsad roman om en månad”, eh, är det inte så det är då? Om jag skrev fem timmar om dagen skulle det ju bli material till en roman. Den skulle antagligen inte vara speciellt bra, men det skulle den nog inte vara om den tagit mig två år att färdigställa heller. Jag blir så äcklad över reflexen att hålla pöbeln på avstånd från Litteraturen genom att hävda att det är så jävla svårt. – Men om det bara är att skriva kan ju vem som helst göra det! Rörmokare i Borlänge! Alltså, jag tror inte ni behöver oroa er för det. Jag tror ni kommer att hålla ert försprång ändå. Eller komma på nya sätt att göra det. Lugna ner er. 13:32 Det känns som morgon. Jag har varit vaken i timmar. Jag ska göra mer kaffe, börja på min andra hemppgift, och sen ska jag belöna mitt flit med att åka till Emmaus. Jag har fått CSN idag, 1600 kronor och de bränner i fickan. Jag har dem ju inte ens i fickan i och för sig. Jag har 42:50 i fickan. En grej jag tänkt på, när det gäller rökförbud på uteställen och att det börjar lukta svett istället: fatta att det här är sommaren när sjutusen indiekids + jag kommer gå runt i nya Cheap Monday-jeans som man inte får tvätta på tre månader. När det äntligen blir varmt i slutet på juli och vi börjar svettas i dem vill iallafall inte jag stå i ett hörn på Uppåt Framåt. Nu blir det analys av berättandet i två ungdomsromaner. Jag vet inte vilka jag ska välja. Jag hatar ungdomsromaner. Jag hatar nivåer. Jag har en avig inställning. Johan Croneman förresten, kolla, här sitter jag och tar plats i periferin och saknar helt mediekompisar att blogga om. ”Det skrivna ordet är klent. Många människor föredrar livet” stod det i DN igår. Förr var man tydligen tvungen att välja, men nu har vi ju bloggarna. If it’s not love, then it’s the blogs that will bring us together. Blogg är det nya UGG. dsfdsafddsfdsfdhfd!!!!1 Jag hatar att allt måste analyseras. Analys är ett medelklasspåhitt. Från och med nu ska jag gilla och ogilla saker helt omotiverat. all in the palm of your hand [2005-05-24 23:19:50.0] 23:17 Tjoho, best of denna dagboks DN-kritik på otidskrift.se! Kolla in! Nu ska jag promenera till Statoil och köpa Läckerol bara för att det är så roligt att promenera till Statoil. Och så kanske jag ska plocka mig en kastanjblomma. Tjarrå. 23:19 Jag måste vända på mitt dygn förresten. Konkreta tips mottages tacksamt. Borde jag försöka hålla mig vaken hela natten? Funkar det? vid denna tid deltar även Ellen Key i debatten [2005-05-23 00:23:29.0] 00:13 Öh, ”Spelkortsmysteriet” av Jostein Gaarder är mer än jag fixar just nu. Så himla tråkig. Alla ska ha läst den och kunna diskutera den imorgon. Plus en Harry Potter-bok, och nåt mer som jag har glömt. Jo just det, Tove Jansson. Jag fattar aldrig nåt av böckerna jag läser, jag är så trög. Ibland tror jag seriöst att det är nåt fel på min perceptionsförmåga. Det kanske i och för sig mest bottnar i en aversion mot persongallerier befolkade av dvärgar som heter Bagar-Hans. Ibland känns det som att vi mest recenserar böckerna i gruppdiskussionerna. ”Jag läste den här för min femåring och han älskade den!” eller ”Jag undrar hur barn i förskoleåldern skulle reagera på den här, jag tycker att den är så våldsam och grym”. Mer utvärdering än analys. Igår satt jag och läste gamla nätdagböcker. Det finns dagbok av mig på nätet sedan 9 mars 2001. Det är mer än fyra år. Nu citerar jag från mitt allra första nätdagboksinlägg: ”Det känns inte som att jag hinner med riktigt. Liksom; på måndag börjar vi med renässans & rokoko och jag är fortfarande inte klar med alla greker. Jag ligger läskigt mycket efter. Måste vara lite mer disciplinerad. Måste gå upp tidigare om morgnarna. Det funkar inte ens att gå till biblioteket längre för jag börjar bara läsa några andra böcker än de jag ska läsa, eller så tycker jag så synd om mig själv efter några timmar att jag går ner på stan och till Hennes & Mauritz och köper läppglans istället. Det är inte bra studieteknik.” Ehrm. 00:23 Åh, jag skrev ju dagbok på Lunarstorm också. Redan 12 september 2000. Herregud vilken deprimerande höst det var. Jag citerar ett stycke från 15 september: ”Konstaterar att [här icke namngiven författare] måste ha lyssnat på Suede eftersom början på en av novellerna är ett i det närmaste plagiat av Suedes ”Duchess”. Funderar på om det är N som fått honom att lyssna på Suede och var i boken hon förekommer och att jag kanske också borde ligga med en författare och bli omnämnd i hans böcker, för det känns som en kul tanke. Funderar på vilken författare jag i så fall skulle ligga med, men kommer inte fram till nåt bra svar.” 01:52 Kolla, en Bonjour tristesse-mugg! Så himla snygg! och det finns jättemånga andra att välja på. 16:33 Kolla, tygkassar också! Jag måste ju ha en sån. ”Har ni inte läst skönlitteraturen är det ingen idé att ni kommer hit!” sa vår lärare strängt första lektionen. Jag känner mig rebellisk. 21:24 Det har blivit helt sjukt fint ute under tiden jag legat inne och snorat. Kastanjerna blommar! Så himla fint. Och äppelträden. Och hundkex! Jag har alltid tyckt att hundkex är en loserblomma, men de är toppen. Hundkex kan vara sommarens blomma. I was fucked to my very foundations [2005-05-22 18:55:49.0] 18:39 Jag trodde att jag inte ens skulle klara av min inlämningsuppgift eftersom jag är helt lost när det gäller allt som ska lämnas in när det gäller akademiska studier, jag trodde att jag aldrig någonsin skulle få ihop de minst fem sidor som krävs eftersom jag vänt och vridit och byggt ut varje mening i det oändliga och fortfarande landat på knappt fyra sidor även om litteraturlistan är skitstor och upplägget mycket luftigt. Men nu hittade jag en artikel jag missat, ett debattinlägg av Kertin Thorvall, bless Kerstin Thorvall! Allt kommer ordna sig. Med 0,5 cm indrag blir det jättemycket text, tjoho. Jag har sovit hela dagen. Min hjärna är luddig och mitt hår är smutsigt. Jag är rätt äcklig. Imorgon har jag bestämt mig för att vara frisk, för jag måste gå till skolan och jag måste läsa jättemycket och jag måste skrubba hela lägenheten för snart ska B flytta in lite tillfälligt. Jag kan inte vara sjuk när det är vackert väder. Jag blir stressad. Sommaren börjar ju aldrig förrän i mitten av juli nu för tiden, men jag blir stressad ändå. Jag ska lägga av med att tänka så mycket. Jag skulle verkligen vilja gå en sommarkurs i botanik, men det får jag inte för jag tillbringade min gymnasietid med att glasera fula keramikskålar och rispa med vassa grejer i kopparplåtar. Jag tycker att folk som bloggar om litteratur ska skärpa sig och sluta använda ett litterärt språk. Ingen blir imponerad ändå. Morrissey fyller år idag. Maj måste vara en toppenmånad att fylla år i. Jag fyller år i slutet på augusti och det är kanske den sämsta tidpunkten av alla. Grattis Therese, nu är du ett år äldre och i naturen ruttnar äpplen och blad börjar långsamt skrumpna ihop. Det är mycket svårt att inte se hela världen som en illustration av ens åldrande om man fyller år i början på hösten. Ni vet den där lukten av äpplen som fallit av träden och börjat ruttna och luktar tungt och sött? Så luktar min födelsedag. 20:23 ”Bland kulturarbetare som till vardags är ivrigt syselsatta med att skapa och förmedla kultur till andra uppstår ibland en besvärande yrkessjukdom. Man blir van att se andra som objekt, som kulturkonsumenter vars vanor och ovanor man måste känna till för att kunna sprida sina produkter. I allt detta intresse för folk därute, presumtiva biblioteks- och museibesökare, glömmer man lätt att man själv är medlem av en ganska exotisk svensk subkultur: kulturarbetarkulturen. /…/ Här i landet har vi en lång folkhemstradition med förmaningar om att leva ett bättre liv: äta riktigt, läsa riktigt, fostra riktigt. Befinner man sig i kulturellt överläge, som representant för en kultur med officiell kvalitetsstämpel, blir de egna värderingarna lätt osynliga. En förkrossande majoritet av kulturarbetarna är präglade av ett medelklassmönster, antingen genom uppväxt eller utbildning. Detta kulturmönster är ofta så självklart, så normal och naturligt att vi som dess bärare sällan får ögonen på det. Med oss in i kulturdebatten har vi alltså ett bagage av föreställningar om det rätta, det riktiga och det goda livet, vi är inte några neutrala smakdomare.” Skriver Orvar Löfgren. Och idag tycker jag inte att det som känns jobbigt är problemet som texten beskriver. Utan att det står ”vi”. Att det alltid står ”vi”. 20:39 Kanye West är förresten en sån tönt. Jag skrattar ihjäl mig. Mest kanske jag skrattar åt alla som gillar honom förresten. Haha! Töntar! töntbjörn [2005-05-21 00:03:26.0] 00:00 Om jag bodde i Stockholm skulle jag springa till Kulturhuset och kolla in utställningen med foton av Madame Yevone. Att döma av hemsidan om henne är bilderna helt fantastiska. Pierre et Gilles goes societsdam på trettiotalet liksom. Jag vill åka till stan och köpa några meter sidenband. Hoppas att jag är pigg och feberfri imorgon. [2005-05-19 23:56:09.0] 23:50 Nu har jag varit sjuk i tre dagar. Jag har inte tid att vara sjuk, jag måste studera och uppdatera min skunkdagbok. Nu har jag ju inget att skriva, jag har bara legat inne och sett sex avsnitt av ”Sex and the City”, tre avsnitt av ”Lost”, ett avsnitt av ”Desperate Housewives” och ett avsnitt ”L-word”. Jag har lyssnat på Eurosport och ätit halstabletter och läst för många bloggar. Borde jag skaffa en blogg? Det är så trivsamt med skunkdagbok. Här kan man skriva trams. Idag promenerade jag till biblioteket och hämtade ut ”Medelklassen – det trygga äventyret” som jag beställt. Snart kommer jag inte kunna umgås med någon. Ja. Nu ska jag nog sova. Hejdå. [2005-05-17 00:50:40.0] 00:47 Hrmpfffgjfhvdhlkvf 13:36 Jag har jätteont i halsen! Jag avskyr att ha ont i halsen. Jag kan inte prata. Jag går runt och är tyst och dricker te. don’t wanna know about your sea green curtains [2005-05-16 14:27:47.0] 14:18 Varning! Sjukt långt dagboksinlägg! Man måste inte läsa. Kulturfanzinet Nässla, eller vad det nu skulle heta, dog innan första numret blivit färdigt, men som en fortsättning på tankarna om ”underklassens litteratur” publicerar jag här en grej som var tänkt till fanzinet. Det skulle bli en följetong med namnet ”Våra föräldrars bokhyllor” eller nåt sånt, och handla om exakt det namnet antyder. Jag börjar med mina föräldrars bokhylla. Eventuellt kommer det en fortsättning, men hoppas inte på för mycket. Och, sorry för den crappy bildkvalitén, det funkade inte med blixt och jag är uppenbarligen inte särskilt stadig på handen. Man kan klicka. Mina föräldrar har nu för tiden en enda bokhylla. Det är min pappa som byggt den och den är speciellt måttanpassad för att alla 25 band av Bra Böckers lexikon ska få plats i rad på en hylla. Mina föräldrar investerade i alla band av lexikonet nån gång tidigt på åttiotalet för att, får man anta, jag och min syster skulle ha en rik källa till kunskap att ösa ur till exempelvis skolarbeten. Och för att mamma gillar att slå upp saker. Hon brukade säga ”Slå upp det!” om man frågade nåt hon inte kunde svara på, och då gjorde man det. Oftast fick man svar. Jag älskar Bra Böckers lexikon. Jag kunde tillbringa timmar med att på måfå välja ett band och sedan läsa om allt som verkade vara intressant. Exempel jag minns: friktion, djuphavsfiskar, Greta Garbo och Manets användande av platta ytor. Jag var asocial redan som barn. Tidigare hade mina föräldrar en större bokhylla, men när vardagsrummet renoverades rensades en massa böcker bort och den nya bokhyllan blev betydligt mindre. Bland de böcker som nu för en undanskymd tillvaro i skräprummet märks sjukt många exemplar av Svenska Turistföreningens årsbok och diverse böcker om fiske. Två böcker har jag stulit: Ulf Lundells ”Jack” (min pappa gillade verkligen Ulf Lundell när det begav sig. Jag har dock aldrig bevittnat hur min far faktiskt läser en roman, detta utspelade sig innan jag föddes.) samt ”Vagabondliv i Frankrike” av Ivar Lo-Johansson, som ursprungligen tillhörde min morfar. Jag vet mycket lite om min morfar, men uppenbarligen läste han böcker. Han kunde teckna också, och spela poker, och så hade han jobbat på varvet i Norrköping och hade en bokmärkesängel tatuerad på ena överarmen. De skönlitterära böcker som finns kvar i vardagsrummet är (från vänster till höger): Evan H Rhodes – En armé av barn Juan Marsé – Sista kvällarna med Teresa Anne Tyler – Den andre brodern Lars Rosander – Vargarna Lars Rosander – Vargarna från Elba Colleen McCullough – Tim Belva Plain – Dit ödet vill Sidney Sheldon – Lucias flykt Sidney Sheldon – Inget varar för evigt Sidney Sheldon – På andra sidan midnatt James Michener – Frihetens sjö, del 1+2 (av någon anledning inte placerade bredvid varandra) Maeve Binchy – Tänd ett litet ljus Lauren Bacall – Jag själv Waris Dirie – En blomma i Afrikas öken Judith Krantz – Princess Daisy Maeve Binchy – Circle of friends Antoni Gronowicz – Garbo Robert James Waller – Stilla vals i Cedar Bend Paul Gallico – Poseidonkatastrofen Saul Bellow – Han med foten i klaveret Isaac Bashevis Singer – Berättelser från gamla och nya världen Isaac Bashevis Singer – Familjen Moskat Isaac Bashevis Singer – Jacobys hus Isaac Bashevis Singer – Godset På hyllan under: Colleen McCullough – Törnfåglarna Jack London – Varghunden (härstammar från min fars barndom, då han enligt uppgift tyckte om att läsa ”klassiker”) Det på hyllan under, som inte är skönlitteratur, är en serie böcker om svensk natur, några gamla vackra böcker som heter ”Djurens liv”, ”Djurens värld” och ”Svenska växter”, samt alla band av ”Nordens flora” och en bok av Gunnar Brusewitz. De böcker som inte är ren underhållningslitteratur (Rosander, Singer t.ex.) är från Bra Böcker och kom tillsammans med lexikonet, det var så man köpte det – i paket bestående av en del lexikon och en eller två delar skönlitteratur. Därav det sjuka överskott av exempelvis ”Sista kvällarna med Teresa” som råder på landets alla Myrorna och Emmaus. Böcker jag vet att min mamma läst: Sidney Sheldon – På andra sidan midnatt Lauren Bacall – Jag själv Waris Dirie – En blomma i Afrikas öken Colleen McCullough – Törnfåglarna Min mamma läser en halv bok om året om hon har lite flyt. Min pappa läser några böcker om fåglar och hur man bygger hus. Om ni är uppmärksamma märker ni avsaknaden av exempelvis ”Ett öga rött”. Jag vill inte sitta här och självömka, men alltså: naturligtvis är det svårare att hitta ett läsande (av annat än underhållningsromaner) om man växer upp med en bild av att Litteraturen är Sidney Sheldon och ”Törnfåglarna”. Det är svårare att utveckla ett språk och ett skrivande. Det är svårare att ta till sig kultursidorna i dagstidningarna, inte minst för att de aldrig skriver om litteratur man hört talas om. Jag tror verkligen att man bör läsa mycket för att tillägna sig ett språk. Jag är definitivt inte personen att säga vad det är man ska läsa, men jag är rädd att det nog måste vara något annat än Sidney Sheldon, iallafall ibland. Det är naturligtvis jobbigare att behöva göra den resan helt på egen hand. Om ingen i ens familj läser böcker, om ingen i hela ens släkt läser böcker, om de flesta i ens släkt tycker att det är lite konstigt att läsa böcker, eller iallafall att läsa så många. Tacka fan för att allt är lättare om man har med sig språket och litteraturen och den goda smaken hemifrån. Om man går till biblioteket och kommer hem med böcker man kan diskutera med sina föräldrar. Eller, om man inte ens behöver gå till biblioteket, för böckerna står där, i vardagsrummet. Det vore fint om någon pratade om det här nån gång. Om någon skrev om det på en kultursida. Om någon sa: Häri ligger ett klassrelaterat problem. Om någon sa: Oj, kolla, det handlar kanske inte om bra och dålig smak. Det handlar kanske om förutsättningar också. Det handlar om vad man har med sig hemifrån. Om någon skrev: Det finns en orsak till allt. Det finns en orsak till att folk läser populärlitteratur. Och orsaken är väldigt sällan att folk är dumma i huvudet. 20:15 Jag gick till biblioteket och lyssnade på the Jam. Jag kanske borde gjort det här till min vår med Paul Weller istället, Paul Weller är mindre skrämmande än Bruce Springsteen. Första gången jag såg Paul Weller var på VH1, ”That’s entertainment” och han satt på en stol och spelade gitarr och jag tyckte att han såg ut typ som den töntigaste killen i klassen. Jag minns att jag tänkte det, ”Det här var ju en bra låt, synd att han ser så töntig ut, synd att han har så ful frisyr”. ”Eton rifles” är dagens låt. – Hello-hooray! 20:26 Haha, Correct Lyrics: Eton rifles, Eton rifles Misheard Lyrics: Eating trifles, eating trifles we don’t read the papers, we don’t read the news [2005-05-15 18:01:05.0] 17:43 Eftermiddag på altanen. 22:52 Alltså, jag vet att jag skrivit det förut, men diskussionsforumet på kent.nu är verkligen storslagen underhållning. Jag skulle kolla på texten till nya singeln, men den fanns inte utlagd, för det finns människor som laddar ner låtarna och de ska minsann inte få några texter. Om man hör ”Palace & Main” på radion och undrar vad fan han sjunger egentligen så ska man GÅ OCH KÖPA SKIVAN. För övrigt, det där med att personer som vill bli författare inte har läst några böcker är nog tyvärr sant. Eller, de har läst dåliga böcker. Problemet är ju att folk oftast har så jävla dålig smak, det har inget med skrivande att göra, det är mer ett generellt samhällsproblem. Ibland vet jag inte om jag är ironisk eller inte. Hjälp! your brother is the pretty one [2005-05-14 00:44:19.0] 00:30 Hej. Jag har gjort saker. Typ varit i Botaniska trädgården med B och runt i stan med T och köpt jeans och färgat håret och så. Jag har haft sjukt ont i fötterna eftersom mina nya Converse känns som för hårt snörda skridskor. Det känns som att mina fötter håller på att bli sådär kinesiskt förkrympta. Det skulle inte göra något om de krympte lite iofs, men det gör väldigt ont. Jag har typ rödbrunt hår nu, det känns sådär. Jag såg en tjej på spårvagnen som hade så himla fin hårfärg, jag borde frågat vad det var. Den som är i mitt hår nu är inte speciellt lik. Bla bla bla. Jag har absolut inget smart eller roligt att säga, jag tänkte bara uppdatera lite pliktskyldigt. Ingen mediakritik idag, bara vardag. Och för att undvika att det här bli en fotodagbok struntar jag i bilderna från Botaniska, ni bryr er antagligen inte iallafall, det var mest bilder på blommor. Alltså, jag skulle kunna tillbringa större delen av min fritid i Botaniska trädgården. Vilket toppenställe. Och gratis, om man är samvetslös och struntar i den frivilliga entrén. Det här blir värsta Linda Skugge-dagboksinlägget. Nu ska jag dessutom göra te och mackor. Så jävla gott. Tjarrå. 14:59 Uje Brandelius har skrivit en intressant text om klass på Doktor Kosmos hemsida. Han tycker att det är dags att sluta prata om kulturellt kapital och koncentrera sig på det ekonomiska kapitalet istället. Själv skiter jag rätt mycket i pengarna. Överklassen är för mig helt ointressant, jag tror att man irriterar sig mer på brats om man själv är medelklass och har det där kulturella kapitalet (och kanske heter Anette Kullenberg). Såhär skriver Uje Brandelius, angående de olika typer av människor som intresserar sig för det här med kulturellt kapital (här beskrivs typ A): ”Dom som själva upplevde sig vara missgynnade av det kulturella klassamhället. Till den här gruppen hör tex kulturjournalisten Anneli Jordahl som skrivit boken ”Klass – är du fin nog?”. Hon är sur för att hon var hela 37 år innan hon fick ett vikariat på DN Kultur medan spolingar med pappor som läste böcker hamnade där redan i 20-årsåldern. Men nu jobbar hon där. Det hör nämligen till bilden att man för att digga ämnet ska ha trotsat den tyngdlag man själv målar upp. Ingen vill ju tjata om att man är en förlorare. Jag har aldrig träffat nån som fortfarande befinner sig i arbetarklassen som fördjupat sig i begreppet. Om det beror på att jag aldrig träffar nån ur arbetarklassen vet jag inte.” Uje, kolla: JAG ÄR EN FÖRLORARE! Vi kan ta en fika nån dag så kan du få se att jag finns på riktigt. 16:22 Haha, skönt citat av Stig Larsson: ”Jag tycker inte om att sitta. Jag känner mig obekväm då. Därför ligger jag jämt, utom möjligen på cocktailpartyn. ” odla min trädgård [2005-05-11 16:17:57.0] 16:16 Sånt jag gör när jag försöker undvika mina hemuppgifter. Det har gått skitdåligt med mina hemuppgifter. Idag skulle ju vara stora hemuppgiftsdagen. 19:53 Jag var ute på altanen och klappade lite på en slampig röd katt, och då kom min pyttelilla favoritkatt och hälsade på igen, fast den är så blyg att den stack in i ett buskage nästan direkt. Jag vet att det är tråkigt med kattbilder, men det här är den sötaste katten, så den får vara här ändå. I live where you wouldn’t dare to drive [2005-05-10 12:52:08.0] 12:26 Dan Jönsson i DN idag, om Marjaneh Bakhtiari, Jonas Hassen Khemiri och kravet på trovärdighet: ”De äkthetskrav som alltid ställs på underklassens litteratur fungerar ytterst som ett sätt att göra den omöjlig.” Vilken jävla underklassens litteratur? Det här är litteratur som medelklassen skriver och medelklassen läser, den har ingenting med underklass att göra. Autencitet är aldrig synonymt med kvalitet och en bra bok är en bra bok men snälla, kom inte och påstå att den här litteraturen har något med underklassen att göra, jag kan inte tänka mig nåt medelklassigare än ”Ett öga rött”. Hahaha! Alltså. Underklassen. Jag kan inte släppa det här. ”All litteratur är fejk” säger Mikael Löfgren som försvarar Jonas Hassen Khemiri. Ja, klart den är. Och, klart den får vara det. Jonas Hassen Kemiri är oskyldig, det är Dan Jönsson som tillskriver de här böckerna något som de inte är, och kanske aldrig ens har gjort några anspråk på att vara. De är inte autentiska, de är en trevlig medelklassbild av underklassen. De är Bjuda-in-till-Söndagsöppet-litteratur. De är tydligen ”vad det litterära Sverige gått och väntat på det senaste decenniet”. Hahaha! Alltså, jag återkommer om det här. 16:11 Jag är så himla upptagen med att hänga vid datorn och dricka kaffe och slösurfa, men nu kostade jag på mig en paus för utflykt till Emmaus i ösregn. Jag hittade Kristina Sandbergs ”Ta itu” i den snygga inbundna utgåvan för femton kronor. Den finns som En bok för alla-pocket tror jag, och då kostar den väl typ arton eller nåt så det kanske inte var ett toppenfynd. Den börjar hur som helst med ett citat av Jean Rhys. När jag gick på skrivarskola sa Mats Kempe åt mig att läsa Jean Rhys. Nu undrar jag givetvis om han säger det till alla tjejer, eller om det är Kristina Sandberg som är the original Jean Rhys-fan i familjen. Jag skulle köpt en jacka egentligen. Jag behöver verkligen en jacka. antalet ansökningar har ökat med 27 procent [2005-05-09 14:09:38.0] 13:26 Saker jag irriterat mig på hittills idag: 1) ”Mustiga” romaner med ”excentriska” karaktärer. 2) Att ”mustiga” romaner med ”excentriska” karaktärer per definition verkar anses som något positivt. 3) DNs barnlitteraturkritiker. 4) Att personer som skriver krönikor i kvällstidningar tjatar om hur hårt de jobbat för att nå dit de är. ”Allt jag kan har jag lärt mig genom att jobba skiten ur mig”. Detta när det inte direkt var så att de satt hemma och handkolorerade på egen hand och bekostnad uppkopierade fanzines i början av sin karriär, utan fick skriva i stora tidningar vid nitton års ålder. Det här låter antagligen lite bittert, men alltså. Om man som nittonåring blir upplockad av en stor tidning måste det ju ge ett slags grundmurat självförtroende som gör att man vågar grejer. Exempelvis ta sig vatten över huvudet. Jag är så himla avundsjuk på alla som vågar ta sig vatten över huvudet. 5) Mig. 6) Vädret. 7) B-ordet. B-ordet ska aldrig mer nämnas här. Detta är en skunkdagbok och inte en B. [2005-05-08 14:22:10.0] 14:21 DN Kultur idag: Disney anlägger en stad av 1800-talssnitt på en åker utanför Paris. ”Prisnivåerna borgar för att inte oönskade befolkningsgrupper flyttar in.” Detta leder till segregering och är självklart förkastligt. Två sidor tidigare: Camilla Lundberg ställer sig frågan ”Kan ett operabesök vara värt nästan fyratusen kronor?”. Hon har åkt till Paris och gått på en skitdyr uppsättning av ”Tristan och Isolde”. Och konstaterar att det absolut var värt pengarna. Undrar om hon satt bredvid nån från Disneystaden. Med tanke på att prisnivån definitivt borgade för att inga oönskade operabesökare tog sig in. 20:38 Min vår med Bruce, dag 3: Jag läser om Bruce i ett nummer av Pop. Det är Andres som har intervjuat honom. Bruce tycker om Phil Spector, Van Morrison och klockspel. Det är sympatiskt. Bruce verkar ta saker på allvar. Det är viktigt med vänskap för honom. Manlig vänskap, antar jag. Jag vet inte, men det här med Bruce Springsteen börjar kännas sådär. Det är bara en känsla jag får. danmark, sensommaren 1942 [2005-05-07 15:44:15.0] 15:31 Måttlighet är det nya svart. Jag är pigg och glad. Nu dricker jag kaffe för att bli ännu piggare och gladare. Jag har varit på fest i en fotbollsklubblokal där alla människor såg likadana ut. Ingen hade lockigt hår. Hon i the Kid sjöng en låt och hade på sig långa svarta handskar. Henrik Berggren stod i ett hörn. Allt var ganska konstigt. Jag har jättemycket att göra. Varje gång jag är ute träffar jag samma person och varje gång frågar hon ”Hur går det med uppsatsen?” och varje gång svarar jag ”Åh, skitdålig faktiskt” och sen måste jag förklara för hon ser liksom frågande ut, och det är kanske det tråkigaste man kan prata om, varför det går dåligt med min uppsats. Om jag var lite smidig skulle jag ljuga och svara ”Bra!” och inte göra ett samtalsämne av det. Klart jag inte kan skriva uppsats när jag måste kolla Linda Skugges blogg hela tiden. put your makeup on, fix your hair up pretty [2005-05-06 14:31:33.0] 14:13 Jag trodde i en förvirrad och yrvaken stund att statens kulturråd gett mig tjugotusen att göra ett kulturfanzine med. Eftersom hela fanzineprojektet avlidit började jag fundera på huruvida jag skulle vara tvungen att redovisa pengarna på nåt sätt, och tänkte att jag kunde köpa jeans, dyrt smink och åka till Prag för dem. Fast sen kom T och pekade och visade i pappren, och av alla som sökt bidrag var det bara elva som fått några pengar och jag var givetvis inte en av dem. Statens kulturråd är ena riktiga snåljåpar. De delar ut 1,7 miljoner till kulturtidskrifter, sammanlagt. Det är ju ingenting. Öppet brev till Bergman Rock: Jag tycker att ni ska lägga av med att söka kulturbidrag, för ni får pengar varenda år och det finns andra som behöver dem bättre. Jag lyssnar på The Bravery. De är töntar. Jag måste sälja lite grejer tror jag, synd att andrahandsvärdet på böcker är så himla dåligt. Undrar var man får bäst betalt för böcker, om man går med dem till ett antikvariat, eller om man lägger ut dem på Bokbörsen eller Tradera eller nåt. Jag tror att jag ska sälja min Boys-ep. Min Boys-ep är kanske min sämsta investering någonsin. En dikt jag tyckte om, som dessutom innehåller mjölkbönder. Nu ska jag gå och gräva i jord. Sen ska jag formulera min åsikt om saker. Sen ska jag bli full. [2005-05-05 00:06:16.0] 00:04 Jag har suttit på ett berg och sett solen gå ner över Göteborg. Nu är jag lite full och ska nog baka syltkakor. Tjarrå. 03:12 Alla som bloggar bloggar om att de bloggar och om andra som bloggar. ”Här sitter jag och bloggar lite, och kolla, här är en annan kille som gör det också!”. Mm, ja. Spännande grej, det här med bloggarna. 15:07 Best of senaste Elle Interiör: ”Funkis och femtiotal favoriseras, så följaktligen är stolarna runt bordet Mies van der Rohes Bauhausklassiker och taklampan den klassiska PH-lampan från Louis Poulsen. /…/ Att U.H. har samma smak för sparsmakade, linjeräta interiörer och Bauhausinfluerad arkitektur som sin far råder det ingen tvekan om.” ”Smakar det så kostar det, brukar det heta. Här har det aldrig varit frågan om att snåla med kvalitet på bygget – från exteriörens liggande träpanel till stengolv med golvvärme – ‘det är bättre att satsa på exklusiva material som är icke utbytbara och hållbara'” ”Här finns inte tillstymmelse till gulligheter. -Vi har tagit lärdom av det wienerarkitekten Adolf Loos sa, och försöker bortse från modetrender och undviker onödig dekor.” Kulturens evolution är liktydig med ett utbrett användande av smakfulla danska taklampor. we’re fuckups [2005-05-03 00:18:55.0] 00:08 Sommaren sommaren, stressen. Skoskav. Skoskavsplåster kostar 51:50. Allt på apoteket har skumma priser. Sommaren. Sommaren kostar pengar. Mina linser klibbar fast i ögonen. Gamla linser. Månadslinser användes en månad, sedan bytes de. Till nya. Jag har bara gamla. Nya kostar minst tvåhundra. Plus frakt. Kavajen är för stor. Jag är mindre men de mindre är slut. Jag kanske kan sy in den? Får man göra sånt? Linserna klibbar. Det kanske har nåt med pollen att göra? Luften klibbar också idag. Allt är fuktigt. Mitt hår blir ulligt. Jag använder kräm som ska binda ihop lockarna och tynga ner dem, men den funkar inte. Inget funkar. Skoskav, mina nya skor är för små. 39 är så osexigt, jag köpte 38. Jag är så dum. Klibbig. Ny deodorant, nitton och femtio, den billigaste på H&M. Sådan är min existens. Billigast på H&M. Sommaren sommaren, stressen. Mitt hjärta slår jättefort, känns som jag gått uppför trapporna vid Korsvägen, upp till universitetet. Klibbar klibbar. Fuktigt ute idag, mosade sniglar överallt. Klibbiga, frasande. Knoppar som brister överallt, klibbiga först. Ont det gör ont. Stressen. Ut och gå, gå uppför trappor mitt i natten. Känner du hur mitt hjärta slår? Kom närmare då, du får, nu får du. Villaområde, de sover här för de har jobb att gå till. De har körsbärsträd som blommar. Grävling grävling, grävling äter sniglar. Frasar, luften är fuktig. Snart är det sommar. 13:16 Hej! Är det någon som vet hur man gör för att få vara med på marknadsundersökningar? Alltså IRL-undersökningar, när man sitter runt ett bord och äter godis och pratar om konserverad frukt eller nåt? Måste man prenumerera på en morgontidning, alt. vara uppe med tuppen och slita åt sig en Metro varje morgon? Alla svar mottages tacksamt! /fattigt Lejon 15:18 Saker jag lärt mig hittills idag: En barnbok som ser tråkig ut är bra. En barnbok som ser rolig ut är dålig. Massmarknadens förkastliga produkter har ofta en förföriskt glättad yta, som kan te sig lockande för ett otränat barnöga. Vuxna vet däremot bättre och kan tack och lov tvinga sina barn att läsa ”Till vildingarnas land”. Då får barnen god smak och hög moral. Barbie, videovåld och nazism är dåligt. Undvik detta. Gör leksaker av potatisar och kottar. Uppbygglig. Finns snart även berikad med c-vitamin. 22:07 Min vår med Bruce, dag 2: T tycker att jag ska byta samlingsskiva, så jag gör det. Den nya skivan är egentligen tre stycken, jag lyssnar på den första. Den innehåller tydligen tidiga låtar. ”For you” och ”Spirit in the night” är toppen. De låter mer som Dexys Midnight Runners än som, ja, rock. Jag lyssnar på bussen, på väg för att köpa växter att sätta i mina hinkar på altanen. Det är kallt ute. Jag köper tomat, timjan, persilja och indiankrasse. Hon som tar betalt är jättesnäll. Like spirits in the night! sjunger Bruce. Jag ska lyssna vidare imorgon. Jag orkade inte göra mig snygg, så jag gömmer mig. [2005-05-02 13:53:48.0] 13:39 Jag är så rastlös. Jag behöver mål och mening. Jag läser halvengagerat om ungdomslitteratur. Jag läser DN. Det står om ungdomslitteratur i den. Jag är trött på ungdomslitteratur. Jag läser Damernas Värld. De skriver fyra sidor om att killen som inte ringer efter första daten nog inte är intresserad. Att ämnen som detta behandlas med stor vetenskaplighet får mig att tappa tron på kvinnor. Jag har läst om en del gamla Darling på sista tiden, och även om de till största delen framstår som oerhört mycket sämre än när jag köpte dem fick de iallafall en hel generation tjejer att inse idiotin i artiklar av ovan beskrivna slag. jfdkjkjlgjkfdajkgdakgf!!! Alltså, jag blir galen. Jag vet inte ens vad jag blir galen på. Mig själv antagligen. Jag vill jobba lite på ett bibliotek. Snälla ge mig ett pyttelitet jobb på ett bibliotek. Jag kan göra skittråkiga saker, typ åka upp och ner i en hiss och hämta saker ur magasinet. Eller sortera in återlämnade böcker i hyllor. Jag skulle älska att sortera in återlämnade böcker i hyllor. Kolla, jag kräver verkligen inte mycket. Något att pyssla lite med bara. Jag arbetar gärna för minimilön. Alltså, jag får panik nu. Nu kommer den. Hejdå. [2005-05-01 16:38:30.0] 19:23 Jag har tillbringat dagen med deprimerande ungdomsromaner. ”Janne, min vän” grep mig faktiskt på slutet, jag tar tillbaka iallafall en del av min indignation. Men upplyftande var den ju inte. Dessutom har jag lyssnat på melankolisk musik, eftersom det är långa ljusa vårkvällar som gör mig melankolisk, betydligt mer melankolisk än mörka höstkvällar. Jag försökte med Bruce Springsteen, men han kändes alldeles för bredbent. Nu lyssnar jag på Sugababes för att rycka upp mig lite. Sugababes är toppen. Jag har ”Hole in the head” som ringsignal på mobilen. bet you never thought I’d get out of bed strange, I’ve seen that face before [2005-04-30 02:59:34.0] 02:51 Eftersom hela landet uppenbarligen drabbats av kollektiv grabbighet tänkte jag försöka bli en i gänget genom att börja gilla Bruce Springsteen. Jag har alltid tänkt att det vore coolt att gilla Bruce Springsteen. Det känns som nu eller aldrig. Min vår med Bruce, dag 1: Jag går ut lite mjukt med en Best of-skiva. Bruce har på sig jeans, skinnjacka och en gitarr på omslaget. Det känns tryggt. Nu ska det bli rock, liksom. Tyvärr vill varken cd-spelaren eller datorn läsa skivans två första spår (”Born to run” och ”Thunder road”). Jag är hur som helst mest ute efter ”Atlantic City”, den har jag lyssnat på förut och gillat. När den äntligen kommer tänker jag att Bruce Springsteen är rätt bra ändå. Sen glömmer jag att lyssna eftersom jag läser Ebba von Sydows krönika på Expressen och loggar in på Skunk. Skivan tar slut utan att jag märker det. Det känns inte som nån lysande inledning på mitt nya liv som Bruce Springsteen-tjej. Det känns rätt onödigt att ens skriva ett dagboksinlägg om det, eftersom jag uppenbarligen inte har särskilt mycket att säga. Men det blev en bild iallafall. Fortsättning följer. 12:39 Jag avskyr ”ungdomsromaner”. De är så satans obehagliga. Särskilt svenska ungdomsromaner. Tacka vet jag amerikanska, som de från Läslusens bokklubb, där huvudpersonstjejerna går på high scool och hänger i en galleria och dricker milkshake. Svenska ungdomsromaner är så sjukt deprimerande. De är alltid för close to home för att det ska bli annat än väldigt obehagligt. Jag skippade hela den grejen, jag gick direkt från Läslusens bokklubb till Danielle Steel och Sidney Sheldon. Min favoritbok var under en period Danielle Steels ”Zoya”, om en vacker adlig ryska, nära vän till tsarfamiljen, som måste fly landet under revolutionen. Sedan, i åttan tror jag, kom Hemingway och räddade livet på mig. I en tjock Hemingwaybiografi jag lånade på biblioteket inbillade jag mig att den unge Hemingway påminde om Tom Cruise, och den lite äldre om Clark Gable. Den gamle, tjocke Hemingway trängde jag bort ur mitt medveteande. Om Hemingway varit ful hade jag antagligen fortfarande läst Danielle Steel. slående likhet med Tom Cruise Jag läser Peter Pohls ”Janne, min vän” nu och det är riktigt jävla tråkigt. Det ingår inga böcker av Enid Blyton i min kurslitteratur, inga Kitty-böcker eller Lotta-böcker eller något av allt det som verkligen betydde något för mig när jag var liten. Det är naturligtvis för att de bedöms vara konstnärligt undermålig litteratur, men jag trodde ändå att man på universitetsnivå kunde läsa och analysera dem och förhålla sig kritiskt, istället för att bara ignorera dem. Istället läser vi vad som är nån slags utbildad och beläst akademikeridé om vad unga människor gillar, som gör att jag känner mig rätt distanserad från all litteratur. Allt vi läser tillhör någon annan. Det gör mig lite ledsen. Omslagen till Lotta-böckerna är helt fantastiska. [2005-04-29 13:54:39.0] 13:48 Nu får det vara nog med Desperate Housewives-referenser. Vi fattar att ni har koll på samtiden. Det räcker verkligen nu. it’s the young men, fighting in the clubs [2005-04-28 01:25:28.0] 01:14 Idag är det Tough Alliance-dagen. Jag firar genom att lyssna på Suede. Jag tycker att Suede är länken mellan the Tough Alliance och Bruce Springsteen. Som av en konstig slump också är aktuell med ett nytt album. Tjoho. Vad allt hänger ihop. varats olidliga lättja [2005-04-27 01:05:18.0] 01:00 T har gett mig säsong sex av Sex and the city, som jag verkligen verkligen önskat mig, för T är jättesnäll och säsong sex är så bra, så snygga kläder, så oerhört mycket mer engagerande än de tidigare säsongerna. Åh. Jag misstänker att det är Sex and the city som idag fick mig att köpa en vacker kjol jag aldrig kommer använda. Den är så fin, men knälång kjol alltså, det är verkligen inte jag. Jag får ha den att titta på, som ett konstverk. Jag gillar att ha kläder att titta på, mina bästa second-handfynd är aldrig använda utan hänger utanpå garderobsdörrarna och gör mig glad. Valnötsbröd är det godaste brödet. Att ha glass i frysen är roligt. Jag har blivit röd om kinderna av solen. Babel är ett jättetråkigt program. Jag har haft namnsdag. Grattis till mig. 01:22 H&M säljer Iron Maiden-tshirtar. Nytillverkade, antar jag. Som ser liksom urtvättade ut. Mycket märkligt. Uppfostrande konst igen: Det här är kanske den bästa offentliga konst jag någonsin sett. Offentlig konst i Sverige, särskilt i bostadsområden, består ju annars nästan uteslutande av deprimerande svarta bronsskulpturer daterade samtidigt som större delen av landet byggdes/byggdes om, typ på sextiotalet. De är oftast skitfula och motverkar allt som antagligen är tanken med dem. Den här lilla skulpturgruppen är däremot helt underbar. Den står i det rika, vackra, nyrenoverade bostadsområdet som ligger drygt tio minuters promenad från min lägenhet, där den offentliga konsten står som spön i backen och människor har bankomater (den som låg närmast där jag bor är borttagen efter att blivit sprängd vid upprepade tillfällen), och bäst av allt, ett bibliotek, att tillgå. Där är folk glada och har kastrerade katter, och ingen olaglig spelverksamhet förekommer på pizzerian. Iallafall, konsten: Den består av två separata delar, ett fartyg i mörk metall, jag vet inget om metall. Det brukar vara av brons i skulpturer tror jag. Och bakom båten; en solnedgång och moln i gult glasfibermaterial. Det ser ut som något ur en serietidning, särskilt när solen lyser på solen i konstverket, så det ser ut som om den också lyser. Det allra bästa är att båten är en ångmaskin. Jag har bara sett den i drift en enda gång, men det är alltså en liten lucka under båten där man kan lägga in såna där små sockerbitsliknande grejer som driver ångmaskiner, och då kommer det rökpuffar ur båtens skorsten och det ser ut som en Tintin-båt som åker in i solnedgången och det är typ det snyggaste jag sett. Det står inget om vem som gjort den, vilket är oerhört irriterande. Jag borde maila min lokala konstansvariga person på kommunen och fråga, men jag törs inte. Jag har redan mailat honom argt en gång och varit upprörd över den oerhörda snedfördelning av offentlig konst som råder här. Han slingrade sig givetvis och sa nåt vagt om att det är stiftelser och bostadsbolag som bestämmer grejer om offentlig konst och inte kommunen, och försäkrade mig att mina skattepengar inte bekostar bostadsrättsområdenas utsmyckning. Bah humbug. Ge mig en skulptur. 14:12 – Okej, nu har den där nya tjejen skrivit en recension igen… – Jag tänkte att hon skulle fatta att vi har tröttnat på henne eftersom vi bara skickar dåliga skivor till henne, och högst sporadiskt, men hon är lite trög tydligen. – Ska vi ta med recensionen eller? Den är rätt lång… – Den är ju inte längre än de generösa 750 tecken som vi tillåter, men hon nosar ju på gränsen. – De andra som skriver nöjer sig minsann med 300 tecken ibland. – Det beror nog på att hon är tjej, hon har nog ett behov av att ta plats eftersom hon befinner sig i en så mansdominerad miljö. – Du menar en miljö där de mest kompetenta skribenterna av en händelse råkar vara män? – Ja, just det. – Hon sitter antagligen hemma och tänker ut konspirationsteorier till varför vi inte tar med hennes recensioner. – Mest beror det ju på att vi är urskiljningslöst onda. – Ska vi maila och tala om det? – Nä, det är roligare att låta henne undra. [2005-04-25 15:30:37.0] 15:29 Jätteliten katt som ville nosa på min kamera. dags att deklarera [2005-04-24 20:53:03.0] 20:48 Eftersom jag bor nära en mjölkbonde har jag inte skrivit så mycket på sista tiden. Jag vet inte vad jag har gjort. Pluggat lite. Sett på teveserier (jättemånga avsnitt av This life, är det nittiotal igen så är det). Det är väl typ allt. Jag har tänkt lite också. Mest på koalor (Skansen ska få koalor till sommaren, se separat notis om detta längre ner på den här sidan), men även på det här med tillgänglighet. Andres Lokko skrev i sin krönika i fredags om band han älskar just för att de är så svårtillgängliga. Jag gillar en hel del konst som är rätt svårtillgänglig. (Konst och konst, den enda konstform jag intresserar mig för är måleri, så: jag gillar måleri som är rätt svårtillgängligt). Jag gillar en massa bilder som bara är yta, fält, där jag kan uppskatta och imponeras av ytterst vaga och svårbeskrivna kvalitéer. Dessa målningar skulle kunna ses som en bildkonstens motsvarighet till svårtillgänglig (elektronisk) musik, som saknar inbjudande beståndsdelar som melodi/motiv. Detta går tvärt emot min inställning till, ja, i princip allt annat. En gång pratade jag med Sophie Rimheden. Hon sa att hon jättegärna ville nå ut till folk och sälja skivor och att andra människor än musikkritiker skulle gilla henne. Då är det antagligen en rätt dålig idé att göra musik som ibland låter som de där jävla maskinerna de gör latte med på caféer och stolt medela att det minsann är en konstnärlig bearbetning av ljudet av granskog. Då kanske man borde vakna upp och lukta på kaffet och resonera typ ”Jag är medveten om att det jag gör utesluter en del människor, men det får nog vara så för jag måste göra det jag gör på ett krångligt sätt för att kunna fortsätta vara vän med mig själv.” (Hallå Ann-Sofie Back!) Jag gillar en bildkonstnär som heter Mark Rothko. Han är rätt känd bland människor som känner till saker om konst. Annars fattar jag om man aldrig hört talas om honom. Mark Rothko gör mest målningar som består av två färgfält, exempelvis (som i min favoritmålning) två nyanser av grått. Det låter antagligen fullkomligt sinnessjukt för någon som föredrar konst som ”man kan se vad det föreställer” och som uppskatter exempelvis Monet av anledningar som att det är fina färger i hans målningar, det är snyggt med näckrosor och man blir glad av att titta på dem. Detta är inte underkända anledningar att tycka om något, även om det är lätt att raljera över Monet-gillare (och Monet-merchandise) om man är en av dem som tror sig fatta lite mer. Vilket jag ju är. Jag ska cut Andres some slack i den här frågan eftersom jag också gillar att hävda kvalité i något som för rätt många ter sig svårtillgängligt. Jag tycker bara inte att man får gå runt och tro att man vet vad som är bäst för andra människor. Och det är irriterande att jag är så inkonsekvent; att jag kan gå med på att konst är svårt men inte tycka att populärkultur får lov att vara det. Samtidigt som jag bli arg över exempelvis nivåskillnaden mellan kultur- och nöjessidorna i vissa dagstidningar. Äsch, jag vet inte vad jag skriver längre. Ibland får jag en känsla av att jag skulle kunna hålla på hur länge som helst. Det blir en enda röra av allt. Inte särskilt tillgängligt. Min mamma läser aldrig kultursidan i Norrköpings Tidningar. Det här är kanske en helt annan grej, men nu skrev jag det ändå. Jag vill att min mamma ska läsa kultursidan, och det ligger på kultursidans ansvar att se till att hon gör det. Jo, såhär kanske det är: Jag skulle verkligen gilla att kunna förklara vad det är jag tycker är bra med Mark Rothko för någon som tycker att Monet är toppen. Förklara så att den personen fattar och ger Mark Rothko en chans. Detta verkar kultursidorna i de flesta dagstidningar vara fullkomligt ointresserade av. De skriver för de som redan gillar abstrakt expressionism. Vi är ändå rätt få som gör det och det värvas inte särskilt många nya fans på kultursidorna. Det som står om abstrakt expressionism, eller om vad som helst på kultursidor, har för övrigt en tendens att vara så jävla tråkigt att det inte ens är intressant för de intresserade. Jag tror att Andres också vill förklara för folk. Jag tror att Andres drivs av välvilja, även om den ka te sig lite avig och offensiv ibland. Andres, jag sluter fred med dig nu. Fast det är inte din förtjänst. 20:54 Det här är första delen i serien om Ben & Jerry. Fortsättning följer. [2005-04-23 12:22:06.0] 12:21 Ord man förväntas känna till betydelsen av när man studerar på universitetet och därför aldrig får förklarade, del 1: postkolonial 14:37 Ord man förväntas känna till betydelsen av när man studerar på universitetet och därför aldrig får förklarade, del 2: diskurs [2005-04-21 19:05:21.0] 19:03 Jag har tvättat och läst lite och gjort en önskelista. Gissa vad som var roligast. kinda wasted without you [2005-04-20 01:11:54.0] 00:52 Jag har fikat med en fd. klasskamrat (eller ”kursare” som det tydligen heter när det handlar om universitetsstudier, det är ett av de fulaste ord jag vet) och fått uppdatering om vad folk sysslar med nu för tiden. Folk har det uppenbarligen rätt bra. Folk har mormödrar som sitter på lägenheter i Paris som de lånar ut till sina lyckligt lottade barnbarn som känner för att möta våren där. Folk är i allmänhet sjukt privilegierade. Jag vill också bo ett tag i en europeisk storstad, men istället får jag sitta i förorten och lyssna på ”Love is a battlefield” med Pat Benatar och äta finska pinnar. Jag tror för övrigt att jag hatar mina nya jeans. De är både för stora och för små, det är mycket märkligt. T ser het ut i dem, betydligt hetare än vad jag gör. Don’t believe the Cheap Monday-hype. Idag när jag skulle till stan hade jag absolut ingenting att sätta på mig, så jag gick in på en H&M och tänkte att jag skulle köpa första bästa tröja jag kunde tänka mig att ha på mig, men jag kunde inte tänka mig en enda. Jag är alltid ful på våren, och alla andra är skitsnygga och ser helt fräscha och nya ut. Pat Benatar är skitsnygg och ser helt fräsch ut. Inte så ny dock. 01:11 Roger Nichols and a Small Circle of Friends ska bli mitt nya favoritband. 23:08 Äsch, Roger Nichols and a Small Circle of Friends ska inte alls bli mitt nya favoritband. Jag kommer antagligen gå genom resten av livet och tycka att de är toppen, men jag kommer nog aldrig säga ”Roger Nichols and a Small Circle of Friends är verkligen mitt favoritband!”. Annars har jag mest ägnat mig åt att fåna mig. [2005-04-18 14:11:05.0] 14:09 Besök på uteplatsen. 21:34 Jag har varit i skolan och grupparbetat. Vi skulle tolka bilderböcker. Man fick välja på lite olika böcker, och en mycket målmedveten tjej i min grupp kastade sig över en Tove Jansson-bok och ville att vi skulle jobba om den. Jag hatar Tove Jansson. ”Tove Jansson är så bra, hennes böcker har så många bottnar och går att läsa på så många olika nivåer, bilderna är så expressiva bla bla blaaa”, att gilla Tove Jansson är så jävla medelklass och jag hatade Tove Jansson när jag var liten, jag har aldrig ägt en bok av henne, en gång blev jag vettskrämd bara genom att bläddra lite i ”Vem ska trösta knyttet” i väntrummet hos tandläkaren och sen dess har jag hållt mig borta. Mumintrollen pratade finlandssvenska när de var på teve och det var alltid tråkigt och hemskt med finlandssvenska (Tygtigern Lukas!). Jag fattar att Tove Janssons bilder håller hög och bra konstnärlig nivå, att ”Vem ska trösta knyttet” skiljer sig från nästan alla andra bilderböcker genom sina japanska influenser med stora platta ytor, sneda perspektiv, starka konsekventa färger, till och med val av motiv (berg i bakgrunden, fiskebåtar etc), vilket jag ser och uppskattar som konstvetande tjugosexåring. När jag var liten blev jag bara skiträdd. Men, jag grupparbetade jätteduktigt. Jag sa smarta saker som Mats Kempe lärt mig. Åh, Mats Kempe. Mats Kempe är personligt ansvarig för allt smart jag någonsin kommer kunna säga om litteratur. För övrigt har jag läst Fredrik Lindströms diktsamling med stor behållning. Även om den är hemskt dålig så gillar jag att den finns. Jag brukar tänka att det borde ges ut sjukt mycket mer poesi än det gör, mycket mer dålig poesi, tramspoesi, förbrukningspoesi som fyller en funktion ett tag och sen glöms bort. Poesi som skrivs av samma anledningar som man startar ett band – exempelvis för att man vill ligga med någon. Fast poeter är ju oftast så ego att de tror att de har något viktigt att säga. 22:54 Åh, Fredrik Strage i ”Hundra höjdare”! Vad mycket män det blev idag. we look like lovers, etc [2005-04-17 19:19:44.0] 19:05 Åh, jag har haft helg. Visserligen utan tänkt utgång igår, men med restaurangbesök, middag hos B, fotbollsmatchtittande (min första! och det var helt sjukt varmt och fint väder!), promenad med kaffe och glass vid kanalen, toppen. Nu blir det skräpmat och teve och imorgon blir det mycket disciplinerat läsande. Vad roligt det är att samtliga svenska kultursidor samtidigt känner att de måste uppmärksamma fenomenet BLOGGANDE. Gärna med en viss ironisk distans, särskilt till allt som är personligt (favoritgodis, etcetera). Bloggare är helt sjukt självupptagna. JAJAMENSAN.

backup 17

the sound of radio Boston	[2005-04-15 13:18:28.0]
13:08 Läsa bok, läsa bok, läsa bok. 13:54 Textersättning 560 kr, och den betalas ut idag, tjoho! Fatta vad fint att få 560 kronor precis när man upptäckt att ens enda par okej jeans är så tunnslitna på rumpan att man knappt vågar gå ut i dem. Läsa lite bok nu, sen åka till stan och prova jeans. Mina ekonomiska mariginaler är mycket små. Jag har ett presentkort på hundra spänn på H&M också insåg jag förut, nu kan jag ju ta mig en riktig shoppingrunda. 21:52 ÅH OKEJ MINA NYA JEANS ÄR TRASIGA I EN AV SÖMMARNA vilket betyder att jag stressade ihjäl mig för INGENTING eftersom jag måste åka in till stan IGEN imorgon och aldrig kommer få en hel dag att vara hemma och plugga på, inte imorgon och inte på söndag eller måndag eller tisdag, JAG FIXAR INTE MER NU, KAN JAG FÅ LITE FLYT NÅN JÄVLA GÅNG TACK.
another coffee and can you sense it in the air?	[2005-04-14 12:59:22.0]
12:21 Hej, jag är gladare idag. Jag ska fylla i ansökningsblanketter och det kommer gå som en dans. Sen ska jag skriva en uppsats om kitsch, typ. Om när det är tillåtet med dålig smak. Toppen kommer det att bli. Jag tycker till och med att Jenny Wilson är toppen idag, trots att hon är jobbigt arty. Och jag har fått rolig post. Jag ska läsa en bok nu, och diska och laga mina jeans. Nån gång ska jag kanske skriva nåt intressant här, fast inte idag. 21:57 Tjoho, Similou laddade äntligen hem och lade sig bekvämt tillrätta i min hårddisk. Jag vill vara full. Jag var så himla stressad när jag postade mina ansökningar att jag glömde kolla att jag verkligen lagt rätt ansökan i rätt kuvert, så jag var tvungen att åka hem och skriva ut nya ansökningsblanketter och fylla i dem och skicka in nya. Dessutom råkade jag uppenbarligen skicka originalet av mitt studieintyg från Linköping. Jag kan göra vilka dumheter som helst känns det som. Jag är inne i en dum period. ”Människans broderskap på jorden kan bara ha kitschen som bas” skriver Milan Kundera av nån anledning i ”Varats olidliga lätthet”. Han baserar tydligen denna slutsats på det faktum att folk runt hela jorden ser på Dallas. Vilket satans tjat om Dallas. Andres Lokko hatar kitsch, skriver han i en recension av Army of Lovers i en Slitz från 1991. Fatta vad mycket lättare det är att börja läsa en Slitz från 1991 än boken man borde ta sig igenom. Ordet ”kitsch” är verkligen äckligt. ”Kitsch” känns som Dee-Lite och billiga Pierre et Gilles-vykort och färgglada syntetpälsboor. (En boa, flera boor? Bo:or? Nån?) Som nåt man ägnade sig åt på nittiotalet när Thomas Gylling fortfarande var på teve. Jag tror jag är trött på min uppsats redan innan jag börjat. Trädgårdstomte Philippe Starck yadda yadda, det är extrapris på kakor på Konsum, två förpackningar för 22 kronor och det är inne med kakor nu. Jag la in en bild på en trädgårdstomte här, men jag blev så äcklad att jag var tvungen att ta bort den igen. 22:40 Lite god smak istället – Helene Schjerfbeck Det här är Jane Morris och jag är kär i henne. 23:29 Carl skriver i SvD! Jag hänger ju inte med. Är det här något som ska fortgå? I såna fall måste jag byta dagstidning.
	[2005-04-13 14:17:08.0]
13:57 Allt är bara ångest nu. Söka utbildning. Jag vet inte vad jag håller på med. Jag vet inte vad jag vill hålla på med. Jag måste skriva en uppsats. Ämnet jag valt känns plötsligt otroligt dumt. Nytt ämne? Hur ska jag komma på det? Det tar i bästa fall månader för mig att komma på uppsatsämnen. Jag slutade gymnasiet för ÅTTA ÅR SEN och sammanlagt 40 poäng i avslutade universitetskurser att visa upp. Det betyder att jag är helt dum i huvudet. Jag är så rädd för universitet. Mina skor är trasiga. Mina jeans är nästan trasiga. Jag existerar på typ nollbudget. Jag får aldrig några skivor att skriva om, så nästa månad får jag leva på 3400 kronor, eller vad halvt studielån kan vara. Hela sommaren får jag leva på 5600 kronor, vilket är det jag får tillbaka på skatten. Jag har inget sommarjobb och kan inte gå tillbaka till mitt förra jobb för det är ännu mer ångest. Jag vet inte vad jag ska göra. Alla jobb man kan söka är heltid. Jag kan inte jobba heltid. Om jag inte söker och kommer in på en viss utbildning i höst kommer jag tillbringa ett år till i precis likadant limbo som jag levt i ett och ett halvt år nu, jag blir stressad, jag gör ingeting, jag gör aldrig någonting. Hjälp! Hjälp! Kan inte nån bara komma på ett uppsatsämne åt mig iallafall? Det är till en B-uppsats i konstvetenskap. Eller ge mig ett sommarjobb? Ett litet deltidsjobb som kanske har med papper eller datorer att göra, på ett kontor där man får dricka kaffe vid datorn. Det här är inte intressant för nån, förlåt om jag är tråkig. Jag måste ta mig i kragen. Jag borde söka jobb nu. Ringa till caféer och sälja in mig och vara charmig. Jag har kassavana och är service-minded. På riktigt. Jag ser på teveserier och sitter i soffan och fnissar medan jag skriver om Harry Martinssons dikt ”Aubrey Beardsley” så att den handlar om Carl Reinholdtzon Belfrage istället. Det kan antagligen diskuteras om detta är väl spenderad tid. Ibland tror jag på riktigt att jag är dum i huvudet. Jag ägnar för mycket tid åt att tänka på dyrt smink och dyra jeans jag vill ha. Jag har börjat gnissla tänder eller nåt på nätterna, jag vaknar med huvudvärk och trötta käkar. Jag hör inte av mig till mina vänner. Jag tänker att allt kommer att bli bättre och roligare när det blir varmt ute. Jag är en mästare på självbedrägeri. Jag ska åka till biblioteket nu tror jag. Jag ska dra runt ett tag bland konstböckerna och vänta på en gudomlig ingivelse om uppsatsämne. Hejdå.
luxe, calme et volupté	[2005-04-10 01:57:28.0]
01:49 Nu har jag sett tre filmer på rad om kvinnor. ”In the cut” av Jane Campion som var en riktig skitfilm, ”Morvern Callar” som var rätt mycket sämre än boken, och ”Swimming Pool” av François Ozon, som var, eh ja, rätt trevlig. Jag gillar ju nästan alltid filmer om författare. Imorgon blir det ”8 kvinnor”. Den heter tydligen så, även om jag fått läta mig att alla siffror till och med tolv skrivs med bokstäver. Åtta kvinnor. Det är snyggare. Bla bla blaaa. Det är inte bra för mig att vara inne för mycket, det blir så mycket skunkdagbok då, och då verkar det som att jag inte har något liv. Inte för att jag har det, men det vore fint att iallafall kunna upprätthålla en fasad. Liksom, klockan är 1:58 en lördag och jag skunkar. 15:00 Bo Madestrand i DN idag, angående en utställning med en smyckedesigner: ”Kan man tänka sig något mossigare än en brosch?”. Bo, du har inte varit på H&M på länge va? Broscher är förresten ute igen, skrev Ebba i fredags. Bo kanske i själva verket ligger i täten när det gäller accessoartrender och har pyntat sig med fejkstrass hela vintern så det nu står honom upp i halsen. Ebba von Sydow och Bo Madestrand listar vårens trender: ”Det är mossigt med broscher!”
boredom	[2005-04-09 00:34:14.0]
00:29 Jag känner mig gnällig. Jag ska gå och tjata på T om att få koppla in mitt SuperNintendo i hans nya dyra tv. Eller se på OC. Kanske båda delarna. Imorgon ska jag nog skriva lite om varför jag hatar My Favorite. Tjarrå. 20:09 Jag har sovit hela dagen, som ett resultat av för många ipren. Inte fler än man borde alltså, men fler än jag riktigt fixar. Jag måste byta värktablett till något som inte gör mig fulltsändigt utslagen. Jag blir så frustrerad av såhär värdelösa dagar, särskilt när det står lördag i almanackan (ha! som att jag ens äger en almanacka) och är sol och man borde gå ut och shoppa och fika och ta en drink och leva urbant och låtsas som att man ingår i exempelvis skaran ”uteätare” trots att man är inforslad till stan med femmans spårvagn. Jag orkar inte utveckla det där om My Favorite idag, jag kör lite produktplacering istället: jättegod!
asleep when we should be dancing	[2005-04-08 19:24:55.0]
19:01 Idag handlar DN På stan om innerstan. Det är kul att bo i innerstan. Det är där man ska bo om man gillar att gå ut och äta, dansa och lyssna på musik. För att ha riktigt nära till allt roligt ska man bo i Vasastan eller centralt på Söder. Redaktören Elin Sandström skriver i sin lilla spalt om att hon har flyttat in till stan. Hon bodde i en förort tidigare, men det var så himla jobbigt att behöva vänta på tunnelbanan hela tiden när man varit ute på kvällen. ”Nu har jag flyttat in till stan, och behöver inte bry mig om kollektivtrafiken när jag ska hem.” Häpp! Gillar man inte att vänta på tunnelbanan är det bara att flytta till innerstan så blir allt mycket enklare. Inte någonstans i tidningen berörs det att det skulle finnas några problem med att flytta in till stan. Att det skulle kunna vara något som inte är möjligt för alla människor. Att det skulle kosta pengar. Det är mycket förbryllande. De här människorna måste ju för guds skull ha hostat upp MILJONER för sina bostäder. Jag fattar ingenting. Lever DN-människorna i ett universum där bostadsbrist inte existerar? Där man köper en bostadsrätt bara för att man är lite trött på att vänta på tunnelbanan? ”Det börjar ödmjukt: ‘Får jag bara en garderob med kokplatta och dusch bakom pannan i källaren så är jag nöjd’… Visst är man nöjd med det lilla när man första gången tar storstaden i besittning? En tid i alla fall. Snart börjar en gnagande känsla av att en tvåa ändå är lite ståndsmässigare. Med frostat stål och borstat glas. Och det nuvarande läget vid Solnabron är ju i princip rena landsorten. Och långt är det till alla de där evenemangen man inte vill missa. Det är i det här laget man ligger vaken om nätterna och önskade att man kunde räkna ut den absolut bästa adressen.” Och att man hade råd att bo där? Nä. För det har man tydligen.
won’t let you trick me twice	[2005-04-07 01:18:42.0]
01:18 Det är 1993 igen. I Stockholm har det aldrig slutat vara 1993. I Studio Pop står Per Sinding-Larsen och Jonna Berg och fnissar i samförstånd åt en gammal NileCity-sketch om basisten i Whipped Cream. Studion ser ut som Popitopp. Alla är exalterade över Popsicle-återföreningen. Den svenska populärkulturen är fryst i 1993. Det är så hemskt alltsammans. De som gjorde NileCity gör fyratimmarsfilmer som mest handlar om ångest och är fortfarande roligast i Sverige eftersom alla andra som försöker vara roliga är ståuppkomiker eller lönnfeta killar som pratar skånska. Fredrik Wikingsson och Filip Hammar får erektion när Henrik Schyffert hälsar på i deras teveprogram eftersom Henrik Schyffert är det roligaste som någonsin hänt. Det är inte fyrtiotalisterna som är det verkliga köttberget, utan alla som var tuffa 1993. Nästa vecka ska Studio Pop handla om vem som egentligen var snyggast av tjejerna i Stars on Mars. 23:47 Allt jag sätter upp på väggarna ramlar ner direkt. Satans häftmassa. Satans gravitation.
	[2005-04-06 13:04:22.0]
12:55 Vår nya föreläsare säger att det finns en anledning till att såpor (hon exemplifierar med ”Dallas” för hon är rätt gammal dårå, och Dallas verkar vara den enda såpa akademiker intresserar sig för) är så populära som de är. Den anledningen är att de ”upprepar mytiska strukturer” som vi alla känner igen eftersom dessa strukturer ligger och guppar i vårt kollektivt undermedvetna. Det är därför vi intresserar oss för JR, för att han är en Zeus-karaktär som vi omedvetet identifierar. ”En serie om oljemiljardärer i Texas kan inte vara så intressant i sig, det måste finnas något mera…”. Jag måste skrika om hon säger nåt sånt igen. Alla bara skrattar roat med henne, nä, klart inte en såpa om oljemiljardärer i Texas kan vara intressant, haha! Tur att vi sitter här och vet lite bättre än alla som liksom bara gillar såpor. Jag blir galen. Jag önskar oerhört intensivt att jag vågade ifrågasätta nåt i verkligheten nån gång, och inte bara i min skunkdagbok.
dammit dance with me	[2005-04-05 00:22:07.0]
00:18 rolig chatt: jag: bloc party är rätt överskattade va? bloc party: nej dom är bra! vad gillar du då? jag: Darin bloc party: då förstår jag att bloc party inte är din grej, hur gammal är du? jag: 23 [jag slentrianljuger alltid om min ålder på nätet] bloc party: vad lyssnar du på mer än darin? jag: indie och kommersiell popmusik, du då? bloc party: smiths, cure, interpol mm… hur ser du ut? klädstil?? jag: eh, jeans och tröja typ.. jag är rätt het :) bloc party: låter fint! har du msn?? 12:39 Jag måste plugga. För första gången på evigheter. Jag måste tänka på Jung. Jag behöver disciplin och en fast hand. Jag måste skärpa mig med saker. Snart är den den 15 april. Jättesnart. Då ska man bestämma sin framtid. Man måste fixa papper och blanketter. Allt är otäckt. Jag vill inte vara med. 14:36 strike a pose!
extension du domaine de la lutte	[2005-04-04 16:14:52.0]
16:12 Vårens roligaste boksläpp: Jönsson, H. (2005). Kondenserad mjölk. En kulturanalys av mejeridisken i en ny ekonomi. Eslöv: Symposion. (under tryckning) Pommes frites nu, sedan skola. Bröderna Grimm var helt sjuka i huvudet. 23:23 Ja alltså, det var kanske inte bröderna Grimm som var sjuka i huvdet. Men folksagor är helt sjuka. Och alltså, det kollektivt medvetna, eh? Och Jung över huvud taget, vilket sjukt biologistisk trams, jag blir galen. En mycket stor del av dagens föreläsning var som något ur Amelia. Bla bla bla. Jag törs inte ifrågasätta nåt. Folk i min klass är nöjda så fort de får lite queer- och genusperspektiv. Queer är det nya brunt. Vår föreläsare skriver i DN. Men hon är rätt sympatisk ändå. Hon hade gula kläder. Det är inne med gult. Gult är det nya queer. Om man ska läsa nåt av H C Andersen i dessa dagar rekommenderar jag sagan ”Skuggan”, kanske läst i ett litet paket tillsammans med Thomas Manns ”Döden i Venedig” och Michel Houellebecqs ”Plattform”. Annars rekommenderar jag mycket onyttig föda. Typ mjukglass, majonnäs, chips, pommes frites, wienerbröd och läsk som inte är light. Och manierismen. Jag tror att manierismen kan vara nästa epok att exploatera. Manierism kan bli 2000-talets heroin chic. Jag tycker att manierismen borde få en renässans. Jag tror att konstvetarhumor ska bli min nya grej.
he’s so dark and moody	[2005-04-01 13:35:49.0]
13:18 Karolina Ramqvist sammafattar läget i DN idag: ”Musikkritik är självgodhetens triumf över förnuftet.” Jag sitter och känner mig skamsen över South Ambulances album som jag lät bli att skriva nånting om, mest för att jag tyckte att det var så tråkigt. Och när jag googlade runt lite hade alla andra som uttalat sig om det tyckt att det var toppen. Nu känner jag mig helt dum i huvudet för att jag inte kunde skriva att det är ett helt överskattat album med max två bra låtar eftersom jag är så jävla rädd för att en massa trista indiekillar ska tänka att jag är en puckad brud som inte fattar nånting. Då har man ingen rätt att sitta och gnälla över att det bara är trista indiekillar som skriver om musik, förstår ni, jag är liksom dum i kvadrat. Min vackra blå skål har spruckit, liksom, den stod i diskhon och var hel igår och idag har den spruckit, och jag har använt den en enda gång och nu är den trasig, jag har inte ens gjort nåt annat än haft lite potatis i den. Tål den inte värme? Jag lär ju aldrig våga gå och klaga på den eftersom de kommer tro att jag tappat nåt på den eller klantat mig på nåt sätt. Jag har inte klantat mig, den har spontanspruckit! Jag måste definitivt bli modigare. Eller så skickar jag T. Nya Damernas Värld damp precis ner i brevlådan. Hur ofta kommer den egentligen?, det var typ två veckor sen jag fick förra numret. SKICKA MUNKJACKAN NÅN GÅNG! På framsidan står det: ”Fredrik Lindström: Om inredningsporr, blyghet & nya diktsamlingen.”, ”Fint & feminint: Nya vida kjolen” samt ”Sanningen om singeln”. Tjoho. Damernas Värld är en riktig toppentidskrift. Nu blir det IKEA. Jag tycker om IKEA. Därför skriver jag IKEA med versaler, precis som IKEA vill. IKEA IKEA IKEA. Tjarrå. 19:25 Äsch, Ikea suger. Det enda som var riktigt bra idag var den rosa vattenkannan.
she studied sculpture at Saint Martins college	[2005-03-31 14:33:34.0]
14:31 Pulp-revivalen hänger tung i luften. Lammullströja är ett olämpligt vårplagg men jag envisas. Ormbunke är det nya påsklilja. Nästan allt som smakar mint är gott. Ingen människa är en ö, etcetera. 14:57 Jag förde ju lite dagboksanteckningar under påsklovet, det hade jag glömt. Den här är daterad 24/3 och består av en lista jag hittade i en gammal kalender: Läsarlista 1996 jan: Robson – Pernilla Glaser Räddaren i nöden – J D Salinger Livet, universum & allting – Douglas Adams feb: Romeo och Julia – Shakespeare Flugornas herre – William Golding Pool – Per Hagman mars: Min syster Sophie – Guy Burt Vårfrost – Anna Ehn Generation X – Douglas Coupland april: Livet efter Gud – Douglas Coupland Den store Gatsby – F S Fitzgerald Volt – Per Hagman maj: Fällan – Guy Burt Madame Bovary – Gustave Flaubert Garp och hans värld – John Irving Plus minus noll – Alexander Skantze Hjärtats djur – Erik Hörstadius Grattis Gud – Alexander Skantze Skrud – Åsa Lantz juni – aug: Hotell New Hampshire – John Irving En midsommarnattsdröm – Shakespeare Den hemliga historien – Donna Tartt (jag gissar att detta var tredje gången jag läste den) Fröken Julie – Strindberg sept – nov: Kungen över den gyllene floden – John Ruskin Dorian Grays porträtt – Oscar Wilde Dröm att leva – ? (Håkan Lindqvist heter författaren, jag har googlat) De ensamma pojkarna – Mats Olsson Andra sidan Alex – Unni Drougge High Fidelity – Nick Hornby 16:07 Okej, bilder: jag åker bil roligt klotter på Kolmårdens scoutgård äggvästar! att måla ägg eller koka dem med rödlök och såna fjolliga grejer är så medelklass. sol stoppljus vid järnvägsövergången 20:46 Jag läste alltså böckerna i listan ovan, inte bara tänkte läsa dem. Så jag har alltså läst ”Hjärtats djur”, jag äger den till och med. Den är inte så bra. Indiehype, indiehype! Jag har ingen aning om vilka bandet Compute är, men det har gjort en låt som heter ”Dance with me” som är skitbra, och man kan ladda hem den här. Och om man inte gjort det tidigare kan man passa på att ladda hem det mesta på den sidan. 20:49 Det här är fortfarande väldigt roligt. Klicka inte om du lyssnar på musik. Eller, stäng av musiken och klicka sen.
we don’t use our brains	[2005-03-30 14:04:25.0]
14:01 Nu har jag återvänt från mitt påsklov. Lov är toppen. Jag har halkat omkring lite i skogen och hängt runt i Norrköping. Och så har jag ju dokumenterat mitt påsklov med foton, fast nu funkade det såklart inte att ladda upp dem. Det är mer vår i Göteborg än i Norrköping och det låg en liten katt och solade på verandaräcket och nu ska jag gå ut lite, åka till Emmaus tror jag, jag har köpt för lite böcker på sista tiden. 14:58 Mina converse är så himla trasiga. Jag måste verkligen köpa nya vårskor. Jag kan aldrig se tuff ut i converse, det är ett problem. Jag önskar att jag hade smala ben. Då kunde jag se ut som att jag spelade i nåt sugigt konstskoleband. Jag vill verkligen inte spela i ett sugigt konstskoleband, men jag skulle älska att se ut som om jag gjorde det. Smala ben är nyckeln till allt. 19:49 Jag har varit i stan med T och T är söt och det känns som vår. Jag luktar Britney Spears-parfym. Den luktar precis som ett anteckningsblock i form av en mus med en ostbit jag hade när jag var liten. Jag har köpt en bok och en blå skål och bjudit T på pasta och sjukt god efterrätt på franskt café. Jag vill åka till Paris. Nu blir det tv-kväll. Imorgon måste nog vardagen återinträda och med den jakt på kurslitteratur och kanske ett första försök med den där hemuppgiften. Jag skriver om min vardag. Förlåt om det är ointressant. 23:00 I teorin är Rufus Wainwright kanske det mest motbjudande exempel på privilegierat kulturarbetarbarn man kan tänka sig, men i verkligheten är han alldeles underbar. Jag får lust att köpa skivor, för första gången på evigheter. Nya Rufus, och Similou, jag är jättepepp på Similou. Lite uppfostrande konst, jag kör den här istället eftersom det är skitjobbigt att uppdatera min hemsida. Man kan klicka! Man uppmuntras till och med att göra det eftersom bilderna här är jättesmå. de lesbiska nunnorna (Philippe de Champaigne) marmormannen (Girodet de Roussy-Trison) 23:35 ”För övrigt anser jag att Babel bör förstöras.”
last exit to Biskopsgården	[2005-03-21 01:24:47.697]
01:18 Alizée är dagens tjej, grå herrtröja är dagens plagg och physalis är dagens frukt. J’ai la peau douce dans mon bain de mousse som jag brukar säga. 16:26 Hej och välkomna till Forum för tyckande om Bo Madestrands krönikor. Bo Madestrand är förvirrad över att McDonalds serverar kaffe i Gustavsbergsmuggar. Jag är också lite förvirrad, men alltså, Stig Lindberg var inte bara en mysfarbror som körde bil som en tossing (vilket var intrycket man kunde få av den där K-special-dokumentären (eh, dokumentär och dokumentär, ”hyllningsprogram” är väl mer korrekt) som gick på teve för ett tag sen) – han var även en smakfascist av rang som gärna ville upplysa den stackars arbetarklassen om God Form, och därför är det lite roligt att den stackars arbetarklassen kan dricka McDonaldskaffe i hans muggar, för det var antagligen inte riktigt vad han hade tänkt sig. Det är lika roligt som när H&M plankar ett Josef Frank-tyg och syr små kjolar som kostar 198:- när originaltyget kostar 1200 kronor metern. Det här är den bästa paradoxen som finns, för hur gärna dessa personer än vill nå ut till folk och göra deras vardag vackrare och rädda dem från plast och dokusåpor blir det ju ändå obekvämt om saker blir för billiga och lättillgängliga, om undersköterskorna börjar förfesta till Out Hud och blattekidsen dricker kaffe i designermuggar. Omvänd gentrifiering. Det finns antagligen ett ord för det också, även om jag inte känner till det. Och nu ska jag gå och tvätta. If you got the time – and if you don’t mind – let me kiss you. Det är nya Morrissey live-skivan som gäller idag. 18:40 Jag har precis pratat med mina föräldrar och deras varmvattenberedare har gått sönder och jag ska till STOCKHOLM på onsdag (jag är livrädd för Stockholm, därav versalerna) och nu känns det som att hela grejen kommer stå och falla med min möjlighetet att tvätta håret på morgonen. Om jag inte kan tvätta håret kommer jag att känna mig ful och äcklig hela dagen och allt kommer bli fiasko. Jag är besatt av att tvätta håret innan jag ska göra nåt viktigt. Jag får gå upp klockan sex och värma en kittel på spisen. Gud vad jobbigt det verkar att bo i villa, seriöst, man måste ju fixa allt själv, inte ens vattnet sköter sig på egen hand. Så, om ni ser mig i Stockholm med osäker blick och fult hår vet ni vad det beror på. 18:44 Ja just det, jag reser ju bort på påsklov imorgon och är eventuellt utan internet i en hel vecka. Vill man mig nåt får man gärna sms:a. Glad påsk!
	[2005-03-20 16:30:19.847]
16:27 Jag tycker att det borde lagstiftas om att man mycket tydligt måste tala om när en länk leder till ett pdf-dokument så det inte går att klicka på dem av misstag. Min dator är inte snabbast i världen, och att öppna Acrobat tar ett tag, och under denna tid måste övriga aktiviteter avstanna, och jag vill aldrig läsa satans pdf-filer iallafall, jag stänger ner Acrobat så fort det öppnats, och då hänger sig Explorer och alla fönster stängs ner, och man håller på att skriva ett mail som man formulerat ganska länge. Jag hatar pdf-filer, lägg av med dem.
mon amour, mon ami	[2005-03-19 15:56:00.887]
16:12 ”Bristen på genusperspektiv bör ses som en kvalitetsfråga” – Öh hallå, bristen på klassperspektiv då? Nån? 17:15 Jag har fått en vacker liten katalog från Alcro som presenterar tio nya färger att måla sitt hem i. Tio designers har tagit fram varsin färg som visas upp i sparsamt och smakfullt möblerade lägenheter med spröjsade fönster, bröstpaneler och fiskbensparkett. Citat: ”Kväv inte rummet. Det är vanligt att många hem är övermöblerade. Det finns helt enkelt för många saker, bland annat på väggarna. Både väggar och golv behöver fria ytor.” Dr Alcro ställer diagnos på de svenska hemmen och presenterar objektiva sanningar om deras tillstånd. Jag blir så trött, jag blir så trött på att det alltid är samma sak, jag blir så trött på SMAKFÖRTRYCKET och på att alla som någonsin uttalar sig om design i Sverige är helt jävla hjärntvättade. ”Det finns helt enkelt för många saker” – så här ska det se ut. Kolla, jag anger upphovsman: Fotograf: Alcro/Åke E:son Lindman
to the lighthouse my friend	[2005-03-18 00:49:30.653]
00:45 Gertrud Hellbrand (i fantastiskt snygg tröja) i Babel (jag såg reprisen, jag ligger lite efter): ”Idag kanske det är mer kontroversiellt att kvinnan är i underläge… Det kan finnas något subversivt i om de blir alldeles för masochistiska, masochism är något vi inte vill ta i… Om man bombar samhället med den litteraturen så kan ju det vara ett hot i sig. Att man fläker ut de här historierna och tar plats med dem. Och är sådär jobbig… jobbigt självplågande masochistisk, och att det finns en aggressivitet i att skriva bara det här.” Jag är så himla inte med på hela den där SKAM-grejen, eller, mest av allt: jag blir så satans uttråkad av den. Märta Tikkanen är inte heller med uppenbarligen. Undrar om hon och Gertrud Hellbrand bråkade lite efter inspelningen. Och på riktigt, jag vägrar tro att man gör en poäng genom att vara självutplånande, jag tror att man gör en mycket större poäng om man är KREATIVT ARG. Det är väldigt svårt att skriva om det här utan att framstå som någon som föraktar svaghet och så är det verkligen inte, men jag fick nog av hela ungtjejmeddåligsjälvbild-prylen redan när jag gick på gymnasiet, av ”Vårfrost” och ”I vattnet flyter man” och allt vad de hette som kom då. Jag trodde aldrig att man var tvungen att vara sådär uppfuckad, det var aldrig så att de genererade ett destruktivt beteende hos mig, men jag trodde nog att man var tvungen att skriva om sånt om man var tjej. Tills jag läste ”The Secret History” och påbörjade ett mycket ambitiöst projekt om vackra ungdomar på en konstskola (mycket bildade givetvis, och belevade, inga Bob Hanssontyper och hippiefasoner). Anna Jörgensdotter i senaste Bang, angående de självdestruktiva unga kvinnorna: ”Alla kvinnors historier är viktiga.” Jag skulle kunna sträcka mig till att alla människors historier är viktiga. Men det betyder för guds skull inte att man vill läsa dem. Är Daniel Sjölin för övrigt den sämst ljussatte programledaren någonsin? När han lämnade tillbaka Eyvind Johnson på Biskops-Arnö, i naturlig belysning, var han ju jättehet.
I bless your words and education	[2005-03-17 15:12:23.217]
15:08 En förhandstitt på söndagens DN: Senap som senap ska smaka Senap är kanske inte det man vanligen förknippar med Hälsingland, men den så kallade hälsingesenapen har anor från 1600-talet och tillverkas än idag till husbehov på många gårdar. Tillverkningsprocessen finns dokumenterad på många av de så kallade hälsingeskåpen, där de dagliga sysslorna på gården ofta avbildades. På vissa håll användes senapen även som ingrediens i färgen – äggoljetempera med en klick senap ger de vanligen dämpade allmogefärgerna en speciell intensitet, ofta omnämnd som ”ljuset från Hälsingland”. (note to self: googla skillnaden mellan äggoljetempera och majonnäs! Eller fråga Ingela Lind.) Ett så kallat senapsskåp inbringar idag stora summor på auktioner eftersom de är mycket sällsynta. Senapstillverkningen är omgärdad av en mängd traditioner. Som alla vet är det med en kanonkula man krossar senapsfrö bäst, och eftersom jag bor nära en gammal bruksort där kanonfabriken under flera sekler var samhällets hjärta, tar jag cykeln dit en lördageftermiddag. Jag möts av Anders Hermansson, släkting till den siste patronen, som idag gjort museum av bruket. Anders bjuder på lunch medan vi diskuterar kanonkulors speciella densitet. I Hälsingland äter vi bara husmanskost eftersom mat som är brun alltid är lite godare. – Hur ska du få tag i senapsfrön då? undrar Anders nyfiket. Det finns väl ingen i Hälsingland som odlar senap? – Nej, det kan man tro, ler jag samtidigt som jag diskret kliar mig på benet. Att klä sig i vadmal har sina uppenbara nackdelar, men känslan av hälsingegenuinitet [Po, är det ens ett ord??? -reds.anm.] uppväger klådan. Jag har via internet fått kontakt med en så kallad senapsbonde, som i mycket liten skala odlar ekologisk senap utanför Hudiksvall. Nattfrosten gör att den får en speciell, söt karaktär. Som alla vet är det med en kanonkula man krossar senapsfrö bäst. 22:54 T kanske ska ut och resa igen och jag blir helt nervös bara av att tänka på det, jag kommer inte få en lugn stund förrän han är hemma igen. Fast jag kan skicka honom till Boots med en shoppinglista: ”Face gloss” Bästa krämen till läpparna! Eight hour cream släng dig i väggen! Och den kostar inte ens ett pund (en pund? ett pund? ett, va? -ibland tror jag att jag är lite dum i huvudet), samt luktar ros. Bliss!
	[2005-03-15 14:30:32.847]
14:19 Haha, Kent alltså. På kent.nu har man inte fått prata om nya albumet förrän idag. I en lång diskussionstråd (förvirrande döpt av sidans upphovsmän till ”Du & Jag Döden” – trots att ”Du & Jag Döden” är precis vad man inte får prata om) påpekar företrädare för sidan att reglerna för forumet innehåller följande formulering: ”Vi kör på nolltolerans mot all diskussion som i någon form rör piratkopiering, oavsett vad lagen säger. Detta gäller då givetvis även nerladdning och liknande”. Samt tillägger: ”All diskussion om hur nya skivan låter och hur bra låtarna är och likande leder till att topicen låses och berörda användare stängs av på obestämd tid. Så spara alla diskussioner fram tills releasedagen.” Sjukt. Hängivna Kentfans påpekade igår att de har förhandsbeställt skivan från nätbutiker och redan fått den, helt lagligt, dagen innan det officiella släppdatumet, får man inte prata då? Nä, det får man inte. Man får inte prata alls. ”fråga: om man hört en låt från skivan på radio, får man diskutera den då? eller gäller regeln ‘FÖRBJUDET att diskutera musik som inte finns att köpa på Åhlens’??” Ja, så är det tydligen. På nästa stora Kentkonsert ska alla klä sig i brunt.
and we all had a smashing time!	[2005-03-14 12:27:48.53]
12:21 Nu ska jag söka jobb. 12:31 Aaargh, vem kom på den fullständigt motbjudande idén att oannonserat stoppa anis i bröd? Jag spyr! 12:45 Här står jag och funderar på hur poesin ska bli mer TILLGÄNGLIG. 13:02 Jag förstår verkligen inte vissa kvällstidningskrönikörers faiblesse för helt omotiverat användande av engelska ord. Varför vill man skriva ”alla ugly människor” istället för ”alla fula människor”? Har jag missat nåt? Säger man så i STOCKHOLM? (Åh, märker ni vad inkonsekvent av mig att inte skriva ”fäbless”, vilket tydligen är en vedertagen svensk stavning. Inkonsekvens är mitt mellannamn. Men alltså, även om man väljer det snyggaste alternativet när man väljer ord är väl ”ugly” inte på något vis att föredra framför ”ful”? – Men Therese, det beror väl på vad man tycker? – Det gör det väl inte. – Du är medveten om att du ägnat flera dagar åt att reta dig på människor som försöker bestämma vad som är objektivt snyggt va? – Jajamensan!) 13:35 Jag fixar inte att söka jobb, jag kan inte ens söka ett litet restaurangbiträdesjobb, jag kan inte läsa ordet ”CV” utan att få ångest, jag kan inte sälja mig, bara dissa mig, och det bör man inte göra när man söker jobb, jag kan inte, jag börjar gråta nu, jag åker till stan och köper Bang och örhängen istället. 20:31 Med ”jag kan inte sälja mig” menar jag alltså att jag är dålig på att marknadsföra mig själv, inte att det skulle kännas som någon form av prostitution att arbeta som restaurangbiträde. 22:55 Renée Nyberg, telling it like it is: ”Åttiotalet innehöll många händelser.” hunting high and low [2005-03-13 00:31:34.183] 00:05 singing ”Build your castle, stop collecting stones” och vi har slutat använda vårt köksbord till sådant det var ämnat för när det byggdes en gång i tidernas begynnelse kolla, det här ser ut som poesi men det är det inte jag bara luras Patrick Wolf är så vacker! Patrick Wolf är dagens man. 00:48 Eh, okej, så himla vacker är han kanske inte. Inte i närbild. Men Patrick, det gör inget, vi släcker i taket. [2005-03-12 14:59:46.577] 14:42 Stig Larsson är ett geni! Jag hade glömt bort hur mycket jag tycker om honom. Och Lars Mikael Raattamaa skriver: ”Jag kommer med ord och inte språk. Språket har aldrig varit mitt. Det är de andras. De som pratar med de lärde på latin och med bönder på bönders vis. Det blir alltid tvärtom för mig. Bönderna svarar jag på latin och i de lärdes krets bonnigt. Orden är däremot mina, man kan samla på dem, lägga dem i små högar”. Vilken perfekt beskrivning av hur det är när man till skillnad från hela sin släkt erövrat/blivit påtvingad ett helt nytt språk och plötsligt inser att det är svårt att kommunicera med ALLA. Min morbror tillbringade halva julafton med att tracka mig (OBS! med stor kärlek!) för att jag använt ordet ”subjektivt” när jag pratade med min ena kusin om något. Nu blev det lite fel kanske, ”subjektivt” är ju trots allt bara ett ord, okej, men jag har nog, till skillnad från Raattamaa, varken koll på språket eller orden. Det vore skönt att känna sig bekväm med dem, i alla situationer. Som Po Tidholm. Po Tidholm pratar ju tydligen med mjölkbönder på mjölkbönders vis. Eller så står mjölkbönderna och skriker ”jävla stockholmssnobb!” efter honom när han cyklar hem med sin mjölkkruka på styrstången. Det är ju naturligtvis en mycket roligare tanke. 15:02 Detta är herr Blå. Han är mycket mätt. Han har ätit en matta Under enorma våndor. En matta! Det är väl inte möjligt? oh curse my mind for not ceasing my mouth [2005-03-11 00:28:24.39] 00:23 vill man får man klicka. Toxinaut och jag har enats om att det nog är Frans Hals som är ansvarig för tavlan i Moneybrothervideon och inte alls en spanjor. Sorry. Men hon på porträttet ser iallafall lite spansk ut. Jag har varit hos B och ätit pasta. En gång var jag hos B utan att äta pasta. Då åt vi potatis. 15:19 Andres Lokko är plötsligt Ellen Key och förespråkar vita tyllgardiner och pelargoner framför det själsligt urholkande jugendmodet som bara är snömos och trams: Skönhet för alla! Kulturens evolution är avlägsnandet av ornament och silikon. Nej, det är inte snobbism, det är väl uppenbart att det är bättre med sådant som sätter själen och inte brösten i centrum. Bla bla blaaaaaaaaa. [2005-03-10 02:52:16.15] 02:51 ! 12:29 Eh, jag prenumerarar på Damernas Värld nu. Jag blev erbjuden tre nummer plus en grå munkjacka (plus nån parfym men den känns mindre intressant, jag har ett så bra sköljmedel) för 45 kronor så då tackade jag ja och idag kom första numret och jag mår så dåligt av det, jag har bläddrat igenom det och allt känns bara fel och nu ligger den på köksbordet och liksom besudlar hela lägenheten. Det är samma känsla som med Murillo-tavlan i Moneybrothervideon. Jag erbjuder mig härmed att arbeta gratis som konstkonsulent om det ska figurera målningar i några fler Moneybrothervideos. Någon har på måfå slagit upp sin Janson och valt lite tavlor, ”Marats död” är okej (även om den kanske mått bra av ett, eh, sammanhang) men Murillo-tavlan är direkt motbjudande och gör det svårt att se hela sista scenen i videon. Jag känner mig uppriktigt kränkt och tycker att nån borde granska nästa Moneybrothervideo ordentliget innan den släpps så man slipper utsättas för stötande scener. 14:53 Haha, jag har fått fakturan för mina Scott Walker-knappar. Den ska vara betalad senast 2020-05-28. Jag misstänker att något är mycket fel med det datumet, men på riktigt, om det står så på fakturan borde det ju vara det datumet som gäller, alltså, rent juridiskt borde de ju inte kunna kräva mig på pengarna förrän då. Jag har alltså mer än femton år på mig. Förhoppningsvis är min ekonomi lite bättre i maj 2020. Det är förresten kanske inte Murillo som gjort Moneybrothertavlan. Velasquez? Jag tror det är nån spanjor iallafall. Jag reserverar mig för att jag har fel. Jag tror att jag har det. [2005-03-09 16:16:03.74] 16:12 Jag vill åka ut på landet. 17:51 Han jag ska köpa skolplanscher av svarade inte. Hans son gjorde det istället. Jag: – Hej, jag heter Therese… Eh, är J hemma? Son: – Nä. (slött och ointresserat tonfall) Jag: – Nähä, okej… Jo det är så att jag ska köpa några skolplanscher av honom… känner du till det här…? Son: – Va? Jag: – Jag ska köpa några skolplanscher. Känner du till det? Son: – Ja. (slött och ointresserat tonfall) Jag: – Jo, och jag tänkte att jag kanske kan hämta dem ikväll, så jag tänkte bara höra om det skulle gå bra om jag kom vid kvart i sju… (tystnad) Jag: – Tror du nån är hemma kvart i sju? Son: – Ja. (slött och ointresserat tonfall) jag: – Mhmm, vad bra… men då kommer jag förbi ikväll då. (tystnad) Jag: – Okej… hejdå… Son: – Hejdå. Det här känns lite ovisst, men nu åker jag dit. 20:18 Bless skolplanschmannens rara fru (den sinnesslöe sonen var på intet vis representativ för sin vackra medelklassfamilj) som ur sina gömmor drog fram ytterligare fyra planscher och erbjöd mig att få köpa dem också. Tjoho! Utöver de utauktionerade lingon, potatis, åkertistel och fläckigt nyckelblomster äger jag nu även åkersenap, smörblomma, gullviva och vårlök. Snart ser den här lägenheten ut som ett botaniskt museum. Jag blir mer och mer lik en pensionär. Snart blir det kolonilott. Jag skulle seriöst gilla att ha en kolonilott. McDonalds serverar kaffe ur engångs-kopior av Gustavsbergsmuggar! Hade man ett kulturfanzine skulle man nog skriva en liten artikel om det. I was so impressed I bought the company [2005-03-08 00:20:09.167] 00:10 Jag tycker att det är konstigt att programmet ”100 höjdare” på kanal 5 inte heter ”100 HÖJDARE AV MÄN, OM MÄN OCH FÖR MÄN SOM TYCKER ATT DET ÄR KUL MED VAPEN, MILITÄRER, OCH BÖGSKÄMT”. 03:14 Jag var egentligen inte så arg som det ser ut som här ovanför, jag vet inte vad som flög i mig. Det var så roligt att använda versaler. Nu får jag äntligen sova. Jag skulle vilja recensera mat. Det vore ju det optimala. Undrar om man kan anmäla sig till nån slags smakpanel, typ på KFs provkök, och få smaka på nya grejer. Jag har jättemycket åsikter om mat. Jag skulle göra det gratis. how I wrote ”Elastic man!” [2005-03-07 00:38:19.363] 00:37 how I wrote ”Elastic man!” how I wrote ”Elastic man!” how I wrote ”Elastic man!” how I wrote ”Elastic man!” [2005-03-06 21:06:32.563] 21:05 kaffekopp inga nya arter tillkommer [2005-03-05 22:28:18.697] 22:28 Det står ”NYHET! NU MED MINDRE TILLSATT SOCKER!” på både risifrutti och Ekströms krämer eftersom det är livsfarligt med socker nu för tiden. Jag har köpt jättevackra bruna råsockerkristaller på Netto. De ser ut som kantigt akvariegrus, och när de är våta som bärnsten från ljust gulaktigt till nästan svart. De är antagligen snudd på dödliga. Jag vet inte vad jag ska ha dem till. I kaffet kanske, men de verkar smälta ohyggligt långsamt. De står i en skål och är snygga och det går inte att låta bli att äta en ibland. Eller fem. Jag har alltid varit fascinerad av kristaller. Fast inte av ädelstenar. Jag är magnifikt ointresserad av ädelstenar. Bla bla blaaaah. Jag har varit på föredrag om radikal poesi. Fredrik Nyberg var där. I publiken alltså. Han hade på sig en randig tröja. Man fick lära sig att alla poeter är vänster och tycker att dokusåpor är ett otyg. Annars har jag inget att säga. Eller jo, det har jag nog, men jag vill inte. Jag utövar min lagstadgade rätt att slippa kommunicera. Botanik är dagens tema. Jag har vunnit en auktion på Tradera och får köpa fyra skolplanscher föreställande lingon, potatis, åkertistel och fläckigt nyckelblomster. Jag har läst lite i Fredrik Nybergs ”Blomsterur”. Jag har läst Magnus Florins ”Trädgården”. Där står det: ”En anlagd trädgård måste invid sig ha en hed, ett fält som inte är odlat, emedan den egentliga trädgården annars inte träder fram såsom odlad.” Därför såg jag på Club Goa samtidigt. klfdkjjkgfkjgfjlkgf Jag är helt speedad på socker. har du astma bör du rådfråga läkare [2005-03-04 01:06:52.74] 01:06 Jag vill göra en skunkgrupp med ett långt namn. Är det nån som vet hur man gör? 14:00 Alltså, jag kan verkligen inte engagera mig i ”Persepolis”. Jag kan bara tänka att jag vill att det ska handla om människor jag kan identifiera mig med nån gång, och att det vore fint om det nån gång handlade om arbetarklass, underklass, bönder, vad som helst annat än intellektuell och välmående medelklass, men det är klart, då skulle ju inte kontrasten bli så stor. Det är mer dramatiskt effektivt såhär. 15:18 Andres är rolig idag! kålrot, palsternacka, rotselleri [2005-03-03 13:23:06.507] 13:10 Kaffet är slut. Jag trodde att det skulle räcka till en kopp, men när det var färdigt hade det samma färg som ganska starkt te. Jag fick skarva med frystorkat snabbkaffe. För ett halvår sen var frystorkat snabbkaffe det enda jag drack. God bless kaffebryggaren. Det är sjukt fint och strålande sportlovsväder och jag ska promenera till Konsum och köpa kaffe och kolla om jag har missat tvättiden eller inte. Sen ska jag väl tvätta. Och skriva poesi. Hör ni hur det låter. Jag ska bli poet när jag blir stor. Gud, man får verkligen inte kalla sig ”poet”. Jag slår vad om att Bob Hansson gör det. Nä, men allvarligt, jag tycker inte att existerande poeter sköter sig som de borde. Jag tycker att existerande poeter borde skärpa sig. 16:19 dikterna skall inte vara vuxna dikterna skall vara kortväxta som växter eller som barn oansvariga spontana väsen skall dikterna vara, de skall prata strunt, skrika och bära sig åt eller mumla uttrycksfullt för sig själva men aldrig vara vuxna word! Nu ska jag gå och skriva obsceniteter med tjock svart tuschpenna på min grannes dörr. ”Bög” tror jag skulle uppröra honom mer än nåt annat, han verkar mycket angelägen om att bete sig genuint heterosexuellt. ”SÄNK VOLYMEN BÖG!!!” skulle nog ta skruv. 17:05 Jag har ju förresten fortsatt att umgås med o-. Det är alltså jag som är T. spårvagnarna kör ikapp nedför Drottninggatan [2005-03-02 19:56:19.277] 19:49 ”Den andra stora folkuppfostraren, tidningspressen, visade delade meningar om barnarbetet. Saken diskuterades i tidningar runt om i landet, och många röster höjdes för att barnarbetet skulle förbjudas. Men i Norrköping fanns bara en röst. Den hetter Norrköpings Tidningar. Dess valspråk var fosterlandskärlek, lag och ordning. Den blev ett mäktigt vapen mot arbetarklassen. När Jönköpingspressen talade om fabriksarbetarnas träldom och förtryck, försäkrade Norrköpings Tidningar att fabriksarbetarnas lott inte alls var så beklagansvärd. När Folkets Röst i Stockholm kritiserade Norrköpings fabrikörer för att de inte ville minska arbetstiden för barn, då tog Norrköpings Tidningar fabrikörernas parti mot barnen.” Sven Wernström; Trälarnas döttrar Herregud jag har sålt min själ och förrått mitt ursprung. Jag mår lite dåligt nu. staden som jag föddes i 22:21 Jag måste läsa fler böcker som betyder något. Jag måste läsa mer poesi, men jag törs knappt låna poesi på Göteborgs Stadsbibliotek för det sitter alltid män i mitten av poesihörnan och simulerar läsande fast de i själva verket glor på tjejer som stryker längs bokhyllorna och inte riktigt vet vad de ska låna. Jag törs inte vistas i poesihörnan om jag inte är väldigt säker på vad jag är ute efter. Tala gärna om för mig vad jag är ute efter. and words are all I have to take your heart away [2005-03-01 13:22:52.34] 13:22 Det snöar ute. Jag ska promenera till biblioteket. Tror jag. Jag har ätit en rejäl sportlovsfrukost. Gångbanan kommer inte att vara plogad. Jag kommer att få pulsa i snö halva vägen. Det kommer att vara som på Frostmofjället. Jag kommer att jagas av varg och björn. Annars har jag inget att berätta. 17:34 Katter trafikerar uteplatsen. Och det är snö. 23:12 Jävla onlinecenter. Jag tror att de som driver onlinecenter är sjutton år. Jag har sett ”Hannah med H”. Gör inte om mitt misstag! Det är nog den sämsta film jag någonsin sett. Sämre än ”Alla älskar Alice”! Och det vill inte säga lite. Mina skattepengar bekostar dessa filmer. Något är fel med världen. 23:14 Idag köpte jag förresten fjorton muffins. hold me closer tiny dancer [2005-02-27 14:27:11.223] 14:23 Äh, jag har inget att berätta, jag sitter inne och dricker kaffe och läser och skriver och det är rätt trevligt, ja, jag önskar bara att nån ville betala mig för det. bra och dåliga människor [2005-02-26 12:45:56.423] 12:26 Eftersom jag bor nära en mjölkbonde har jag knappt kunnat använda datorn de senaste dygnen. Nu har jag fått tillåtelse att tillbringa 20 minuter med den, och tänkte därför naturligtvis utnyttja tiden till att förundras över hur DN gång på gång lyckas med att missa poängen. Idag är det Bo Madestrand som är ute och cyklar igen. Krönikan jag citerar handlar om att Bo är förvånad och indignerad över hur Expressens Linna Johansson kan försvara fenomenet dokusåpor: ”Deras [dokusåpornas] primära funktion är inte att leverera den nakna sanningen om befolkningen, utan att raljera med den outbildade underklassen.” Så långt är Bo och jag överens. Fast sen blir han otäck. ”Men det finns alternativ. Häromkvällen kunde man zappa mellan fyrans ”Paradise Hotel” och ”This is our music” i tvåan. Det var som att förflyttas mellan två parallella universum: ett där människor är onda, manipulativa och materialistiska, ett där de är goda, kärleksfulla och generösa. Man kan fundera på varför en ledarskribent väljer att försvara det första alternativet.” Jag ska översätta: Det var som att förflyttas mellan människor från småstäder som tar chansen till betald chartersemester eftersom det kanske är deras enda chans i livet att göra något annat än att vara undersköterska, och Andres Lokkos bostadsrätt med kalkelugn på Kungsholmen där man tycker att det är jättefint med japaner som sitter i en dåligt upplyst källare och spelar keyboard. Mellan dålig och god smak alltså. Mellan arbetarklass och medelklass. Bo, det måste vara en skön känsla att veta vad som är bäst för folk. Vad befolkningen borde vilja ha men är för dumma för att fatta. Tur att du får skriva uppfostrande krönikor som kanske kan lära de slafsiga dokusåpa-/arbetarklassmänniskorna om livets egentliga värden så de också kan bli goda, kärleksfulla och generösa. Lyckas du riktigt bra kanske de slutar handla på H&M, lyssna på kommersiell musik och visa brösten också. Bo, jag får en känsla av att din krönikas primära funktion inte alls var att leverera den nakna sanningen om teveutbudet, utan att raljera med den outbildade underklassen. grammatik, a cup of tea, a bun [2005-02-24 20:10:46.943] 20:08 Två king size-påsar (á 58 gram) Maltesers för fem spänn! Det är en klar fördel med ghettot: billigt importerat godis med kort bäst före-datum. Ah. Nu ska jag bekanta mig med barnen från Frostmofjället. De har fula namn. Jag hatar dem redan. hfdshgagalkjgad [2005-02-22 12:19:43.357] 12:12 Okej, jag behöver pengar. Det verkar väldigt svårt att skaffa pengar. Vilket är helt sjukt med tanke på hur många stipendiestiftelser som sitter på MILJONTALS KRONOR och bara delar ut dem till typ sjuksköterskor vid Tumba sjukhus som vill prenumerera på religiösa tidskrifter. Jag ska inte ens spendera pengarna på sådan lyx och flärd som religiösa tidskrifter, jag ska ju använda dem till kreativ och världsförbättrande verksamhet. Jag behöver tjugo tusen kanske. JAG ÄR BEHÖVANDE!!!!11 Nu ska jag till biblioteket. – Nu igen? – Eh, ja. Jag ska alltid till biblioteket. [2005-02-21 20:57:38.047] 20:56 Jag har läst också. Jättemycket. Och åkt buss. [2005-02-19 15:01:29.613] 15:00 – Vad gör du om dagarna egentligen? – Eh, ja alltså… – Mer än att sitta hemma och slösurfa alltså? – Jag kan nog faktiskt inte svara på det. SPONSRAD LÄNK [2005-02-17 18:57:25.82] 18:54 Eftersom jag bor nära en mjölkbonde och dessutom är sugen på att starta en kulturtidskrift tänkte jag kombinera det bästa av två världar (kultur och mejeriprodukter) till en aldrig tidigare skådad fusion av mjölk och samtidslitteratur. Jag vet inte vad den ska heta än, men undertiteln ska givetvis vara ”100% levande yoghurtkultur” och tidskriften ska som första tidskrift i världen applicera ett klass- och genusperspektiv på kulturyttringarna smör, ost och filmjölk samt granska den unga svenska litteraturens förhållande till dem. Under rubriken ”Yalla!” gör jag en tur till förorten och pratar lite med Jonas Hassen Khemiri som sitter på en bänk i Tensta och slevar i sig turkisk yoghurt, och under den återkommande vinjetten ”Muu” gör jag en initierad analys av mjölkens betydelse för uppkomsten av ”alternativa” ”subkulturer” samt spekulerar i hur mycket chokladmjölk Mats Kolmisoppi kan tänkas konsumera och om han brukar bära med sig den på stan. Eftersom jag har ont om pengar och inte drar mig för att vara skamlöst kommersiell gör jag en Cow Parade och säljer ut i princip hela tidskriften till företag som på något sätt vill profilera sig bland den tänkta målgrupen (humaniorastuderande twentysomethings med litterära ambitioner och kalciumbrist). Textreklam, sponsring, allt är av intresse. Jag har ingen moral och är hemskt förtjust i ost. Det går bra att redan nu teckna sig för en prenumeration. Jag har inte bestämt pris och utgivningstakt än, men om ni messar mig kan ni få kontonummer så ni kan sätta in några hundra. Jag lottar ut mitt exemplar av nittiotalsdebutanten Kristian Fredéns eftertraktade novellsamling ”Ostkaka” bland de tio första prenumeranterna. Anmäl ditt intresse nu! all play and no work [2005-02-16 13:59:41.39] 13:58 Jag lyssnar på Orange Juice och skriver om en bro. 23:14 Jag tänkte bara gnälla lite, men nu tappade jag lusten. 23:24 Eftersom jag bor nära en mjölkbonde tycker jag att de borde ha svenska kändisar i juryn på svenska Top Model. Per Hagman och Linda Skugge tillexempel. Per Hagman: -Du är bara så himla vacker, alldeles glittrande av allt det där man vill glittra av, du är som tusen löften om mjukaste hy tätt tätt intill, som lenaste lena honung mot min gom, som den lätta doften av vanilj i en ung flickas hår när det är het och fuktig sommarnatt vid medelhavet och hjärtat slår i takt med den här sommarens eurodiscoplåga som du kommer att dansa till ännu i september och fortfarande le lika förtjust som om det var den allra första natten du hörde den. Linda Skugge: -Jag tycker att du ska utbilda dig till civilingenjör istället. I’m saving you for later [2005-02-15 17:09:43.453] 17:09 (detta är skrivet ca kl 15 när Skunk, åter igen, inte fungerade) Eftersom jag bor nära en mjölkbonde vaknade jag tidigt med solsken i blick och for till stan och sålde skivor. Och fick oväntat bra betalt. Tjoho. Jag köpte Boys-ep:n. Den är verkligen sådär, men mitt tillgodokvitto brände i fickan. Det känns som förmiddag. Nu blir det kaffe och brownie. Jävla Skunk är nere igen. Vad beror det på? Är det min internetleverantörs fel? Jag behöver Skunk för att kunna fortsätta existera på ett fullvärdigt sätt. Och snön, alltså, den här temperaturen är det värsta jag vet. Nollgradigt. Jag önskar mig några plusgrader och glada vindbyar men nu är det på nollan och snön ligger där och myser och blir tyngre och tyngre och sen blir det natt och minusgrader och då fryser snön till isberg som med lite tur smälter bort i mitten av juli, när det plötsligt blir trettiofem grader varmt i två veckor och sen är sommaren slut. Dan Jönsson i DN idag förresten: ”Är internet på väg att förändra litteraturen? Jag tror det. Gör man sig omaket att då och då gå in på någon av våra vanligare nätportaler går det redan nu att följa en ny generation skribenter som nästan dagligen publicerar nyskrivna texter – ofta starkt personliga, och alltid med ett tempo och ett tilltal som i grunden skiljer dem från den normala högprosan. Ge dem tio eller tjugo år, och de har tagit över branschen.” Nu ska jag skriva jättemycket. 21:52 Existerar nya Kent-singeln över huvud taget i verkligheten? Varför är det ingen på Soulseek som har den? 22:37 Vad fint det är när man tror att någon ska avsluta meningen ”It’s true I always wanted love to be…” med ”perfect”, och så sjunger personen i fråga ”hurtful” istället. [2005-02-14 15:12:06.863] 14:51 Jag såg andra avsnittet av ”Lost” igår och blev helt betagen. Första avsnittet blev jag inte alls särskilt imponerad av, Cityakuten möter Jurassic Park liksom, men igår var det skitbra och jag satt helt andlös i ett tillstånd av inlevelse jag inte upplevt sen Arkiv X’s glansdagar, och innan dess Twin Peaks och det var jättelänge sen. Fint. Nu ska jag panikläsa och sen ska jag åka till skolan. Jag fruktar gruppdiskussion. Jag fruktar att jag måste umgås med samma grupp som sist, och i så fall fruktar jag utslag av moralisk indignation, uppfordrande frågor om min läsning (jag avskyr ordet ”läsning” använt så! ”En läsning” är det obehagligaste jag vet. ”Jag har gjort två olika läsningar av den här texten…”, jag tycker inte att man får säga så, nej, inte ens på folkhögskolor, man får använda sitt antagligen väl utvecklade ordförråd till en konstruktion av typen ”Jag har läst den här texten på två olika sätt”) samt oförstående blickar från de tyska utbytesstudenterna som låter som drottning Silvia. Tjarrå. [2005-02-13 14:04:34.12] 13:54 Det är snö överallt. Motbjudande. Hallå, växthuseffekten? När kommer den där temperaturhöjningen börja märkas egentligen? I can’t wait. [2005-02-12 13:06:16.55] 13:02 Alltså, alla jobb på ams.se verkar vara jobb för människor som är av ett helt annat slag än mig. Jag blir bara rädd av att läsa jobbannonser där. Jag är varken framåt eller social eller orädd när det gäller konflikter. Vilka är människorna som passar in på de där beskrivningarna egentligen? De måste vara så himla osympatiska. 13:51 -Men måste allt vara så jävla krångligt? -Ja, det är klart. Vi vill ju inte att nån som inte vet hur man skaffar ett postgirokonto ska få några pengar av oss. Hahaha. Du kan sitta där och gnälla, och nästa gång nån säger ”Men gör det bättre själv då!” kan du svara ”Nej, det går tyvärr inte, jag har inget postgiro.” Gå och se på Big Brother nu och försök hålla dig på mattan. 14:40 Norrköpings Tidningar 12/2: ”Laakso fick stöd från Kulturrådet Statens kulturråd har delat ut drygt nio miljoner i bidrag till fria musikgrupper. Laakso med Norrköpingsbekantingen Markus Krunegård har fått 30 000 kronor i bidrag. -Kul, det kom som en överraskning. Vi fick förra året också. Vad betyder ett sådant här bidrag? -Det betyder att vi får igen en del pengar som vi lagt ut. Det är ofta artisten som ligger ute med pengarna. Vad ska ni använda pengarna till? -Jag vet inte. Köpa lite nya musikgrejer kanske. Fick ni så mycket som ni sökte? -Absolut. Vi trodde inte ens att vi skulle få stödet. Förutom Laakso fick fick några betydligt kändare namn bidrag för sitt musicerande. Bland annat märks band som Bergman Rock (85 000 kronor i bidrag), Fläskkvartetten (85 000), Looptroop (30 000), Mattias Alkberg BD (30 000) och The (International) Noise Conspiracy (30 000). Roland Klinga” Statens kulturråd ger BERGMAN ROCK 85 000 kronor! Mina skattepengar går till BOB HUND?!?! Om man läser på Statens kulturråds hemsida får man dessutom reda på att de förra året tilldelades 100 000 kronor. Bob Hund har uppenbarligen ett postgirokonto. 14:59 Jag är arg på allting idag. Aaah. Skönt. [2005-02-11 00:26:57.24] 00:24 En del av bokhyllan. Och den är klickbar! 16:08 Haha, jag mailar med min mamma. Det är ju helt knäppt. Min mamma är kanske världens mest teknikrädda person. run with the dogs tonight [2005-02-10 01:15:05.067] 01:06 nötter och pop. 15:16 Okej, det börjar bli uppenbart att det här egentligen inte alls är en dagbok utan ett forum för ifrågasättande av Sveriges största dagstidning. DN visar ogenerat upp sin skeva världsbild, del fyra: ”Lyxliv för fem tusen kronor Janne Josefssons reportage i tisdagens ”Uppdrag granskning” var verkligen upprörande. Men kanske inte på det sätt han tänkt sig. Nej, jag ska inte försöka ursäkta de exjugoslaver som roffade åt sig döda släktingars pensioner. Det är naturligtvis både omoraliskt och olagligt. Det som verkligen luktar illa i den här historien är storleken på pengarna. Janne Josefsson fick verkligen till det rätta darret på stämman när han förklarade att det handlade om fem tusen kronor i månaden! Där satte man ju kvällsteet i halsen. Fem tusen! Det räcker ju… nästan till hyran för en etta i en problemförort! När man såg de gamla damerna i de jugoslaviska bergstrakterna och de pixlade bildrna på deras svenska släktingar slogs man verkligen av det sus och dus de levde i. Vem kan överleva på fem tusen? Det skulle inte ens räcka till Janne Josefssons dagstraktamente när han susar omkring i sin hyrbil och förfasar sig över denna ofattbara stöld från välfärdsstaten. Om det är vad svenska pensionärer – invandrade eller inte – antas klara sig på finns det onekligen anledning att bli förbannad. BO MADESTRAND” Det här gör mig helt uppgiven. God morgon Bo, en del människor lever på femtusen i månaden. Jag gör det exempelvis, men det är ju till viss del av fritt val så jag ska inte tycka synd om mig själv. Min mormor levde på en pension, vars exakta summa jag inte minns, men jag har ett starkt minne av att jag reagerade på att det var mindre än mitt studielån. Hon bodde iofs i en tvåa i en problemförort så hon hade iallafall gott om plats. Bo, tycker du att det här är en lyckad notis? Tycker du att du uttrycker solidaritet med fattiga stackars människor som måste leva på femtusen i månaden? För det gör du inte. Den här texten får dig inte att framstå som en medkännande och fin person utan som någon som sitter i en designersoffa i trygg förvissning om sin feta pensionsförsäkring och koketterar lite med ett socialt engagemang och blir CHOCKAD över att det finns människor som lever på jättelite pengar. Jag blir helt illamående av tonen i ”Fem tusen! Det räcker ju… nästan till hyran för en etta i en problemförort!”. Bo, en del människor bor i ettor i problemförorter, för ettor i problemförorter finns i verkligheten och inte bara i snärtiga formuleringar i ditt huvud. [2005-02-09 12:08:11.17] 12:06 Idag ska jag läsa ut Alice i Underlandet och drömma om de här jeansen. 19:06 Jag har ringt till mitt jobb. Bara tanken på mitt jobb gör mig illamående. Jag ska sluta kalla det ”mitt jobb”. ”Där jag jobbade förut” ska det nog få heta från och med nu. Så, eh, nån som har ett jobb till mig? Jag skulle gilla att sitta i ett hörn och sortera papper. I’ll grow back like a starfish [2005-02-08 00:59:23.77] 00:49 Jag har inget att berätta egentligen, jag ville bara skriva den där rubriken. 01:31 Alltså, den där låten är så vacker att jag nästan gråter. Åh. Jag blir så glad varje gång jag inser att jag inte förlorat förmågan att känna väldigt starkt för popmusik. Ibland tror jag att jag har gjort det. Fast inte nu. 02:55 Jag är lite känslig just nu. Snälla ta mig inte på för stort allvar. Jag är så ego. Jag tror att allt har med mig att göra på något sätt. Jag får lust att citera låttexter. Snälla hindra mig. Säg åt mig att gå och lägga mig. 14:52 DN Kultur spexade till det idag och kallade Ida Börjels Borås Tidnings debutantpris-nominerade (eh, det epitetet blev i krångligaste laget) diktsamling ”Sand”, och först blev jag sur för att hon snott sand-temat för mig (jag gillar sand just nu), fast sen kom jag på att den ju inte alls heter ”Sand” utan ”Sond”. Haha. Så sjukt ointressant. Jag testar er, märker ni? Cred till alla som orkar läsa. Nu ska jag promenera till biblioteket. Jag måste laga mina skor nån gång. Somliga går med trasiga skor. Fast jag är glad idag så det är okej. Hejdå. 18:43 Varje gång jag läser ordet ”enpartiregering” tycker jag att det står ”empatiregering”. fistful of love [2005-02-07 13:26:40.443] 13:15 Okej, jag vet inte hur det är för er, men Skunk har varit nere för mig i typ en vecka nu. På nåt märkligt sätt har jag överlevt. Jag publicerar här pyttelite dagbok från den här svåra perioden: jag har skrivit dig något att tänka på 2005-02-06 17:05 Jävla Skunk. Eller min dator. Jag vet inte vad det är som är fel. Om man vet det får man gärna försöka hjälpa till. Vad gör att ens dator plötsligt bestämmer sig för att sluta visa vissa specifika sidor? Iallafall. Jag har varit inne och läst hela helgen. Jag har läst ”Skattkammarön” och ”Unga kvinnor”. De sög, precis som jag förväntat mig. Jag har börjat läsa en massa annat. Lars Mikael Raattamaas ”Politiskt våld” och Magnus Mills ”Stängslet” och Åsa Ericsdotters senaste. Jag har beställt Ola Hanssons ”Tidens kvinnor” som äntligen fanns på antikvariat.net till ett pris jag var villig att betala. Ola Hansson är bra. Ola Hansson förtjänar mer uppmärksamhet. Och så har jag läst DN. Här följer del tre i serien ”DN visar ogenerat upp sin skeva världsbild” (de första två delarna handlade om att DNs skribenter tror att alla vuxna läsare har ”en litteraturvetenskaplig tolkningsram” samt att Sveriges hela arbetande befolkning börjar jobba klockan nio på morgonen): ”Att Hela Det Svenska Folket i sömnen kan rabbla Bruno Mathssons och Arne Jacobsens samlade arbeten visste vi. Men hur är det med intresset för ny form?” skriver Niklas Wahllöf. Å man ba’ ”tjena!”, alltså Niklas, jag tycker att du borde presentera nåt slags underlag för det antagandet, jag tycker att du borde fråga runt lite på stan, och då kanske inte just utanför Kulturhuset utan i Farsta Centrum eller nåt, ”Hej, jag heter Niklas Wahllöf och skriver i DN och jag undrar om du kan räkna upp iallafall några av Bruno Mathssons och Arne Jacobsens mest kända verk?” Nu ska jag gå och handla potatis. Tjarrå. when it comes to you and your world I’m lost 2005-02-07 00:23 Och skulle detta ske i framtiden är det här man hittar mig. 14:11 Hittade lite mer dagbok, daterad 2 februari, när problemet inte var att Skunk var nere utan att mitt modem inte fungerade: Jag skulle göra en massa grejer (åh, där överdrev jag kanske, men jag skulle ifallafall göra grejer) som kräver tillgång till internet och så är modemet helt dött och jag fattar inte vad det är för fel på det. Jag har kollat alla sladdar och det är nog ungefär allt jag är kapabel att göra. Jag letade efter nån slags instruktion som borde följt med det, i förhoppningen att hitta ett såntdär värdelöst felsökningsschema, men jag hittar inte, åh, så irriterande, jag får verkligen abstinens. Jag skulle beställa Ola Hanssons ”Tidens kvinnor”. Den finns (fanns? Om nån hunnit köpa den ska jag stämma Bredbandsbolaget) äntligen på antikvariat.net. Ola Hansson är februaris man. Om Ola Hansson i ett gammalt nummer av Lyrikvännen som jag hittade på Emmaus igår: ”Också den gången hade vi poeter med son-efternamn (åtminstone en) som skrev ganska så dekadenta saker. Ja vad dekadans anbelangar är det här faktiskt originalet. /…/ Mycket hos Ola Hansson verkar faktiskt helt samtida. Hans psykologi återfinner man – åtminstone delvis – i Stig Larssons debut (Autisterna, 1979), skönhetssidan av Hanssons estetik kanske säkrast hos… Per Hagman!” Vad roligt det är med det där utropstecknet. Ola Hansson ser mycket sträng ut på alla bilder, och han har en mustasch som får honom att se äldre och barskare ut än han antagligen var. Jag tycker att Ola Hansson förtjänar mer uppmärksamhet än han får. Ola Hansson är rolig. Liksom, respekt för att 1887 skriva en novellsamling som börjar ”Jag har nu icke mer än ett enda intresse kvar : att studera och njuta könet.” Ola, jag tror att vi skulle kommit bra överens. Kände du Herman Bang, eller hur var det? För du hade du gärna fått presentera mig för honom. Så kunde vi hängt lite. Jag gillar Skåne. Strindberg och Söderberg kunde gått omkring i Stockholm och fånat sig medan vi kunde suttit på en herrgård på de skånska slätterna i ovädrade salar och duckit söt sprit ur små kristallglas och pratat om sjuka saker. Vad fint det skulle varit. Jag fick för övrigt mitt andra och tredje brev från CSN på två dagar idag. Ett kuvert med typ åtta papper där det står att jag ska betala tillbaka mitt studielån, och en bunt inbetalningskort. Och ett brev där det står att jag inte alls ska betala tillbaka mitt studielån i år, eftersom jag studerar. Eh. Jag väljer att tro på det senare. Jag gissar att det gått åt åtminstone en halv tall för att åstadkomma alla papper CSN skickat till mig bara i år. Med varje brev följer alltid typ fem papper som jag aldrig läser. Jag har ingen aning om vad det står på dem. Instruktioner av nåt slag kanske. Samma instruktioner varje gång. Med varje brev. Men aldrig den personliga koden, som man tydligen fick vid ett enda tillfälle nån gång i tidernas begynnelse och förväntas ha sparat. Hur ska man veta att man ska spara just det pappret? När de skickar typ åtta papper med varje brev? CSN är sjuka i huvudet. Jag tycker att CSN såhär efter stormar och halva sveriges skogar nerblåsta kunde ta ett ansvar och sluta använda så satans mycket papper. Jag ska skriva ett brev till nån om det här. here I go impossible again II [2005-02-01 01:27:16.333] 01:18 Jag har tänkt en del på att, som en hyllning till Po Tidholm, börja alla meningar i den här dagboken med ”Eftersom jag bor nära en mjölkbonde…” Det är antagligen en ganska fånig idé, men jag börjar skratta bara av tanken. Det är en jätterolig tanke. Jag testar lite: Eftersom jag bor nära en mjölkbonde är jag är rätt trött och borde gå och lägga mig. Men eftersom jag bor nära en mjölkbonde måste jag skriva färdigt en grej först. Eftersom jag bor nära en mjölkbonde funderar jag på att göra mig en kopp te, men jag vet inte om jag blir piggare av det. Eftersom jag bor nära en mjölkbonde är jag av naturen lat och önskar att nån annan kunde göra teet åt mig. Fast eftersom jag bor nära en mjölkbonde får jag nog masa mig iväg och göra det själv. Eftersom jag bor nära en mjölkbonde skjuter jag upp allt jag verkligen måste göra till förmån för fullständigt idiotiska projekt i min skunkdagbok. 15:07 ”Here I go impossible again” är namnet på en sång med poporkestern Erasure. Det är en jättebra sång och det är en jättebra titel, som gjord för att vara titel i min dagbok eftersom jag i de flesta av mina dagar kan hitta något som gör att den känns aneglägen. Så även idag. here I go impossible again [2005-01-31 12:15:58.707] 12:07 Igår kväll bestämde sig min kropp för att konspirera mot mig och tvingade mig i säng sådär 23:00 i ett brutalt försök att återställa min dygnsrytm och få uppleva lite dagsljus. Jag sov jättesnällt och vaknade klockan nio och nu är jag pigg och allt kommer att bli bra, jag kommer skriva duktigt och åka till skolan duktigt och lägga mig duktigt tidigt ikväll också. Jag vill ha sista säsongen av Sex and the City på dvd inser jag plötsligt. Jättegärna. Jättejättegärna. Dessutom vill jag hemskt gärna ha lite studielån nån gång. Bla bla bla blaaaaaah. 21:57 Jag har varit i skolan. Jag stör mig på människor. På tjejer. Shit vad jag stör mig på tjejer. Jag blir galen på hur folk kan säga helt meningslösa saker och få det att låta som om de nyss uppfunnit hjulet och hur folk går på det och säger ”Ååå, ja, precis!”. Jag blir galen på hur jag inte kan säga nånting, utom, uppenbarligen, väldigt fel saker. Som att jag inte tycker att den stackars tolvåriga tjejen som ska till koncentrationsläger är speciellt sympatisk. Jag: ”Men störde ni er inte på henne? Det gjorde jag. På att hon är så himla naiv. Jag tyckte det var jätteirriterande, jag tänkte liksom ‘Men kom igen, hur trög är du, nåt måste du väl fatta!'” Varpå de andra i min grupp stirrar lite på mig under tystnad och säger sen nåt vagt om att ”Det handlar ju om att välja vad man vill förstå också…” vilket får mig att framstå inte bara som 1) empatilös utan även 2) dum, och sen byter de ämne. Nu fick jag det kanske att framstå som jobbigare än det var. Jag tyckte ju att det var ganska roligt. Jag fattar inte varför jag gång på gång utsätter mig för situationer där jag måste prata om texter. Jag avskyr att prata om texter. Varför gör jag det igen? För femte terminen? Femte! Jag avskyr litteraturvetenskap. Jag avskyr universitet. Det är så skönt att avsky saker. Nöjesguiden finns kvar och Carl är kvar och har plötsligt fått en massa fanmail. För att han gnäller på SVT. Sellout! Jag avskyr alla som skriver fanmail till Carl. Nu ska jag äta jättemycket oliver. Oliver är kanske det enda i världen jag verkligen gillar. Fast givetvis gillar jag även dem med vissa reservationer. rainbow stylin’ [2005-01-29 01:36:21.853] 01:22 DN recenserar Carl Michael Edenborgs ”Alkemins skam” och fast det är en jättestor recension står det inte ett ord om vad recensenten tycker om boken. Det står mest en massa om alkemin. Ibland blir det väldigt uppenbart hur utstuderat onda DN Kultur är. Åh, inte Johan Croneman såklart. 17:13 Jag måste få ordning på min dygnsrytm. Jag måste skriva. Jag måste läsa ut det jag måste läsa. Och sen måste jag skriva om det jag har läst. Jag måste lyssna på det jag måste lyssna på. Och sen måste jag skriva om det jag har hört. Detta är lyxproblem. [2005-01-28 17:39:48.443] 17:31 T har gett mig den nya singeln med Bodies Without Organs, Alexander Bards senaste projekt. Jag borde antagligen försöka upprätthålla en fasad av god smak, men jag älskar Alexander Bard. Inget han gör blir någonsin dåligt. Och sångaren är en Tadzio-kille. Fint. Nu ska jag göra mera kaffe. Sen ska jag köpa pizza. Jag har slackerdag. Aaah. 17:39 Nej men alltså, om man gör en litterär tidskrift med visionen att den ska skilja sig från andra tidskrifter och vända sig till människor som tycker att andra litterära tidskrifter är svårtillgängliga… Jag kan inte avsluta den meningen så jag börjar på en ny: Alltså, om man vill göra något annorlunda, visa hur en litterär tidskrift kan se ut när den ser ut precis som man vill att litterära tidskrifter ska se ut… så är det jättetröttsamt om det ”annorlunda” mest består av att upphovsmännen är 1. kvinnor 2. feminister 3. vänster 4. medelklass, och själva tycker att de tre första av dessa punkter gör dem självklart intressanta och aldrig ens reflekterat över punkt nummer fyra. Vilka är målgruppen egentligen? Alla andra som känner igen sig på samtliga fyra punkter? De lever ju verkligen ett utsatt liv. Jobbig existens utan lättillgängliga litteraturtidskrifter. Tur att revolutionen verkar vara på väg. Jag vet inte vad jag pratar om riktigt, jag bara stör mig lite i största allmänhet. Jag tycker att det är tröttsamt med människor som fantiserar ihop ett utanförskap. Ja. Det är kanske det värsta jag vet. 19:33 mitt språk är ensamt ikväll alldeles uppklätt och ingenstans att gå mitt språk går till skolan på morgonen, jag oroar mig för det oroar mig över i vilket skick det ska komma tillbaka mitt språk vill beskriva dumheter, detaljer jag borde tygla det borde inte låta det hållas mitt språk och jag vi gillar H&M vi gör vårt bästa för att dölja det vi köper bara svarta kläder och tänker alltid lurar det någon stupid dance let’s talk [2005-01-27 00:40:13.787] 00:36 En rätt bra krönika. Alltså, folk startar tidskrifter. Eh. Jag ska inte skriva nåt mer om det här tror jag. Det var kallt ute ikväll. Jag känner mig melankolisk. 02:11 18:16 Jag har köpt minipåskliljor. Mer lycka än så för femton kronor går nog inte att få. 22:46 Alltså, http://www.stureplan.se är ju en helt fantastisk sida. [2005-01-26 00:54:27.947] 00:36 Kom igen då, är det ingen på Soulseek som har Similou? Önskelista: the similou-all this love.mp3 cdoass-speak to me.mp3 Men nä. Jag sitter här och lyssnar på ett hackigt provlyssningsklipp från Blenda. En minut och tjugo sekunder Similou är allt jag får. Jag måste nog överväga att köpa singeln. Duktiga grejer jag gjort idag: Gått till biblioteket och lånat böckerna jag ska läsa till på måndag. Börjat läsa i Bröderna Lejonhjärta, börjat gråta och börjat med den andra boken istället, en oerhört munter historia om att befinna sig i en boskapsvagn på väg till ett koncentrationsläger. Skrivit en faktura för recensionerna jag skrivit. Nån ger mig pengar. Det är jättecoolt. Eftersom både vit choklad och riktigt mörk choklad med hög kakaohalt fortfarande är hyfsat svåra att tillgå i detta land, speciellt i den lokala Konsumaffären (där de, om de finns, är skidyra) blir man rätt ofta tvungen att äta mjölkchoklad. Ett märkligt faktum är att så många människor är hjärntvättade och tror att Marabou gör den bästa mjölkchokladen i Sverige när det i själva verket är Cloettas som är godast. Den är betydligt mindre söt än Marabous, jag kan verkligen rekommendera den. Tyvärr är den svår att få tag på, och säljs bara i samma format som de där avlånga Plopp- och Center-bitarna med 4×2 rutor, eller kuddar liksom. Just nu får man fem för tjugo kronor på Konsum. Jag uppmuntrar alla att testa. Marabou har dominerat chokladutbudet alldeles för länge. Den där maraboustorken är dessutom en riktig skabbig fågel. Även om den för all del gör sig rätt bra i relief på gräddnougatpraliner. [2005-01-24 11:28:49.723] 11:23 Min skunkdagbok hänger lite mer med o-, gör det du också! Jag ska börja skolan idag. Alla kommer att vara tanter. Jag lovar. Jag kommer att vara asocial. Jag är redan skitnervös över att man förväntas grupparbeta. Nu ska jag åka till stan och betala min jävla kåravgift. Tjarrå. absent friends [2005-01-22 01:05:40.223] 01:04 Shit vad mätt jag är. Såhär låter januari. jag ser barnslig ut i min femtonkronorströja. (och Jessica Gedin-frisyren) 16:32 Jag läser recensioner av Åsa Ericsdotters nya diktsamling. När Åsa Ericsdotter debuterade var hon 17 år. Jag har ett starkt minne av att det i en av kvällstidningarna publicerades någon slags tabell med vårens (tror det var vårens) litterära debutanter, och där stod det om Åsa Ericsdotter att hon var jätteung och att hennes pappa var professor i filosofi vid Uppsala universitet. Detta har jag inte läst någon annastans sen dess. Jag tycker att det är märkligt. För jag tycker verkligen att det är en mindre bedrift att ge ut diktsamling när man är 17 om man kommer från en uppenbart intellektuell miljö än om man kommer från en familj där det inte finns en sådan tradition. Jag är tydligen ensam om att tycka såhär eftersom det inte nämns någonstans, eftersom bakgrund och förutsättningar aldrig tas upp. Jag brukar tänka på Fucking Åmål. Att det är Elins diktsamling jag skulle vilja läsa, inte Agnes. Fast det är ju aldrig någon Elin som skriver en diktsamling. Det finns inte i deras världsbild. Det är sveriges alla Agnesar som ligger hemma på flickrummen och lyssnar på Morrissey och vill vara Karin Boye och har förstående pappor som läst många böcker och det är allt det som gör att det blir diktsamlingar av deras tonårsdepressioner. Inte att de är speciella eller ovanligt begåvade. Om detta är jag övertygad. Därför skulle jag någon enda gång vilja se det i en recension, bara en liten reflektion om att det intressantaste kanske faktiskt är vad man gör av de förutsättningar man har. Men nä. Det beror på att kulturjournalister också har förstående pappor som har läst många böcker. 23:07 But for all we are recieving… ehrm, och sen hör man inte vad hon sjunger… You are the generation who bought more shoes and you get what you deserve! Och nu blir det tydligen indieklubb. Förlåt om jag är tjock, men jag tycker att det är gott med mat. [2005-01-21 18:45:33.137] 18:32 Jag skunkdagbokar från Bs lägenhet i Göteborg för första gången. Vi har medelklassfredagsmys: vin och en massa inlagda goda grejer i små burkar från en delikatessdisk. När man spanar ut genom Bs sovrumsfönster ser man hur medelklassmänniskorna på hennes gård förbereder sina fredagsmys. De dricker också vin, och har kryddväxter i köksfönstren. Förmodligen har de också inlagda oliver, även om de inte syns. Jag har köpt en tröja för femton kronor. Nu ska vi göra potatisgratäng. Potatisgratäng är inte så medelklass. Hejdå. [2005-01-20 02:40:55.617] 02:30 Jag är kär i en låt. God bless Soulseek. Jag vill gå ut och dansa. Det var skitroligt att vara ute och dansa i lördags. Värsta bra musiken. Saint Etienne! Baxendale! Pulp! Jag kunde knappt gjort det bättre själv. Jag känner mig helt party nu. Synd att klockan är halv tre en onsdagskväll. 03:25 Okej, jag måste söka upp min lokala riksdagsman och försöka få lite förbud utfärdade. Typ mot formuleringar som ”…säger hon och ler” samt ”…säger hon och tar en klunk av sitt kaffe”. Det enda i samma skola som från och med nu tillåts passera är ”…säger hon och plockar upp ett mindre handeldvapen ur väskan”, och kanske ”…säger hon och ser ut som en hamster”. För övrigt måste någon säga det, och som ni märker blir det jag: En text blir inte automatiskt bra för att den innehåller 89% sammansatta ord. Godnatt. 22:39 Jag bestämde under eftermiddagen att jag nog är kär i Johan Croneman på DN. Han är så stilig på sin bildbyline. Den är ju tyvärr tecknad, så det är lite svårt att veta hur han ser ut i verkligheten. Johan Croneman är från Norrköping och har skrivit en jättefin text om Norrköping här. (Okej, det här är inte ett dugg intressant om man inte kommer från Norrköping, man måste inte läsa.) Någon gång ska jag växa upp och sluta förälska mig i personer som skriver i tidningar, fast det lär nog dröja ett tag till. Undrar om Johan Croneman har mycket groupies.

backup 18

and you get what you deserve	[2005-01-19 02:32:50.967]
02:22 T är tillbaka från Manchester. Allt var så hemskt när han var borta. Rätt mycket är fortfarande hemskt iofs. Men det är fint att han är hemma igen. Och så hade han köpt presenter. dyrt vackert smink jag inte riktigt vet hur jag ska använda men som luktar sjukt gott av ros billigt underbart läppmojs som luktar hallon den sista Elastica-singeln jag saknade och till sig själv, bästa låten på vinyl som det känns som en ära att få dela lägenhet med: Nice stuff. 14:43 I just can’t help believing, though believing sees me cursed! Jag citerar töntig indie i min töntiga dagbok. Jag är en sån tönt.
	[2005-01-18 02:43:52.69]
02:41 Jag är vaken skitsent och försöker skriva och äter långsamma kolhydrater. Jag tycker att bröd med frön i är gott ungefär en gång i månaden så det gäller att passa på. Jag skulle vilja ha en ny hjärna. Och lite nya ord. Inga krångliga ord, nya bara. Fräscha. Donera gärna ett ord till mig, det är bara att trycka på ”skicka ett mess” och skriva det i rutan som framträder. Tack på förhand.
you are the generation that bought more shoes, etc	[2005-01-17 15:23:10.187]
14:57 T är på väg till Manchester för att träffa New Order. Jag har separationsångest. T och jag har aldrig befunnit oss i olika länder förut. Jag har bestämt mig för att sluta på mitt jobb. Jag har varit ledig i över en vecka nu och det är en så tydlig skillnad på hur jag mår, det är så sjukt skönt att slippa tänka på det, slippa den där promenaden, det blåser alltid, det illa upplysta lunchrummet, luften, ångesten ångesten ångesten, ja, det går inte längre. Jag får väl se till att skriva en jävla massa. Om jag skriver en jävla massa kan jag nog komma upp i ungefär samma månadsinkomst som jag haft hela hösten, eller, nästan, jag vet inte, jag måste ju skaffa ett nytt jobb förr eller senare. Gärna senare. Jag är inbokad tre dagar den här veckan, och sen får det vara nog, jag fixar det inte längre. Jag är för bra för det här. Jag förtjänar bättre. Faktiskt. Jag ska skriva idag. Skriva skriva. Det är det jag ska göra med mitt liv. Fatta. Visst är det bra? Det är hur bra som helst. Po Tidholm kärnade smör i DNs söndagsbilaga förresten. Po Tidholm, renässansmannen! Po Tidholm gjuter ett litet smörfår! Po Tidholm skriver ”Eftersom jag bor nära en mjölkbonde har jag köpt färsk mjölk av honom och separerat den själv.” Det är kanske den roligaste mening jag läst i hela mitt liv. Po Tidholm bor i Hälsingland. Där är allt lite mer genuint. DN nästa söndag: Po Tidholm tillverkar en tagelskjorta, bränner sitt brännvin själv och kryddar med johannesört, talar med bönder på bönders vis och med lärde män på latin och lyssnar på nån som spelar nyckelharpa. Po Tidholm borde få en egen dokusåpa. Po Tidholm är den roligaste mannen i världen. ”Kärna grädden. Det går bra med elvisp om man inte har annat att tillgå, men en gammaldags kärna är att föredra.”
come on over baby there’s a party goin’ on	[2005-01-12 12:45:40.207]
12:42 Okej, det bästa citatet på evigheter: ”…det var nog absolut den mest kreativa dialog jag personligen haft sen folkhögskoletiden.” Någon ska ta kort på mig idag. Och det har gått en propp i badrummet. Det är svårt att sminka sig då. Och jeansen jag ska ha på mig är fortfarande blöta. Och jag har sovit sådär fem timmar för tredje natten i rad. Jag är halvfräsch. 22:04 De har ringt från mitt jobb. Hon jag är rädd för har ringt och lämnat ett meddelande och säger att hon vill prata med mig. Jag är så rädd att jag mår illa. Tänk om jag får skäll nu, ”Jo Therese, vi har lagt märke till din ovanligt höga sjukfrånvaro… vi tror att du struntar i att gå hit ibland. Det är många som vill jobba här, och om du inte kommer när du bokat in dig är det ju bättre att någon annan får dina pass, det förstår du ju säkert själv.” Det är inte direkt så att jag satt i system att skolka från jobbet, men jag går ju inte gärna dit om jag mår dåligt. Jag har aldrig någonsin känt någon form av arbetsmoral. Det enda jag är ute efter är att prestera precis tillräckligt för att slippa få skäll. Snälla skäll inte på mig. Jag måste sluta jobba där. Fatta vad dåligt det får mig att må. Fatta hur mycket tid och energi som går åt till att må dåligt över mitt jobb. Jag mår dåligt bara jag tänker på det. Hjälp. Rädda mig. Anställ mig. det här är Stig. 23:09 Imorgon åker jag förresten till Norrköping igen och nu finns det inte längre en dator där så jag kan inte skriva innehållslösa dagboksinlägg förrän på måndag igen. Alltså, nånstans i Norrköping finns det säkert en dator. Men den jag brukade använda finns numera i Göteborg.
	[2005-01-11 03:00:43.087]
03:00 … vi talar om varandra det finns inte något i det vi säger som hakar fast, ingen friktion kvar det är som i en svensk debutroman du vet, och jag vet att du vet, annars skulle jag inte skriva det … 05:22 Kolla, jag är vaken. Inte redan, utan fortfarande. 22:23 pärlhyacint glasögon
	[2005-01-10 00:38:54.58]
00:37 Jag hittade en polaroidbild från typ -99 där jag försöker ha snedlugg. Jag tror jag hade den som presentationsbild här på Skunk nång gång i tidernas begynnelse. Annars: …
scott i hjärtat	[2005-01-09 02:22:55.877]
02:18 Äh, jag kan inte sova. Jag tänker för mycket. Bättre att gå upp och skunka. Dessutom är det ju den nionde januari nu så jag kanske blir den allra första att säga grattis på födelsedagen till Scott Walker. Grattis Scott! Om du tröttnar på din fru kan du väl höra av dig? 63 är faktiskt ingen ålder att tala om. 03:32 …
a drunken haze had come upon us	[2005-01-08 01:21:03.157]
01:20 01:25 lampa i mitt kök a few of my favorite things suddig 14:07 hmdsnfkjdskskfdkjngf Nu ska jag hjälpa min söta syster att flytta in. Jag som hatar att bära grejer. Ibland ligger jag vaken på nätterna och tänker på hur mycket jag hatar att bära grejer Fatta vad snäll jag är. Man kanske får mat sen. 21:02 Det är orkan här. Jag har åkt taxi över Göta Älvbron och hela bilen liksom skälvde och den stackars föraren fick parera vinden hela tiden för att vi inte skulle blåsa iväg. Allt är otckäkt. Nu väntar jag bara på strömavbrottet som nog kommer snart.
then we kissed and fell unconscious	[2005-01-07 20:00:33.9]
19:45 Jag hatar när folk citerar låttexter för det är alltid så himla meningslöst men nu måste jag verkligen anstränga mig för att inte göra det själv. ”Our mutual friend” med Divine Comedy är kvällens låt och Niel Hannon är den första nominerade till titeln ”Årets man 2005”.
with vodka in her veins	[2005-01-05 18:49:23.58]
18:34 Jag har sovit och installerat SoulSeek och nu laddar jag hem så mycket töntig indie att jag blir yr i huvudet. Mitt nya kaffe luktar sjukt gott. Och det är Top Model på tv ikväll! De bra sakerna just keeps on comin’. 19:18 Ibland tror jag att jag är trött på popmusik, på allt som har med popmusik att göra, när det i själva verket är människorna jag är trött på, alla jävla människor som nödvändigtvis måste bygga sin identitet på stackars popmusik som borde lämnas orörd, obesudlad. Ibland blir jag så trött på subkulturer, regler, grupperingar, frisyrer, att jag vill gömma mig i en grotta och slippa ta del av alla jävla sammanhang. Jag tror att det här betyder att jag håller på att bli vuxen och en chockerande nyhet är att det inte längre känns så himla otäckt.
she’s the softness of cinema seats	[2005-01-04 23:09:58.287]
22:52 Hej hej, jag är glad. Jag vet inte hur det gick till. Och min aptit har kommit tillbaka. Jag har varit och ätit jättebra pasta med lax efter jobbet och det var gott med mat för första gången på över en vecka. Och jag var på H&M och de hade äntligen nya kläder, jag blir glad över såna saker, verkligen; vårkläder liksom, inte sunkiga julkläder. Och väskor med korsstygnsbroderier! Blir det debatt i DN Kultur nu om hur H&M urholkar hantverkets värden? Jag ser det framför mig. Och Nöjesguiden!, vad händer med Nöjesguiden? Är det slut nu? Var det här sista numret? Vad ska Carl göra nu? Och Natalia nominerad till årets läsning och hon säger att årets läsning för henne varit Per Hagman och Carl och nu får hon skärpa sig, jag tycker att hon ska hålla sig borta från mina män. Natalia tar över mitt liv. Och är det ett tecken på att man bryr sig lite för mycket om folk som skriver i tidningar när man slutat referera till dem med efternamn, som att de ingick bland ens kompisar eller nåt? Jag har inte huvudvärk. Jag mår bra. Nu ska jag skriva värsta skitbra boken. Hejdå.
I get this feeling I’m in motion	[2005-01-03 00:36:25.047]
00:25 Det kändes fint att jobba idag. Fint att ringa hem till folk som saknar anhöriga i Thailand och fråga vilka märken på sill i glasburk de känner till. 22:03 Jag har lyssnat på New Order. Jag vill bli full och gå ut och dansa. Helst nånstans där de spelar New Order. Istället ska jag äta jättemycket ättiksgurka. Hejdå.
	[2005-01-01 14:10:14.433]
14:09 Okej, peppad av H har jag tänkt till lite, och gör ett försök att utvärdera 2004: årets… musik: ”Make it happen” med the Tough Alliance måste nog vara årets låt. Franz Ferdinand får bli omnämnda, fast de inte varit liksom jättebra. Men det har varit trevligt att de funnits. ”Matinée” är ju förstås bra. Jens Lekman var bättre när han släppte ep:s än när han gjorde album. Phoenix var kul ett pyttelitet tag. Väldigt mycket handlade om Morrissey och det var såhär i efterhand inte alls så upphetsande som man råkade tro när man befann sig mitt i det. Pet Shop Boys gjorde sin bästa låt på evigheter (”Flamboyant”). Scott Walker var bäst av alla. Annars har ju 2004 kännetecknats av en oroande brist på stora hits. Ingen ”Hey Ya” eller ”Crazy in Love”. Deprimerande. läsning: ”Klass” av Annelie Jordahl. ”Hem” av Magnus Dahlström. ”Splendid Hôtel” av Marie Redonnet. ”Hiroshima min älskade” av Marguerite Duras, som inte var en läsupplevelse 2004, men var det finaste tillskottet till bokhyllan. Per Hagman, som plötsligt blev helt och hållet rumsren. Eh, och sen vet jag inte. Jag känner mig ganska skamsen över den här kategorin. Och större delen av det jag lyckats nämna kom ju inte ens 2004. mat: Långkok. Lammstek med timjansås och fina små grönsaker. Bulgarisk gryta med kyckling och paprika. 2004 handlade faktiskt rätt mycket om kött. dryck: En flaska husets röda. Kaffe i kopp, med kaffegrädde. Jag måste köpa en gräddkanna. godis: Twix White Chocolate. Kom tillbaka! färg: grönt, detta år inte i syntetiska nyanser utan mer åt mosshållet. prylar: Antik karamellskål i pressglas, flitigt jagad på loppisar och auktioner. Guldbrosch i form av häst. Kaffekopp, ”Salix” från Gustavsberg. plagg: Väldigt lång brun halsduk. Svarta skinnjackan. Blå smala jeans. Grå smala jeans. Brun Top Shop-topp med vackert mönster. Grön kofta, och kofta i största allmänhet. Bibliotekarielook! skönhetsprodukt: Sunsilk dagcreme för håret, den orangea flaskan. Bliss! TV: O.C, sista säsongen av Sex and the City, Gilmore Girls, L-word, This Life i repris på BBC Prime. skiljetecken: utropstecken! växt: anemon, hyacint shopping: Champion Livs. H&M. Netto. internet: http://cematinla.diaryland.com http://www.skunk.nu händelser: Spela skivor för ett proppfullt, vilt dansande Pustervik som inte slutade önska låtar ens när taklamporna tändes. Bli asfull mitt på dagen, på stranden vid Svarta Havet, i eufori över hur sjukt billig vodkan är i Bulgarien. Se Mary J Blige och nästan peta på Fredrik Strage på Hultsfred. Skriva i en tidning. Lära känna nya människor. Bli friad till av Carl Reinholdtzon Belfrage. Hänga med H i Stockholm. Hänga med B i Norrköping. Hänga med T i Göteborg. Ut och äta. Spela poker. Få post. Stå på ett fält. obehagligt och/eller överskattat och i allmänhet ogillat: Universitet, folkhögskola, konsthögskola, universitetsvokabulär, konsthögskolemänniskor. Ha koll, killar med koll, killar med koll som bloggar, killar som tror att de har koll när de hypar killar med koll som bloggar. Psykisk ohälsa som identitetsmarkör (hallååå, hur läge ska detta fortgå?). Ruccolasallad, rödlök, latte, mjölk i kaffe. Grafitti. Illustratörer. Personkult kring illustratörer. the Concretes. Svenska tidskrifter. Att nästan alla som är inblandade i allt ovan är medelklass. Och inför 2005 då: Minst tre personer jag känner kommer antagligen ge ut böcker. Jag ska skriva jättemycket. Jag ska skita lite mer i vad folk tycker och fortsätta vara arg. Jag ska umgås mer med människor och med fler människor. Jag ska gå på museum. Jag ska vara full oftare. Jag ska försöka resa till en stad. Jag ska baka kakor. Jag möter 2005 utrustad med digitalkamera, Elizabeth Ardens Eight Hour Cream, glasögon, Per Hagmans ”Habibi”, redo att börja gilla bärnstensfärgad sprit, kantareller, knälång kjol och mig själv.
	[2004-12-31 14:19:59.62]
14:18 Jag kan inte vara en sån tjej som lägger upp kattbilder i dagboken. Därför blir det några andra bilder från mitt jullov. 14:34 I dessa dagar när år summeras hade jag tänkt utvärdera hur det gick med mina nyårslöften för 2004, men sen kändes det så deprimerande att jag inte vågade kolla vad det var jag lovade. Jag minns två saker, att 2004 skulle bli året jag började dricka öl, och året när jag var argare än någonsin förut. Ölen gick inget vidare, men ilskan och jag har blivit goda vänner och peppar varandra till stordåd. Jo just, jag skrev något om l’extension du domaine sociale, eftersom 2003 var året jag läste Houellebecq. Jag kan knappt minnas hur han stavar sitt efternamn lägre. Och 2005 ska vara ännu socialare. Jag ska skriva en massa. Jo, jag ska faktiskt det. Jag borde läsa lite också. Jag ska inte dricka öl, det går bra att existera ändå. Jag skulle vilja göra lite listor, typ över årets låtar och böcker, som jag gjorde förra året, men jag vet inte riktigt vad jag skulle ha på dem. Om nån skulle ställa mig mot väggen och avkräva mig årets låtar har jag ingen aning om vad jag skulle säga. Jag har haft ett rätt bra 2004 ändå. 2003 var mer distinkt, men 2004 var inte dåligt. Lite vagt kanske. 2005 blir hur som helst bättre. Tydligare. Mer produktivt. Jajamensan. Gott nytt år.
	[2004-12-28 20:34:15.813]
20:27 ”Just nu är vi främst intresserade av prosamanus av kvinnliga författare” säger Vertigo förlag. Synd att jag inte har ett manus att skicka till dem. Men jag har femtusen ord i läxa. Femtusen är rätt mycket. Jag borde ta och skriva några av dem. Jag hade äntligen bestämt mig för att köpa ett par skor, men då var högerskons partner försvunnen. Skoaffärsbiträdet letade på lagret. ”En massa skor försvinner här” förklarade hon. ”Sen bara står de där en dag”. Tyvärr åker jag ju härifrån imorgon så det är ju inte till nån glädje för mig om vänsterskon känner för att dyka upp på torsdag eller nåt. Jag ska hem till en massa DN Kultur och julklappsböcker och ”Flesh for Frankenstein” på dvd. Och stämpla ormbunksblad med ormubunksbladsstämpeln B gav mig i julklapp. ”Vi letar bara efter ormbunkar” säger Henry, som att det var en helt vanlig sysselsättning. Jag funderar på att stämpla ormbunkar i mina böcker, som ex-libris. Bla bla bla. Jag vill köpa popsinglar och dyrt smink. Jag vill aldrig mer gå till jobbet. Halvt studielån hej hej! Halvt studielån! 2005 ska jag vara social. Asbra blir det.
shake it like a polaroid picture	[2004-12-27 14:12:06.077]
13:53 Jag är i Norrköping, staden där juldekorationerna står som spön i backen och man håller på att skratta ihjäl sig varje gång man går omkring på stan och hör folk prata med varandra eftersom de låter helt sinnesslöa. Jag frågade ett biträde på Kicks om Eight Hour Creamen var slut och hon var jättepiffig, ung och make up-försäljningschic och så pratade hon jättemycket Östgötska, det var så roligt. Jag har i egenskap av utflyttad och iallafall lite utbildad jobbat hårt på att eliminera min dialekt, men ibland slår den igenom, i situationer där jag reagerar helt spontant och exempelvis skriker ”Men lägg av!” på Norrköpingska när T försöker välta ner mig ur sängen. Jag har vandrat runt lite på stan. Jag såg två gamla klasskamrater men jag tror inte att de såg mig, eller så ignorerade vi varandra. Jag funderar på att ta på mig mina glasögon nästa gång jag går ut, så kanske folk inte känner igen mig. Jag skulle vilja se Marcus Birro, Norrköpings största kändis just nu, men han kanske är hemma i Göteborg och firar jul. Jag har firat jul och det var trevligt. Min familj och mina släktingar är hemskt trevliga. Min ena kusin håller på att bli helt medelklassig, jag oroar mig lite för honom. Han sa saker som ”Men vad tråkigt!” när jag berättade om min charterresa till Bulgarien (bara hänga på stranden, supa och gå på disko, ingen kultur), och ”Läsning måste uppmuntras!” och gav bort stentrista ungdomsböcker böcker till sina brorsdöttrar. Han måste ha lite distans till saker och ting för guds skull. Jag skulle vilja ta ett snack med honom, men jag törs inte. Han tar liksom saker på allvar. Och gissa vad! Jag fick Daniel Sjölin i julklapp! Oh what a christmas. Nu ska jag sova lite på en filt i Bs lägenhet, och sen ska jag försöka mellandagsshoppa. Tjarrå. 14:14 Åh just! Min skunkdagbok har inlett ett samarbete med o-, check it out!
	[2004-12-23 00:53:10.19]
00:51 Bara fem timmar tills jag ska vakna nu. God jul till alla, verkligen.
oh what a christmas	[2004-12-22 00:05:25.717]
00:01 Igår kväll tvingade T mig att se ”Den långa flykten” och det var så himla hemskt. Jag fick sluta titta efter typ en halvtimme eftersom jag mådde så dåligt. Barnprograms-flashback liksom, jag blev så rädd, jag visste inte att jag uppenbarligen tyckte att det var så obehagligt med barnprogram när jag var liten. Eller så fattade jag inte det då. Jag kanske har ett barnprogramstrauma. Varning för ”Den långa flykten”! Och de där kaninerna är inte ens gulliga. -Jag anar oråd. 03:20 Jag är uppe skitsent och bränner blandskiva till mamma. ”Coming down the hill” med El Perro Del Mar är så kvällens låt. Fast den bränner jag alltså inte till mamma. Hon får the Kinks, the Monkees, och the Box Tops. The Box Tops är jättebra! ”The letter” med dem är kanske kvällens andra låt.
	[2004-12-21 12:50:28.423]
12:48 H är så bra! Jag glömde allt gnäll jag skulle tråka ut eventuella dagboksläsare med, glömde ont i magen och stress och bara blev helt glad, så glad att jag var tvungen att sluta läsa och skriva att H är så bra i min dagbok. Åh! Hurra för H! 13:21 Jag måste gnälla över en grej ändå, men det är inte självömkande destruktivt gnäll utan sunt och ilsket; jag blir galen på alla män (ja, det verkar vara mest män) som skriver brev till ”Läsarnas DN” och tycker gubbiga, gammaldags och idiotiska grejer (Hur kan östasiatiska museet visa en utställning med manga och ställa undan sin unika samling kinesiska bronsstatyetter?) för att sedan underteckna det med sitt namn och sin akademiska titel eller grad eller vad det nu heter. ”Sven Larsson, fil mag”, ”Gunnar Lindqvist, docent i kinesiska” liksom, vad är meningen med det? Att vi utan utbildning ska tänka ”Kolla, han som tycker såhär är docent, då måste han ju ha rätt!”? Att skrämma bort eventuella oliktänkande som saknar likvärdig akademisk utbildning? Att bevisa att de minsann vet vad de pratar om? Även om det här med den akademiska titeln/graden/whatever verkar användas även när den inte har nån uppenbar koppling till ämnet: ”Jag tycker att tunnelbanetåget med reklam för Sport-bladet är fult /Ulf Andersson, doktor i kärnfysik”. Det är nästan gulligt. Män alltså! Vad de hittar på.
	[2004-12-20 18:29:31.303]
18:23 Jag har varit i stan hela dagen. Det kändes inte som jul alls. Det kändes mest som en katastroffilm. Det var sjukt mycket folk överallt. Det hade kommit snö, så lokaltrafiken var handfallen. Allt var jobbigt. Och jag måste till stan imorgon igen och fixa och greja. Så mycket fixande. Jag gör av med jättemycket pengar. Jag betalar allt med kort och låtsas som ingenting. Nu ska jag tvätta dessutom. Hejdå. dagens bild föreställer en lunnefågel för lunnefåglar är heta nu. [2004-12-19 13:50:33.857] 13:34 Hej. Jag känner mig ynklig. Jag sov jättelänge och orkade inte gå upp, så jag sov ännu längre. Nu borde jag åka till stan och uträtta en massa grejer. Jag har en lista med saker som ska uträttas. Mycket att göra idag. Biblioteket. Jag hatar att gå till biblioteket. Jag är lite rädd för biblioteket. Måste göra kuvert och posta grejer, måste göra en blandskiva till mamma. Måste köpa en kjol. Presenter till T och B. Jag hatar nyår. Jag har ångest redan. Shit vad jag gnäller. Jag borde skriva nåt kul. Jag är inte så kul. Men jag är uppmärksam: DN Kultur igår: ”…den för Simpsonsfansen klockrena referensen till Simpsonmogulen Montgomery Burns i Daniel Sjölins hyllade roman ”Personliga pronomen.” DN Kultur idag: ”På tisdag kommer nästa julnovell, Daniel Sjölins ‘Plasma, Stockholm, december 2004′” Den där Daniel Sjölin är verkligen försigkommen! Ligger han med nån på DN Kultur? Daniel Sjölin borde bli årets julklapp. Borde jag önska mig Daniel Sjölin? Jag vet ju ändå inte vad jag önskar mig. Jag kanske skulle gilla Daniel Sjölin jättemycket och skämmas över min raljanta ton angående hans figurerande i DN. Borde jag önska mig Silverbullit? Är det kul? Den nya The Tough Alliance-ep:n? Det känns sådär. Jag vet inte. En skiva vore roligt. Jag har ingen koll. ”Autisterna” av Stig Larsson i nyutgåvan? Kommer jag läsa den? Kommer jag någonsin läsa en bok igen? 14:23 Jag såg ”Mannen på taket” igår. Det var trevligt. I fredags såg jag ”Alla älskar Alice”. Det var kanske det hemskaste jag någonsin varit med om. Hur kan Richard Hobert få fortsätta göra film? Jag antar att han får jättemycket bidrag, det är helt sjukt. Svenska skådespelare är det värsta jag vet. Svenska skådespelare spelar teater på film också och det är så himla pinsamt. Jag hatar nog undantagslöst alla svenska skådespelare. Kanske med något undantag förresten. Men det är knappt. Varför går folk och ser svenska filmer? De är ju aldrig bra. Det är fullständigt obegripligt. Den här länken går till Nöjesguidens recension av ”Tre solar” och den är jätterolig. Missa inte kommentarerna! [2004-12-17 00:10:13.697] 00:06 Jag köpte skitäckliga chips istället för juleskum. Åh varför varför varfööör köpte jag inte juleskum istället? Juleskum. Jag sitter här och drömmer om juleskum. Juleskum i mitt hjärta. Jag måste köpa juleskum imorgon. På Hemköp kan man köpa en hel låda. Min dröm är en låda juleskum. Nu har jag skrivit ordet ”juleskum” jättemånga gånger. Juleskum juleskum juleskum. Nu har det snart förlorat all betydelse. Juleskum. Juleskum. Juleskum. 00:10 Juleskum. Det ser lite obscent ut. 12:48 T hade läst min dagbok och kom hem med juleskum till mig. T är sötast! Jag måste åka till stan nu och försöka köpa en kjol att ha på julafton så jag ser respektabel ut. Alla kjolar är i jävla skitmaterial. Jag gillar bara bomull, ull och denim tror jag. ”Finkläder” är alltid i äckliga ”fintyger” som är hala, blanka, slinkiga och otäcka. Viskos, velour, satin, kanel. Spermaharens ”Benno Topics” är kanske det roligaste jag någonsin läst, och de är inte med i Spermaharen-boken, de är liksom helt försvunna. Jag fattar inte varför Spermaharen inte kunde fått ligga kvar ute på nätet, som ett monument över ett storslaget ekonomiskt fiasko. Ungefär som Wasamuseet. Igår när jag inte kunde sova gjorde jag en massa listor över 2004, men sånt som verkar bra efter tre på natten är aldrig bra när man vaknar igen. Alla listor blev väldigt ofullständiga, utom de över årets skönhetsprodukter och årets män. Årets män är: 3. Carl Reinholdtzon Belfrage 2. Per Hagman 1. Scott Walker Scott gjorde inte nåt särskilt i år men blir ändå etta eftersom ingen man som jag inte har en relation med betytt mer. Årets kvinnor var svårare, jag kanske återkommer. Det gör jag antagligen. Gordon is a moron [2004-12-16 00:38:02.853] 00:16 Jag har dansat mig svettig i vardagsrummet till mina punksamlingar som nån som gillar punk på ett seriös sätt antagligen skulle skratta ihjäl sig åt, men som med min begränsade kunskap räcker mer än väl och gör mig genuint lycklig. Jag vet att jag har tjatat om ”Alternative Ulster” med Stiff Little Fingers typ tusen gånger här, men den är så sjukt bra att jag måste skriva det igen. Jag vet inte ens nåt om Stiff Little Fingers. Jag har vaga minnen av att de nämns i en Nilecity-sketch, men jag minns inte under vilka omständigheter för när jag såg den visste jag inte vilka Stiff Little Fingers var, men det känns som det kanske är förbjudet att gilla dem. Dessutom säger den snälla musiknörden i ”High Fidelity” åt tjejen han raggar på att om hon gillar Green Day borde hon verkligen höra Stiff Little Fingers och det är ju oroväckande. Fast det är ju inte Stiff Little Fingers fel. Jag kom hur som helst att tänka på när B och jag var i London och köpte bootlegkassetter under en bro nånstans i Camden och det var så spännande och vi åt trekantsmackor och fiskburgare och B var typ 16, pytteliten, och ja, det var bra. Har nån mer än jag tänkt på att mönstret på mattan i Suedes ”Animal Nitrate”-video är precis likadant som mönstret på mattorna i ”The Shining”? Jag försökte hitta bildbevis för det här men det var svårt. Jag har lite för mycket fritid dårå. 00:36 Jag hittade! Suede! The Shining! (Bilden var för bred för att passa i dagboken.) ta-da! 13:06 Förlåt att jag skriver så mycket dagbok. Jag är en sån tönt. Jag fick brev från min gymnasieskola idag. De ska göra en reklamaffisch för Bild- och formprogrammet och vill att man ska skicka en bild på sig samt berätta vad man gör nu för tiden. ”Med den vill vi visa vad Bild- och Formprogrammet så småningom kan leda till!”. Hahahahahahahaha! Gud. Jag tror att åtminstone två personer från min gymnasieklass är framgångsrika. Typ på väg att bli kända för sin talang inom konstnärlig verksamhet-framgångsrika. Jag är misslyckad. God jul önskar Bild och Form! Stackars T fyller år precis före jul och på lördag kommer hans familj hit och eftersom jag är världens bästa flickvän ska jag göra middag till dem och jag är helt uppstressad redan. Nu ska jag till stan och försöka handla grejer. Hejdå. ikväll blir det Phil Spectors julskiva ”I heard he controls the weather [2004-12-15 02:51:38.777] and wrote the screenplay to Glitter” 02:37 Hej, jag ska sova nu. Se inte filmen ”Drömfångare”, vad ni än gör. Jag vill ha lite sån här affischtapet, fast jag vet inte om jag kan bestämma mig för vilket mönster jag vill ha. Annars vill jag ha lite glittriga kläder, skor, och en frisyr, den behöver dock inte glittra. Inte skorna heller förresten. DN firar Daniel Sjölin-dagen i dagarna tre. B har varit här och åkt igen. B får antagligen bo i världens sötaste lägenhet. Nån gång vill jag bo inne i stan. Nån gång vill jag bo i en lägenhet med förutsättningar, där man kan göra nåt fint och slippa flammiga orangegula standardtapeter. Jag har glasögon på mig när jag skriver det här. Mina glasögon är rätt heta. Hejdå. 13:53 Det är mörkt som på kvällen ute. I köket är det ganska trevligt. Min hyacint är i sitt vulgära blomma-över-stadium, jag måste köpa en ny. Min hyacint har fått en ljusgul veckad plastkruka från Room. Det kändes fint att bära omkring på en Room-påse på stan. Jag måste ta mig i kragen, men vill hellre lägga mig i soffan och se på minst två avsnitt av ”Gilmore Girls”. – Therese, borde du inte skriva uppsats? – Jo. Men det är ju så mycket annat att göra såhär inför jul. – Du är lite dum i huvudet va? – Ja. Ja, jag är rädd för det. 17:35 hfdsaiotgwöfsrejdfsjoäggjioretjkjkgskhg Jag ogillar the Concretes. making plans for Nigel [2004-12-12 02:17:02.307] 02:10 Yeah, internet funkar igen. Jag skrev massa dagbok och sparade den i WordPad när internet var nere eftersom jag är så patetisk och inte har ett liv, och så tänkte jag att jag skulle publicera den när internet kom tillbaka, fast nu kanske jag inte vill, det var mest trams ändå. Jag har varit på släkmiddag med T och sen varit ute en sväng, på Klara och Uppåt Framåt, där det var releasefest för nya SEX, och Ika var där och jag hade en töntig släktmiddagströja, men det var okej ändå, Ika och hennes pojkvän spelade förvånansvärt dålig musik och hennes pojkvän såg ut att spela i the Hives och nåt dåligt band med tre tjejer som såg ut som nurse Ratched i Gökboet spelade nån konstig musik och jag kände mig töntig och alla killar såg ut att, trots intensivt påpekande av 23-årsgränsen i insläppet, vara typ 17 och i avsaknad av kroppsbehåring, det var bara Darin/Döden i Venedig-killar där, skitskumt, jag kände mig gammal, och sen åt jag tre cheeseburgare och sen kom jag hem och lyssnade på Making plans for Nigel med XTC och skrev Skunkdagbok med alldeles för långa meningar. 22:50 Hej och välkomna till firandet av Daniel Sjölin-dagen. Förra året passerade Daniel Sjölin-dagen relativt obemärkt, men i år tar exempelvis DN ut svängarna rejält och slår till med tre separata Daniel Sjölin-notiser i samma kulturdel: Daniel Sjölin ska få ett eget litteraturprogram på SVT. Det ska alltså inte handla om Daniel Sjölin, men han ska leda det. Daniel Sjölin är nytillträdd redaktör för ”Lyrikvännen”. Och Daniel Sjölin har fått ett Bonniers-stipendium på hundra tusen. Daniel Sjölin är verkligen gejen nu. Jag vill inte vara sämre än DN, så jag kör en idolbild fast jag inte har läst en rad av Daniel Sjölin. Nån gång ska jag nog göra det. Daniel Sjölin har tydligen publicerat ett litterärt manifest nånstans. Har någon läst det? Det låter ganska roligt. Jag vill också skriva ett litterärt manifest. Det borde skrivas fler manifest nu för tiden. Per Hagman har förresten också fått Bonniers-stipendium. 100 000 kronor! Grattis Per! säger jag ur djupet av mitt hjärta. Med hundra tusen på fickan tycker jag att tvåhundra kronor för nya boken är lite saftigt. Fast jag har ju beställt den ändå. Limited edition. Jag oroar mig för att min betalning ska ha kommit bort på nåt sätt. Jag vill gärna fortsätta ha en komplett Per Hagman-samling. Jag ska lyssna på en vemodig man som har spelat in en skiva nu. Jag känner mig stressad. Recension. B kommer hit imorgon. Jag måste diska. Jag är trött. Ja. Hejdå. too much tv and curry [2004-12-08 15:19:57.16] 15:07 Jag är ledig och har sovit halva dagen. Nu är jag vaken och tänker på rökt lax. Snart kanske jag ska bläddra i en bok. Det kommer bli jobbigt. Jag kanske åker och köper en grön kofta istället. Fast jag är så ful i håret. Åh, dessa beslut. Ställningen är nu förresten Zandra Ahl-DN 3-4, hon nämndes inte i något av söndagens FORM-reportage. Nån kanske insåg att man inte kan ha henne med varje gång. Peder Alton på DN förresten, han har hajat läget: ”Det har varit tunnsått med designkritik under senare år i svensk dagspress”. Peder, läser du min skunkdagbok? bästa kvällsysselsättningen, följt av glögg, poker och sjuttiotalssoul 18:12 Jag önskar att jag var sådär ambitiös som jag var på gymnasiet och precis efter, när det kändes viktigt att identifiera mig med mina studier för att särskilja mig från allt det jag ville utvecklas bortom och vara annorlunda än; uppväxtsamhälle, barndomsvänner, barndomsfiender etc. Nu har jag ju nått det jobbiga läget att vilja särskilja mig från de som är ambitiösa och identifierar sig med sina studier eftersom de är trist och väluppfostrad medelklass som samlar på svåra ord. Detta bereder mig problem. Hur ska jag få något gjort? Och nä, det funkar inte att ”göra det för sin egen skull”, kom igen, det gör det nästan aldrig. [2004-12-07 00:03:59.817] 00:02 Och jag liksom bara förträngde att jag måste skriva ikväll, så jag kom hem och hällde i mig precis lagom mycket vin för att landa i en extrem seghet och lätt huvudvärk. Min hjärna är som knäck nu. Tjena. A talent for my own destruction is all I’ve ever owned. 00:59 Det här är bara så jävla jobbigt, jag önskar att det kunde vara roligt men det kan det tydligen inte. Jag känner mig bara dum och obegåvad. Det är den värsta känslan. Ensam kanske är värst förresten, men det känner jag mig ju också. Hejdå. 03:04 Okej, nu är jag glad igen. Wild mood swings. T är söt och rolig. T säger ”-Och hur fan ska jag veta hur man kokar ett ägg?”. Det roligaste är att han verkligen menade det. the suburbs are killing us [2004-12-06 13:13:38.55] 12:56 Jag trycker på fel tangenter hela tiden, det är rätt jobbigt när man ska försöka skriva grejer. Det blir fel. Det har blivit nåt fel på min simultanförmåga tror jag. Jag har fått rätta två grejer så här långt. Äsch, tre. Nu känner jag mig dum i huvudet. Jag har ändå sovit gott. Jag drömde att jag skulle skriva en artikel om aids, till en dagstidning, en riktig välresearchad artikel om aids liksom, och jag hade glömt bort det och kom på det när det var exakt ett dygn kvar till deadline och det inte fanns en chans i världen att jag skulle hinna. Otäckt. Min hyacint växer inte. Behöver den dagsljus? Bortskämda lökväxt. Det är inte så mycket dagsljus här. Jag har gett den vatten och kärlek, räcker inte det? Den kostade tio kronor så jag kanske inte ska hoppas på för mycket. Mannen som sålde den till mig var väldigt fascinerande, han pratade inte svenska och knappt engelska heller, och jag fick intrycket att han var ditrest enbart för blomförsäljandets skull. Undrar vad som får en man från nåt annat land att börja deala hyacintlökar vid Backaplan, jag undrar vilken kedja av händelser som ledde fram till det. Kaffe nu, försöka skriva, sedan jobba. Alltid jobba. Och alltid försöka skriva, dammit, vad roligt det vore med framsteg. den här skivan gäller nu. makaroner med ost [2004-12-05 03:35:32.563] 03:28 Kära dagbok, jag har varit på Klara och är helt glad och de spelade så bra musik och jag var helt lagom berusad, hyfast återhållsam på förfesten för en gångs skull, vilket gjorde att jag kunde dricka för många Sea Breeze á 70:-, fler än min ekonomi fixar, men det var så roligt, och de spelade så bra musik, det var nåt slags Ny våg-tema, fast det frångicks rätt flitigt, eh, men de spelade Lustans Lakejer, och massa roliga låtar, Soft Cell, och Visage, och Living on Video med Trans X, och Pet Shop Boys, och det var så bra, toppenbra, och jag var inte ens särskilt pigg eller snygg utan sliten efter gårdagens firmafest och det var bara så bra ändå, stå där och tänka att det här är så bra, miljön och människorna och drinken och allt och jag är glad, i kväll är jag helt glad, bara glad, det var verkligen skitbra. 20:41 jag har skrivit poesi jag skriver poesi nu, kolla, det här är poesi värsta omotiverade radbrytningarna liksom jag och mitt språk alltså, vi är bästa vänner vi behöver ingen annan jag och mitt språk är ute och går ibland, fnissar och myser åt alla ord vi kommer på och tänker ”vilken tur att vi har varandra!” jag och mitt språk vi har hängt hela eftermiddagen, fikat och pratat och fallit till föga för naturvetenskapliga liknelser och jag skällde på mitt språk men det gjorde som det ville mitt språk är tramsigt, ingen ordning på det, ja, vi är rätt lika, det är därför vi gillar varandra, mitt språk ska få en riktigt fin julklapp [2004-12-03 16:57:30.817] 16:47 Jag har uträttat grejer. Jag har beställt glasögon. Jag intalar mig att jag kommer se het ut. Jag har druckit jättemycket kaffe. I kopp. I finslipandet av mitt kaffedrickande har jag efter rekommendation insett koppens fördelar. Min kopp är vacker och rymmer exakt en deciliter kaffe. Muggar rymmer vanligtvis typ tre. När man dricker ur kopp kan man dricka påtår, och tretår om man nu känner för det, och det känns fint, koncentrerat, icke-blaskigt, förfinat, ja, kopp har bara fördelar. Mugg är så nittotal! Kaffe i kopp får lätt vara med på årsbästalistan. Snart dags för årsbästalistan. 2004 har varit synnerligen händelsefattigt. Eller nä. Eller jo. [2004-12-01 02:32:54.867] Måste komma ihåg att göra en masa saker. Hämta bok på biblioteket. Köpa hårstylingsprodukter. Köpa tidning. Köpa vin. Ja, det var väl ungefär allt. [2004-11-30 17:21:40.47] 17:12 Jag är ledig. Recensionerna är skickade och framkomna. Jag äter juleskum och mår rätt fint. de ser inte så goda ut på bild, de ser ut att vara gjorda av bacon eller nåt another night in [2004-11-29 13:16:58.073] 13:03 Jag lyssnade på Tindersticks igår. Det var ett rätt dåligt beslut. Tindersticks känns så mycket hösten/vintern 2000/2001 att det bara blir ångest. Jag lyssnade på sjukt deprimerande musik då; en massa band jag aldrig lyssnat på efter den hösten, Neutral Milk Hotel och Bright Eyes och Songs:Ohia och Red House Painters och Mazzy Star, gud, Mazzy Star är det mest ångestframkallande bandet någonsin. Jag ska fixa recensionerna nu, och innan jag lägger mig ikväll ska jag maila in dem, och om ingen hört av sig och skrikit ”vad är det här för jävla skit!?” imorgon kväll ska jag ringa till mina föräldrar och säga att jag skriver i en tidning och då kommer de kanske tycka att jag har åstadkommit iallafall något under mina 26 år. Allt kommer ordna sig. 13:16 Nu lät det kanske som att mina föräldrar är osympatiska, och så är det ju faktiskt inte. Mina föräldrar är jättebra, men de är nog hemskt bekymrade över vad det ska bli av mig egentligen. Det är inte som att de har några krav, men det känns som att de tycker att det bara gått utför med mig efter gymnasiet. Efter högstadiet kanske förresten. När jag slutade veta vad jag ville bli när jag blir stor. När jag var yngre hade jag nån slags målmedvetenhet som definitivt har försvunnit nu. Fast å andra sidan är jag ju smartare och bättre nu. Fast det kanske inte mina föräldrar märker i och för sig. De skulle antagligen föredra att jag var lite tråkigare och hade en fast anställning istället. [2004-11-28 13:01:20.293] 12:41 Jag är skittrött. Jag ska jobba. Jag oroar mig för saker. Min röst. Saker jag ska skriva. Att folk i olika sammanhang sätter sin tilltro till min förmåga och att jag gör dem besvikna. Jag hatar när folk förväntar sig saker. Jag fixar ingenting. I julklapp önskar jag min elva ton självförtroende. Folk som utger sig för att ha dåligt självförtroende brukar ändå få saker gjorda och då blir jag avundsjuk och tycker att de bara gnäller. Jag blir avundsjuk på alla, alltid, undantagslöst. Jag vill slippa ta ansvar, slippa prestera saker under tidspress, under förväntning från andra människor. Jag vill gå i ide. Idag är jag Linda Skugge. Imorgon borde jag vara Charlotta Gustavsson. Då skulle det bli fart på saker. Bonniers är lite gnälliga, så: Omslag: Anna Ehlén [2004-11-26 18:12:50.357] 17:54 Jag tillfrisknar. Jag har köpt mer Bafucin. Jag har köpt nytt te som saknar koffein och inte smakar nånting, och nytt kaffegodis som antagligen innehåller koffein men inte heller smakar nånting. Eller så är det fel på mina smaklökar. Jag har ägnat dagen åt att sova och läsa om monumentalarkitektur. Jag önskar att jag kunde vara intresserad för en enda grej, en enda, och lägga all min energi på endast och enbart den grejen. Idag har jag googlat en massa om Le Corbusier och hans planer för Stockholm (riva i princip hela stan och bygga två gigantiska betongkolosser istället), och planer på att torrlägga Medelhavet och låta Europa och Afrika växa ihop. Arkitektur är oerhört fascinerande när den är så storskalig. Fatta grejen att vara arkitekt och få rita nya världsstäder, eller kontinenter (även om det bara är i fantasin), istället för ålderdomshem eller såna där kommundelskontor som finns i alla förorter och har möbler av ljust trä och nån stor textilutsmyckning på väggen. Offentliga miljöer är verkligen det fulaste som finns. Vad tröttsamt det är med de här jävla länkarna förresten. Jag har svårt för hela bloggkulturens eviga länkande, det är så störande. Om man håller på att läsa en text och kommer till en länk måste man ju klicka på den, och kommer det arton länkar blir det svårt att få nåt sammanhang i det man läser. Jag ska sluta länka. Våga vägra källhänvisa! home and dry [2004-11-25 21:11:43.017] 20:56 Hej, jag är förkyld. Där fick jag för att jag skolkade och gick och kollade på Per Hagman och blev blöt om fötterna. Jag är hemma från jobbet och fuckar upp saker. Jag kommer att vara så himla fattig i januari så det finns inte. Jag äter Bafucin. Jag vill ha fler konstböcker, att bläddra i konstböcker är det enda jag orkar för om jag försöker läsa text somnar jag. Att titta på bilder är en så underskattad sysselsättning. Att säga att man läst en roman är ju på något vis imponerande, då har man presterat något. Att ha kollat på konst från renässansen i norra Europa i en timme låter inte lika imponerande. Jag rekommenderar alla att titta mer på bilder. Hejdå. 22:25 Alltså, en annan grej jag måste rekommendera är verkligen kaffegrädde. Jag har länge levt i villfarelsen att kaffegrädde bara är till för pensionärer och töntar och att vi unga urbana är hänvisade till vanlig mjölk, rikligt med sådan, som i den där blaskiga latten vi häller i oss när vi inbillar oss att vi är kontinentala och spännande. Haha! säger jag bara, det är kaffegrädde som är Grejen, fatta vad mycket godare kaffet blir med kaffegrädde. Och det får en så vacker ton av… eh, bränd umbra bruten med vitt, istället för den där grådassiga färgen kaffet får av mjölk, det blir som när jag var liten och blev barnvaktad av mormor och morfar och de drack elvakaffe och hällde grädde i kaffet och jag tyckte att det fick en så fin färg och såg mycket godare ut än kaffet som mamma och pappa drack. Grejen. ”kaffemjölk” – men hallå! [2004-11-23 13:28:19.877] 13:25 Det måste vara möjligt att vakna innan elva på förmiddagarna. Jag måste lyckas med det nån gång. Jag är så trött hela tiden. Och frusen. Jag måste sluta vara så jävla handlingsförlamad. Jag behöver inte göra hela uppsatsen idag, men jag kan börja skriva inledningen iallafall. Ja. Måste sluta tycka synd om mig själv. Ont i halsen är inte en ursäkt för att inte göra saker. Nu ska jag göra saker. Hejdå. 14:36 Jag har råkat öppnat någon annans post. Jag skäms över det här. Stoppa den inte i mitt brevinkast om den inte är till mig! Klart jag öppnar den då, om det står mitt efternamn liksom, jag kollade inte så noga. Anna, förlåt, vem du än är. Det var ingen privat post, men ändå. Jag ska leta upp dig i eftermiddag och leverera ditt brev. Allt kommer ordna sig. En grej i DN i söndags som jag bara måste kommentera: Referat av Vetenskapsrådets konferens ”Den sexualiserade människan – frigörelse eller exploatering?” med bla. Fanny Ambjörnsson som talare. Fanny Ambjörnsson verkar ju jättevettig, men nu sa hon såhär: – ”Vi vuxna från medelklassen behöver rannsaka vår egen inställning till kaxiga sexuellt offensiva arbetarklasstjejer.” Och då tänker jag liksom vaddå ”vi vuxna från medelklassen”? VI? Hade de nån slags medelklasskontroll i insläppet? ”Ursäkta, det här är en medelklasskonferens, kan du visa upp dina föräldrars akademiska poäng? De har inga? Jag är ledsen, men då måste jag be dig gå.” Jag har alltid tänkt att medelklassen inte tänker på sig som ett ”vi”, för att de inte behöver det. Arbetarklassen skulle ju behöva en vikänsla, men varför medelklassen liksom? Är det så? Går de omkring och tänker på saker som ”vi mot dem”? Det är ju jätteotäckt i så fall. jättesnygg bok för oss medelklassmänniskor Eh, okej, hon kanske inte menade så. Hon kanske inte adresserade publiken med det där vi:et, hon kanske menade ”jag och andra vuxna från medelklassen”. Det var bara en så rolig tanke med medelklasskontroll. but the Russians are our friends [2004-11-22 02:37:51.367] 02:13 DN skriver om form på söndagar. FORM. Kolla vilket snyggt ord. Peder Alton som är nån gubbe på DN Kultur (kolla vad chict, ungt&argt och respektlöst jag använder mig av ordet ”gubbe”) skriver en krönika om FORM för att presentera detta nya område för läsarna. Såhär står det: ”Varje söndag varvar vi form och arkitektur och skriver om de bästa namnen och designprojekten, de bästa böckerna och det viktigaste som händer internationellt.” Å man ba’ ”tjena!”, för form är ett helt sjukt ämne som man uppenbarligen får göra precis vad man vill med. Här krävs ingen subjektivitet, inget kritiskt granskande. Här skriver man om ”de bästa namnen och designprojekten” för DN vet uppenbarligen vilka som är de bästa. Jämför detta med musikbevakningen. Tänk om DN bara skulle skriva om ”de bästa namnen” inom musik. Så kan man inte göra, det fattar ju alla. Därför skriver DN om Shania Twain, men inte om tyger från Hemtex. Åh vad otäckt det är. Fatta vad otäckt det är. Jag har läst om ”Svensk smak” av Zandra Ahl och Zandra Ahl är kanske den enda vettiga människan i hela Sverige. När hon skrev den boken sa folk till henne ”Varför skriver du om form när hatar det?” för när man skriver om SVENSK FORM måste man gilla allting och skriva att det är fint. Ungefär som folk verkar tycka om tjejer som gnäller på media i sina skunkdagböcker: ”Varför läser du ens DN om du bara gnäller på allt?” JAG SKA BERÄTTA VARFÖR. Allt är Po Tidholms förtjänst. I boken ”Ingen längtar efter mer media” säger Po Tidholm, angående klass och media: ”Att intressera sig för media som fenomen är en medelklassföreteelse, men att ta del av mediautbudet är i allra högsta grad en arbetarklassgrej. Men det är vi som sitter här och pratar om det.” Medelklassen kan inte tillåtas stå oemotsagd. Medelklassen har inte patent på diskussioner i och om media. Jag tar bara mitt ansvar. Kampen måste föras även om det bara är i en skunkdagbok. Jag tror att kanske sju personer läser iallafall. Tack Po! Det är din förtjänst att jag gnäller. 02:42 Okej, det har handlat lite väl mycket om konst, form och design nu på sista tiden, jag inser det. Men det är ju typ det enda jag läser om. Och jag blir ju upprörd av allt. Det är så roligt! Jag mår som bäst när jag är lite lagom arg. Jag ska försöka skriva om nåt annat imorgon. Typ Per Hagman. Ja, imorgon blir det nog om Per Hagman. a preview of coming attractions: ”Per skalar en mandarin” i nr 2 av tidningen Darling 22:18 Jag orkar inte vänta till efter tolv så jag skriver lite mer på den här sjukt innehållsrika dagboksdagen. Nu har jag varit och kollat på Per Hagman och hade tänkt avlägga rappor, men jag vet inte riktigt vad jag ska rapportera. Per Hagman verkar hemskt sympatisk och verkar ha en förmåga att genuint intressera sig för andra människor, jag kan verkligen tänka mig att han kan få den han pratar med att känna sig speciell och intressant. Det är en förmåga jag avundas lite. Annars var det roligaste att han totaldissade svensk vänster när typ 90% av publiken var slentrianvänsterpopflickor. Det är sjukt obehagligt att befinna sig utomhus. Nu ska jag hålla mig inne ett tag. Ska övertala T att dricka glögg med mig. Det blir fint. sending shivers up and down my spine [2004-11-20 02:13:24.033] 02:00 Jag har sett på ”Vittne till mord”, det var trevligt. Det är Peter Weir som gjort den, Peter Weir är kvällens man. Peter Weir har gjort ”Picnic at Hanging Rock” som jag dunkar huvudet i väggen i ilska över att inte ha spelat in för den var så bra, jätteotäck. Ganska ofta tänker jag att jag blir mycket mer pepp av att titta på grejer än jag blir av att läsa, det är lite oroväckande. Rätt sällan blir jag sådär upplivad av text, kanske av riktigt bra poesi då, men sällan annars. Av bilder kan jag bli sjuk i huvudet av glädje, särskilt av att leka Hitta Referensen, typ en scen i en film som påminner om nåt konstverk, sånt blir jag knäppt glad av. ”Vittne till mord” var lite Rembrandt (”Doktor Tulps anatomi” i synnerhet) och i vissa scener rätt mycket Georges La Tour. Bla bla bla. Annars har jag varit i stan med T och spenderat jättemycket pengar på inget särskilt (mockafärg och mat, men jag glömde köpa hårfärg! Jag får åka till stan imorgon bara för att göra det för jag är verkligen skitful nu). Nu kanske det blir Erasure-dvd, sen blir det sömn. Hejdå. picnic i det gröna 02:13 mest hatat just nu förresten: konstskolemusik. 15:33 Jag är så trött på 1: Män i grupp som är ”roliga” och 2: Män i grupp som väljer andra män. Det senare exemplifieras tydligt i den bok som estetisk filosofi, eller vad det nu är, som jag läser nu. En gång i tiden tyckte jag att det var roligt att hävda den objektiva kvalitetens existens, det var jag och Stig Larsson liksom, vi var lite bättre än alla andra. Vi hajade lite mer. Detta har jag numer förkastat. Boken jag nu läser hävdar dock att en objektiv kvalitet existerar. Självklart är Beethoven bättre än Sven-Ingvars. Detta behöver inte ens bevisas på något sätt eftersom det är så uppenbart. Inser man inte det saknar man estetisk känslighet. ”En estetiskt känslig person är en person som, vad gäller en bestämd konstart, får estetisk tillfredsställelse av merparten av denna konstarts mästerverk.” Konstens mästerverk är alltså lika med god smak och objektiv kvalitet. Konstens mästerverk är alla gjorda av män. Och om konstens mästerverk är synonyma med objektiv kvalitet innebär alltså det att kvinnliga konstnärer saknas i historieböckerna för att de är dåliga, inte för att det i alla tider varit män som bestämt vad som är bra och värt att platsa i konst-/musik-/litteraturhistorien. Detta ifrågasätts inte i boken. Folk som skriver böcker är helt sjuka i huvudet. Folk som skriver böcker saknar självkritik. Jag önskar att jag saknade självkritik. Då vore livet så mycket lättare! Angående konstskolemusik förresten, även om Franz Ferdinand är jättekonstskoliga är jag kär i sångaren. Jag skäms lite över det här. I charm you and tell you of the boys I hate All the girls I hate All the words I hate The clothes I hate How I’ll never be anything I hate fast i verkligheten har han alltså inte ett öra som näsa. oh Captain Badass, I am setting your heart on fire [2004-11-19 01:37:59.043] 01:31 Alla jag ringer till är moderater. [2004-11-18 15:00:49.68] 15:00 du & jag Marc most life on a minimum wage [2004-11-17 20:35:31.117] 20:06 Per Hagman och Natalia Kazmierska är ihop. Det snöar ute. Ja. Jag träffade en klasskompis från högstadiet på stan idag. Det var mycket märkligt. Hon var sig jättelik. Hon har en jättefärdig utbildning och ett jättevuxet jobb (typ räkna ut trycket i rör på kärnkraftverk) och ett hus med en sambo. Jag får komma och hälsa på om jag vill. Jag tror jag vill det. Vi pratade lite om människor från Kolmården. Hon visste tre stycken som hade fått barn. Folk ägnar sig liksom åt såna grejer, barn och hus och vuxna jobb. Folk som gick i min klass på högstadiet. Så himla otäckt. Jag skriver bara en massa trams idag. Jag har raderat grejer typ fem gånger nu. Jag har inget intressant att berätta. Jag känner mig dum i huvudet. Hejdå. 20:55 Det känns förresten som det nyss var vinter. Jag tycker det behövs lite fler årstider. det är Beautiful South som gäller nu. since you stole my heart [2004-11-14 01:11:40.317] 01:08 Jag har tittat på ”Hip hip hora”. Huvudpersonen bodde i en medelklasslägenhet. Det var det roligaste med filmen; leta medelklasstecken. Modiglianiskisser i hallen! Morgonkaffe i servisen ”Zebra” från Gefle Porslinsfabrik! Jag har blivit helt besatt. -Men du går ju klädd som en hora! Eftersom jag är så lat orkade jag inte åka till H&M igår och kolla in Karl Lagerfeld-kollektionen, men nu har jag insett att det skulle varit försent iallafall eftersom allt tydligen sålde slut på en timme. Jag har inte tyckt att något av det jag sett på bild varit särskilt snyggt, men om man grämer sig över att man missade tillfället finns det redan en massa grejer att köpa på eBay. Ett par solglasögon kanske hade varit kul. Eller nä. Eller jag vet inte. 16:38 Patrik Forshage i Nöjesguiden, om Nancy Sinatras nya skiva: ”…men alltför ofta låter det som om Nancy Sinatra inte hunnit få dagens första cigg eller morgonkaffe. Det som var avsett att låta sexigt blir bara alkoholiserat ostadigt.” Jag vet att jag är trist nu, men alltså, om Nancy Sinatra hade varit man skulle det pratats om hur rösten avslöjar ett hårt liv, rikt på erfarenhet, om hur det i varje ton hörs att det här är en person som provat allt det livet har att erbjuda, något om smärta antagligen, mannen med den spruckna rösten är en martyr, som sugit märgen ur livet, det är något ädelt med det, något upphöjt och vackert, ”…där den spruckna rösten smärtsamt avslöjar…”, ser ni inte de förutsägbara formuleringarna framför er? Det gör jag. ”Det som var avsett att låta sexigt…”, alltså, vad är det för jävla skitsnack? shack up, baby, shack up [2004-11-12 00:42:09.597] 00:34 Äsch, trams. 16:08 Allt jag vill göra idag är egentligen att sitta inne och lyssna på ”The bluest eyes in Texas” och fundera på om jag ska börja läsa ”Mannen utan egenskaper” eller inte. Fast nu ska jag nog gå ut i regnet. Lite pengar skulle förresten sitta fint nu. Det kommer bli jul rätt snart, det är helt sjukt. Hur ska jag ha råd med det? Jag har inte ens råd med vardag ju. hay una discoteca por acqui? [2004-11-11 23:01:12.013] 22:48 Det är skitkallt ute! Jag måste börja använda min töntiga jacka snart. Jag är ledig i tre dagar! Jag har börjat använda utropstecken! Detta oroar mig lite. Jag tycker att den här mannen är stilig, jag tycker att han borde skriva lite bättre böcker. au nom du goût [2004-11-10 01:58:52.847] 01:32 Jaha okej, jag kanske faktiskt borde skriva en roman som utspelar sig i Paris. Det är skitklyschigt (varje gång jag ska skriva ordet ”klyscha” måste jag googla det för jag blir så osäker på hur det stavas), men det finns iallafall rätt få böcker om tjejer i Paris. Jag känner ju faktiskt ett behov av att erövra det där reviret. Det är ju vad jag ägnat större delen av mitt läsande liv åt, men passivt, som betraktare. Jag bara sitter och tjatar om att jag vill hänga med de tuffa killarna, och sen törs jag aldrig göra slag i saken. På tal om tuffa killar blev jag jätteglad idag på Emmaus när jag hittade Henry Millers ”Sexus”, båda delarna, i smakfull pocketutgåva från sextiotalet. Fast de var på norska. När jag läste norska förra hösten tänkte jag att jag kanske borde läsa lite böcker på norska, men att läsa just Henry Miller på norska känns inte riktigt motiverat. Varje gång jag går till Emmaus blir jag raggad på, det är helt sjukt. Om någon är i desperat behov av en man, och då menar jag verkligen desperat är det bara att gå omkring lite vid Backaplan så blir man antagligen uppraggad på två minuter. Idag var det en, och detta erkänner jag motvilligt, stilig italiensk man som kom åkande i en bil, och så vevade han ner rutan och hojtade typ ”hey beauty! parle italiano?”, (eller hur man nu frågar om nån pratar italienska på italienska, jag kan inte italienska), det var verkligen sleasy. Fast för ett tag sen skrek alkisarna som alltid hänger vid en speciell bänk ”Kolla vilka former!” när jag gick förbi, det var iallafall lite gulligt. Värst av allt var inne på Emmaus för typ ett år sen när en man kommenterade ett par jeans jag höll i och jag uppfattade det som att han ville prova dem om inte jag skulle ha dem, och sen när jag provat dem blev han sur och jag fattade inte varför och då visade det sig att han hade velat titta på när jag provade dem. Tjena. Varför skulle någon i hela världen gå med på något sådant? Folk är helt sjuka i huvudet på Hisingen. Äsch. Bla bla bla. Jag borde skriva nåt vettigt. Jag har tappat greppet. Jag har läst DN slarvigt på sista tiden. Jag såg på ”Kobra” förut och tänkte att jag säkert skulle bli upprörd över nåt, men det blev jag inte. Det mesta var bara rätt trist. Jag är inte ens välformulerad idag. Jag var helt glad förut, fast nu när jag skulle sätta mig och skriva nåt här kändes det som det inte hänt ett dugg sen sist. Hejdå. 02:09 I väntan på min digitalkamera, som förhoppningsvis anländer i samband med julen, tänkte jag starta en serie som kan heta tillexempel ”Istället för dagens bild” där jag redogör för vad jag skulle fotat om jag haft en digitalkamera. Istället för dagens bild 1: Bild på mig i badrummet innan jag gick hemifrån i eftermiddags eftersom jag för en gångs skull var skitsnygg. Jag har snyggperiod! Istället för dagens bild 2: Bild på mitt nya anteckningsblock från Muji som jag är hemskt fäst vid. Jag har redan skrivit för mycket ikväll, men Muji alltså, templet för god smak till ett överkomligt pris. Jag var där i förrgår och det stod en välklädd man i femtioårsåldern och pillade exalterat på en pytteliten radio i matt aluminium och mumlade typ ”Så snygg..!” för sig själv, det lät nästan sexuellt, lite flåsande sådär, det var riktigt obehagligt. 13:47 Jag läser en bok om smak. Den är jätterolig. Den är skriven av en man som inte gör några anspråk på objektivitet i sina försök att definiera smak. Jag citerar: ”Den utomordentlige (min kursivering) arkitekten professor Josef Frank har sagt att ”god smak har ingenting med konst att göra”, och han tillägger att ”ofta motverkar den konsten eftersom den alltid är förbunden med måttfullhet”. Det där med måttfullhet alltså. Det är så jävla typiskt. Jag hatar måttfullhet. Måttfullhet=behärskning=kultur=medelklass. ”Kolla, vi vet att vi har så god smak att vi inte behöver en massa trams, dekorationer och överdrifter, vi vet att det enkla är det vackra, det funktionella, och därför tycker vi att det är finare med ett grafiskt mönster som inte försöker förställa sig, som inte försöker göra sig finare än vad det är.” Jag skulle kunna skriva böcker om det här. Manifest, ordna demonstrationer, upplopp, kasta gatsten på Marimekko, Tiogruppen och Ordning & Reda. Det är där förtrycket bor! De utger sig för att vara snälla, men det är ondska i sin renaste form! Fatta! Åh, så snyggt! one beat away from becoming elevator music [2004-11-07 13:27:56.233] 13:21 Jag skulle så gärna vilja vara lite gladare. 21:31 Bourdieu har sina ljusa stunder: ”Förhållningssättet till språket förefaller mig stå mycket nära förhållningssättet till kroppen. Till exempel, /…/ det borgeliga förhållningssättet till kroppen, eller till språket, är det otvugna förhållningssättet hos dem som är i sitt rätta element, som har alla marknadens lagar i ryggen. Upplevelsen av otvungenhet är en nästan gudomlig upplevelse. Att i en viss situation känns sig precis som man objektivt sätt bör känna sig, att känna sig exemplarisk, det är en upplevelse av fullkomlighet. Det är just detta människorna söker i religionerna.” Så fint! Och sant! Jag är beredd att förlåta Bourdieu för att han större delen av tiden är helt jävla obegriplig. Jag försöker intensivt ha fler bilder i min dagbok för att den ska bli lättare att läsa. Idag blir det Cate Blanchett som verkligen är så himla vacker. [2004-11-06 14:34:49.333] 14:23 Jag ville hitta en bild på Magnus Carlsson, Weeping Willows-Magnus Carlsson alltså, när han sitter på pizzerian i Hammarbyhöjden och ser melankolisk ut. Bilden finns i hans skiva och jag tycker att den är så trevlig (bilden alltså, även om skivan är rätt trevlig också) eftersom jag har suttit vid precis samma bord och antagligen också sett melankolisk ut, eller snarare deprimerad kanske. Jag ägnar mig åt såna här saker eftersom jag till varje pris försöker undvika att göra sådant jag borde göra, som exempelvis läsa franska filosofer, diska eller ta en stärkande promenad. Nu kom jag från ämnet. Jag skulle skriva att det är väldigt svårt att hitta en specifik Magnus Carlsson på internet. Det finns Barbados/Alcazar-Magnus Carlsson och Magnus Carlssonen som gör tecknad film, han som gjorde den där obehagliga Radiohead-videon. Sen finns det en massa andra killar som också heter Magnus Carlsson. Jag gissar att föräldrar i framtiden kommer att Google-anpassa sina barns namn så att det ska bli lättare att hitta dem. Jag önskar tillexempel att mitt namn hade en mer spännande stavning, så jag slapp bli ihopblandad med nån kvinna som tydligen ordnar marsvinsutställningar. Själv ska jag ju döpa min son till Dante Gabriel, så han kommer nog inte ha några problem. Det här blev en liten spaning, märker ni? I am a visitor here, I am not permanent [2004-11-05 00:35:37.607] 00:24 Idag har varit den gråaste dag jag kanske någonsin upplevt. Hela luften var våt. Regnet stod liksom stilla i luften. Det var mycket fascinerande. Mitt hår lockade sig oerhört. Jag är alltid ful i håret när jag kommer fram till mitt jobb men jag skiter i det från och med nu för folk är ändå inte så jävla snygga, bara de trista indiemänniskorna och vi bryr oss inte om varandra ändå. The district sleeps alone tonight med Postal Service är kanske den sorgligaste låt jag vet. Man måste lyssna på Postal Service när man dricker glögg, eller om det är tvärtom. Jag har druckit glögg. Söndag natt mot måndag och hela ditt hus verkar sova, hela ditt postnummerområde. Du är där uppe och vaken, står du i fönstret nu och ser efter taxin? Står du i fönstret och tänker samma sak? Känner du något, i din mage en längtan, en känsla av vemod som förvånar dig? Saknar du något nu? Något du inte kan förklara och därför kommer tiga ihjäl, precis som jag gjort? Precis som jag kommer fortsätta att göra? 02:31 Jag fick lust att måla en tavla med ett rådjur, så jag gjorde det. Nu borde jag verkligen ha en digitalkamera så jag kunde dokumentera min kreativitet. Lista över de mest dekorativa djuren: (ingen inbördes ordning) rådjur trana/häger and kanske skalbagge, om den är gjuten i brons, minst två decimeter lång och monterad på ett betongblock 14:41 Jag gillar ju Ernst Billgren-djur! Det hade jag inte tänkt på. Jag gillar Ernst Billgrens grejer från tidigt nittotal. Och så gillar jag Ernst Billgrens fru. Jag vill åka och köpa en pannå, men jag måste läsa Bourdieu. Måste bläddra lite i honom iallafall. Ja. Nu ska jag bläddra. Helene Billgren i mitten. Hon definierar verkligen ”fulsnygg”. Och hon kommer från Norrköping! 17:17 ”Epistemologin uppfattas ofta som ett slags metadiskurs som är transcendent till den vetenskapliga praktiken.” ja tack nyckeln till sköna upplevelser och rejäla rabatter [2004-11-03 00:44:59.73] 00:24 Om jag orkar hålla mig vaken kanske jag ska kolla lite presidentval med T. Jag kör ett litet quiz så länge, det var länge sedan. 14:02 Äsch, jag tycker ju att det är trist med såna där formulär egentligen, så jag tog bort det igen. 14:40 Vem är Anton Gustavsson som skriver krönikor i Sonic? Det är ganska roligt att skriva krönikor om hur tråkigt allt är i just Sonic. Anton Gustavsson tycker bara att några av hans polares bloggar och Sture Dahlström är roliga. Jag tycker inte heller att så mycket är roligt, mer än kanske ordet ”hamster” och nåt mer som jag glömt nu, men jag skriver iallafall inte i Sonic. Sonic har gett ut en bok nu, med krönikor. Följande skribenter medverkar: Anders Dahlbom, Pierre Hellqvist, Johan Jacobsson, Markus Larsson, Henrik Lyngåker, Sara Martinsson, Billy Rimgard och Håkan Steen. Det är jättemycket män på Sonic. Det är ganska tråkigt. Jag lovar inte att det skulle bli roligare med fler tjejer, men det kanske skulle vara värt att testa iallafall. Gärna tjejer som inte skriver om exempelvis hur det är att vara tjej och skriva om musik, hur det är att vara tjej och syssla med musik, eller hur det är att vara tjej i största allmänhet. Anton Gustavsson, anledningen till att allt är så tråkigt är antagligen att alla andra som sysslar med någon form av kultur eller media i det här landet är precis som du. Ni är unga män från hyfsat privilegierade bakgrunder som gillar att kokettera med att ni har ont om pengar (”Jag köper en och annan skiva ibland, så många som CSN tillåter”) och lever i nån slags luddig misär och dunkar alla andra män som är likadana i ryggen, i synnerhet om de framför musik och menar allvar. Jag gillar ju inte kvotering, men om nåt ska bli roligare kanske det är dags att alla Antonar tar ett kliv åt sidan istället för att gemensamt sabla ner exempelvis tjejer som inte gillar Morrissey och ändå vågar skriva om musik. Det här blev rätt förvirrat och nu hinner jag inte hämta ut min bok på biblioteket heller, allt är Sonics fel. Hejdå. använd ordet ”handlare”, inte ”återförsäljare” [2004-11-02 13:02:07.327] 13:00 Tidsoptimist, hej hej!, tidsoptimist! Idag hatar jag alla som går på konstskolor. Haha. Töntar! Annars är det rätt bra. 13:50 Det här var ju jätteroligt: ”NY TIDNING FÖR ALLA SOM ÄLSKAR JULEN! Nu är det premiär för Jul-Revyn (utkommer 2 november), en specialtidning eller så kallad one-shot, utgiven av Vecko-Revyn. Som namnet antyder handlar Jul-Revyn om julen, om traditioner, men även om trender, mat-, bak-, pyssel- och julklappstips. För den inte helt köks- och julvana kvinnan erbjuder Jul-Revyn mängder av köptips och steg-för-steg-guider. /…/ Jul-Revyn vänder sig till en kvinna som är runt 25 år eller äldre. Hon har sitt första egna boende och går i mysiga tankar på en fröjdefull jul. Dock är hon stressad och skyggar för dagslånga skinkgriljeringar och meterhöga granar. Hon vill ha snabba, enkla lösningar. Viljan att pyssla, baka och laga mat finns men tiden räcker inte till. När hon köper Jul-Revyn får hon de handfasta och praktiska tips hon behöver för att stressa sönder sig. Den varma tonen i Jul-Revyn gör sitt till för att skapa en fridfull stämning och harmonisk jul.” Eh, jag tyckte det var roligt i sig, men nu ser jag att de glömt ett ”inte” i texten också: ”När hon köper Jul-Revyn får hon de handfasta och praktiska tips hon behöver för att stressa sönder sig.” Fantastiskt. Som namnet antyder handlar Jul-Revyn om julen. läs bifogad information för instruktioner [2004-11-01 12:24:24.197] 12:18 Det är helt soligt ute och jag trodde under några sekunder att det var sommar. Ibland vet jag verkligen inte vad det är för årstid. bonjour tristesse [2004-10-31 13:51:57.51] 13:49 Åh så tråkigt, allt, hela helgen bara helt skittråkig. Och jag har ont i magen och har ätit jättemånga ipren och bli helt trött och seg av dem och orkar inte göra något, inte läsa eller skriva, orkar inte fokusera mig utan läser samma sida tre gånger utan att märka det, orkar bara sitta framför datorn i evigheters evighet och läsa folks jävla dagböcker, som de aldrig uppdaterar, uppdatera dammit, uppdatera! och nu ska jag jobba och mina jeans stinker rök och alla kläder är smutsiga och jag måste ha på mig jättekonstiga kläder nu, jag kommer vara skitful och mitt hår är dåligt, allt är faktiskt dåligt, allt är misär, jättemisär, ynk. always find a way [2004-10-30 12:48:23.0] 12:42 Jag har köpt en jacka. Kappa, kanske det är förresten. Vinröd. Med luva. Den är rätt töntig. Töntig får nog vara mitt ledord i vinter. Jag ska ju skaffa glasögon också, och så har jag köpt en liten mössa. Förresten så råkade jag slänga ett sms igår förmiddag, utan att ens öppna det eller se vem det var ifrån. H, var det du? Förlåt att jag inte har svarat, jag har inga pengar. Jag ignorerar dig inte! 12:48 Ibland får jag för mig att bjuda på helt sjuka saker på Tradera. Typ en uppstoppad grönskrika. Nån gång när jag har ett hem, med ett rum med sjukt mycket böcker och en läsfåtölj, skulle jag gärna vilja ha en uppstoppad fasan. Fasaner är så snygga. Och nä, jag tycker inte direkt att det är äckligt med uppstoppade grejer, iallafall inte fåglar. Fasan i naturlig vintermiljö. 21:46 Hej och välkomna till del fem eller nåt i serien ”Dagboksanteckningar som lånat sina rubriker från låtar med the Tough Alliance”, ett anmärkningsvärt faktum eftersom de inte direkt är mitt favoritband. Kolla alltså vad lika de är, och tänk er Tuva Novotny också, de ser ju likadana ut alla tre. Det var nog bara det jag ville säga. looking for gold [2004-10-29 03:59:49.0] 03:52 Okej, jag är skitfull men jag vill ändå gärna påpeka att det inte är okej att säga typ ”Du är så jävla vacker, men du verkar så hemlig, du har en så hemlig aura liksom” när klockan är tre och det är dags att gå hem. Vill man säga snälla saker får man gärna göra det innan stängningsdags och utan förebrående ton. Klart jag står här och är mystisk och hemlig om du inte pratar med mig liksom. Om du pratar med mig fattar du att jag är sjukt lättroad, jag kommer inte dissa dig, jag kommer vara snäll om du är snäll. Killar är så jävla töntiga. Ville bara säga det. Nu ska jag sova, i evigheter. Hejdå. 16:58 Det där var ju en oerhört klarsynt anteckning. Välstavad iallafall. Jag tror att jag önskade Happy Mondays igår, jag har legat och funderat på varför i hela världen jag gjorde det. Jag gillar ju inte Happy Mondays, inte aktivt liksom. Vad konstigt. Jag mår fortfarande inte så bra, men jag ska försöka åka till stan och kanske köpa en jacka. Fast först betala hyran ju! Obs obs! Betala hyran! [2004-10-28 01:02:11.0] 00:43 Hej. Dagens nämen-är-de-här-skorna-också-trasiga är mina svarta vinterskor som jag hade tänkt ha som, eh, vinterskor. Dagens låt är Snowqueen med Roger Nichols and a Small Circle of Friends. Bra smak är det nya indie, mockaborste är det nya läppglans och dagens bästa är när människor är snälla mot mig, med risk för upprepning är faktiskt människor som är snälla mot mig det bästa som finns. Jag funderar för övrigt fortfarande på uppsatsämne. Jag vill skriva om smak. Smak är roligt. Kolla, dålig smak! Kolla, finkultur! Kolla, ett skitstort jättekonstigt djur! Djuret har alltså inget med uppsatsen att göra, det var bara så himla konstigt. 18:42 Haha, jag har fått en pressrelease från Sophie Rimheden, kolla vilket sällskap jag tydligen ingår i. Några av namnen på mottagarlistan: Hanna Fahl, Pierre Hellqvist, Johan Jacobsson, Billy Rimgard, Tommie Jönsson, Nicklas Wahllöf. Billy och jag liksom. Det var roligt. Nu ska jag först bli snygg, och sen ska jag bli full. Hejdå. typewriters pain you, etc. [2004-10-26 17:00:59.0] 16:42 Jag har ont i axlarna nu. Jag har släpat alla mina grejer till Göteborg. Well, till och från bussen till Göteborg. Note to self: Undvik att bära skrivmaskiner i framtiden. Nu ska jag sova. Om jag inte ska ligga i soffan och se på TV. Kanske tar jag mig till Matkassen och köper chips. I vilket fall som helst ska jag inte anstränga mig särskilt mycket. Vi syns inte så bra, men det här är jag som hänger med Norrköpings finest; Moa Martinsson. Notera den tjusiga omgivningen. Helst ville jag klättra upp och krama lite på henne, men det hade regnat och hon var helt hal. Det är väldigt ont om bilder på mig i den här dagboken, inser jag. Eller bilder jag tagit. Det är mest en massa bilder jag Googlat. Jag tror jag ska önska mig ekonomisk hjälp till en digitalkamera i julklapp. Fatta vad mycket bilder det kommer bli då. 17:10 Då kan jag ju fota min bokhylla! Vad pepp jag blev nu. jag håller på med nån tysk bulle [2004-10-25 19:18:29.0] 19:07 Det är gula löv överallt ute. Att det är ont om röda löv beror enligt min far på att det inte varit tillräckligt kallt – det är frostnätterna som gör löven röda, precis som de gör jordgubbarna söta. Och slånbären. Min mor gör slånbärslikör fast det inte varit några frostnätter. Så hon lär få hälla i rätt mycket florsocker. Jag har hängt runt på stan med B. Jag tror jag såg Y, min sk. bästis från mellan- och högstadiet. Som tur var såg hon inte mig. Jag läste mina gamla dagböcker i lördags när jag var hemma hos mamma & pappa och fylldes av en stor ilska mot Y. Eller, kanske mest mot mig själv, som inte fattade att jag borde slutat vara kompis med henne. Y var iallafall tjock, det var ju lite glädjande. Jag har bränt bra musik. Nu ska jag fixa håret och gå och fika med E. Imorgon, när jag är hemma i Göteborg igen, blir det kanske ett bildbevis från Bs och min stadsvandring i Norrköpings industrilandskap. Puss. Den här skönheten är en Olivetti Lettera 32, tyvärr med ett trasigt färgband. Om någon vet något om hur man får tag i nya färgband till sin gamla skrivmaskin tar jag gärna emot tips. Det står liksom ingenstans vilka modeller de passar till. Olivetti har ju gjort skitmycket skrivmaskiner. Och om nån har en sånhär att sälja får man också gärna höra av sig. Eller om man vet varför Olivettis skrivmaskiner inte har några ettor eller utropstecken på den där tomma tangenten. Det är ett mysterium!!!!1 coca-cola veins [2004-10-23 14:21:52.0] 14:17 ”Skriv lite mer i din dagbok, tack.” Men det händer ju inget. Jag har inte tänkt några smarta grejer på rätt länge. Jag har dessutom inte läst DN. Jag är ju på semester. Det är höstigt här. Jag ska gå ut och promenera lite. Sen ska jag till Kolmården och äta mat och promenera lite mera. Jag lovar att säga till om det händer nånting. [2004-10-22 17:57:33.0] 17:47 Jag är i Norrköping. Det regnar här. Jag ska laga gryta. Jag har köpt en till bok av Marguerite Duras på Myrorna. Jag tycker alltid att jag köper böcker av Marguerite Duras när jag är här. Måste se till att läsa dem också. Fast den här hade jättestor stil och var väldigt tunn så det borde jag fixa. Jag DC++:ar hem musik till B. Jag önskar att jag gillade lite mer musik. Jag måste skärpa mig.

backup 19

insert random popklyscha	[2004-10-20 01:01:59.0]
00:50 Jag har varit vaken i evigheter. Jag var uppe skittidigt och var hos tandläkaren. Inga hål. Jag ska sluta ha dåligt samvete när jag äter de extremt sockerbaserade belgiska kaffekaramellerna som är höstens grej. Min tandläkare är stilig. Förra gången jag var där var jag så rädd att jag började gråta och då sa han att jag såg ut som Liv Tyler, antagligen mest för att försöka trösta mig, men det var rart ändå. Nu ska jag sova. 14:48 Vad fint det vore med en lite större garderob, så att inte tvättdag per definition innebar att man måste gå till jobbet med blöta jeans.
I have a friend I never see,	[2004-10-17 15:33:43.0]
he has his head inside a dream 15:31 Veckans objektifiering: Andreas Tilliander. 21:16 Jag har precis hört ett fantastiskt rykte om att Carl Reinholdtzon Belfrage finns att tillgå på dvd. Han medverkar tydligen på den där nya Broder Daniel-dvdn, det låter ju nästan för bra för att vara sant. Jag måste se det här med egna ögon.
begränsad eftersändning	[2004-10-15 12:30:52.0]
12:18 Okej, två bra grejer redan, och klockan är bara tolv: 1. Mail från kvinnan som ansvarar för B-uppsatserna i konstvetenskap på Stockholms universitet. Hon verkar så himla snäll. Inget krångel om seminarium jag missat, inget krångel om rätt handledare, ämne, nånting. Inget krångel alls. Bara ”välj ett ämne, maila mig och få det godkänt, skriv en uppsats och skicka den till mig så kommer allt ordna sig ska du se”. Jag blir helt tårögd av lycka. Jag har hittat den enda personen på Stochkolms universitet som är mänsklig! Jag blir så glad. Nu kommer jag ju fixa det här. Om jag inte fixar det nu är jag fan dum i huvudet. 2. Brev från tidskriften Ponton där de undrar om de får använda en av mina texter till sin kommande antologi. Jag höll på att skratta ihjäl mig. Texten de vill ha med var införd i Ponton 1999 och skrevs hösten 1998 i ett osunt tillstånd av Bruno K Öijer-influenser och allmän tjugoårighet. Den handlar om höstlöv gjorda av tungmetall. Ni fattar. Fast jag kommer ju roat tacka ja, såklart, det känns som en så gullig grej. Och trevligt dessutom att inse att det faktiskt skett nån slags utveckling de senaste sex åren. Ondskans högborg. Jag kan slå vad om att de har danska taklampor. Olle Baertling-tavlor har de iallafall, det är rätt illa också.
	[2004-10-14 23:27:51.0]
23:26 Saker jag får ångest av, del 1: Fula logotyper.
prisgrupp D, pocket standard	[2004-10-13 17:16:20.0]
17:06 Television Personalities-bandet och jag har spenderat en fin eftermiddag tillsammans med att hänga runt på Hisingen. Vi var på Emmaus först och skulle kolla på kläder, men det var en miljon poptjejer där som hade snott allt så jag blev bara irriterad. Jag misstänker att det illojala Television Personalities-bandet tyckte de var snygga. Jag stoppade ner Television Personalities-bandet i väskan och köpte böcker istället. På vägen till vagnen tjatade Television Personalities-bandet jättemycket om alla konstnärer det gillar. Jag tycker att Television Personalities-bandet har ganska trist smak, alla diskussioner vi har blir så ensidiga. Television Personalities-bandet gillar Salvador Dalí, Leonardo da Vinci och Roy Lichtenstein. Det pratade lite om en kvinna i en gungstol och jag fattade inte riktigt om det syftade på en Whistler-målning jag gillar, men det tror jag inte. Sen handlade Television Personalities-bandet och jag jättemycket mat. Det blev jag som fick bära hem allting såklart. Television Personalities-bandet låg och mös i min väska och åt dubbelnougat. Vi kanske ska prata lite om Stanley Kubrick ikväll. Television Personalities-bandet har låtit mig förstå att det är väldigt imponerat av min Stanley Kubrick-box. Om det vill kolla på 2001 dör jag, jag har somnat till den två gånger. ett av dagens inköp. 17:19 Jag är ju för övrigt inte för tonårsprostitution, jag tycker bara att Lilja 4-ever är en trist film. Ville bara klargöra det. 23:01 H skickar kort från Prag, en gravyr utförd efter en av Muchas affischer med temat Sommaren, handkolorerad kanske, eller så är det nån tryckteknik jag inte är så hemma på. Den är hur som helst ett litet konstverk, så fin. Och jag har inga pengar i mobilen att SMSa och tacka med. Äntligen kan jag bjuda hem folk för att kolla på mina etsningar. (kortet ser alltså inte ut riktigt såhär, men det är den här bilden som är förlagan, och kolla, hon har ju plockat vallmo ser jag nu!) Jag har redan läst hundra sidor om Simone de Bauvoir. Det är mycket fascinerande. Nästan lika fascinerande är Åsa Moberg själv. Hon hade ett förhållande med Tor-Ivan Odulf, det hade jag ingen aning om. Det vill jag också ha. De träffades när hon var 17 och han 34. När jag var 17 visste jag ingenting. Åsa Moberg är uppvuxen med en mor som tog henne på opera och Dramaten och en far som läste Baudelarie för henne, på franska, när hon var liten. Med sådana förutsättningar kunde jag kanske också snärjt en djävulskt stilig Tor-Ivan Odulf. Det här försvårar min identifikation, både med Åsa Moberg och Simone de Beauvoir. Jag är rädd att jag kommer att vara tvungen att hitta förebilder ur andra miljöer än beläst övre medelklass. Jag vill hur som helst gärna veta mer om Simone de Beauvoir och hennes förhållande med Sartre. Simone de Beauvoir är dagens idolbild: -Zut alors!
	[2004-10-12 00:34:13.0]
00:30 Det är det östeuropeiska köket som gäller nu. Höstens krydda kan bli något så banalt som paprikapulver. Höstens ost kommer inte att vara mozzarella. 02:49 Bästa strategin när man vet att man borde gå och lägga sig fast man inte vill: ”Jag stänger av datorn när nån snygg loggar in på helgon”. Haha.
I was so happy, I didn´t feel like me	[2004-10-11 00:14:35.0]
00:02 Jag tycker att det här är ett mycket intresantare upplägg för en film om prostituerade tonårstjejer än någonsin Lilja 4-ever. Ingen har blivit lämnad av sin känslokalla mamma, blivit hemlös, ramlat i en lerpöl och inlåst i en ful lägenhet i Malmö. Fatta så oerhört mycket intressantare Lilja 4-ever hade blivit om det inte varit så himla synd om henne. Om hon varken väckt medlidande eller sympati. Jag vet ju inte varför tonårstjejerna i Bollnäs prostituerar sig, men om det är för att det är så jävla tråkigt att bo där att det, även om man kommer från en trevlig och respektabel bakgrund, framstår som en bra idé att sälja sig till äldre män för att få sprit och knark så är det en oerhört bättre story än de där tycka-synd-om-tjejerna-historierna som Lukas Moodyson är så förtjust i.
just touch my cheek before you leave me, baby	[2004-10-10 13:53:35.0]
13:45 Åh vad roligt det skulle vara med mail från någon annan än Platsbankens e-bevakning.
i de ögonblick när vi glömmer att vara moderna	[2004-10-08 15:46:08.0]
15:22 HÄR ÄR EN PISTOL I ORD TÄNK ER EN PISTOL SE DEN FRAMFÖR ER OCH SKJUT ER SJÄLV I TANKARNA ELLER ER VÄRSTA FIENDE HAR NI DET BÄTTRE NU 15:45 Jag är sugen på nyponsoppa.
raised on a diet of broken biscuits	[2004-10-07 00:55:48.0]
00:26 Nu har det blivit torsdag. Då är början på veckan slut. Mitten på veckan är också slut. Så om någon som skulle höra av sig i början på veckan inte hört av sig när det blivit torsdag är det nog ett rätt dåligt tecken. Damn. Det är mandarinsäsong. DN är pytteliten och ser fånig ut. Mina skor läcker. Jag måste se till att komma ihåg alla de där grejerna jag glömmer bort. Jag har aldrig någonsin lämnat tillbaka mina böcker till Göteborgs Stadsbibliotek i tid. Jag älskar Netto. Jag älskar mataffärer med konstigt europeiskt godis. Min nya favorit är väldigt vuxna karameller med kaffesmak i tjusigt papper i guld och brunt. Saker som smakar kaffe är oftast godare än kaffe. Det här går att applicera på allt möjligt. Fast jag orkar inte nu. Någon gång snart ska jag skriva nåt intressant här. made in Belgium 22:11 Wow, äntligen en nobelpristagare jag faktiskt får lust att läsa. Fint. Men pratar inte Horace Engdahl dålig franska? Jag tror mig ju faktiskt ha ett hum om hur franska ska låta och jag tycker nog inte att det ska låta riktigt så. Stackars Horace, fatta vad nervös han måste vara. Jag har varit och hämtat bokpaket. Michael Strunges ”Kristallskeppet” är jätteful och ser ut som en NO-bok från högstadiet, men Michael Strunge himself är hur tjusig som helst på idolbilden på baksidan, vilken kille. Det är svårt att hitta fina bilder på honom på nätet, men eftersom min scanner vägrar fungera får den här bilden duga som dagens idolbild: Michael Strunge ska åka buss. Det är 1984 och han gillar prickiga tröjor.
divided by the smoke of an aeroplane	[2004-10-06 13:24:07.0]
12:54 Jag har varit rätt trist på sista tiden inser jag. Jag borde vara roligare. Jag tyckte att det här var kul, så jag tipsar om det i brist på egna roligheter. Jag har läst böcker och druckit kaffe på sista tiden. Jag har lyssnat på Television Personalities och Jens Lekman. Jag har mailat Stockholms universitet och de har svarat. Om jag fullföljer mina ouppklarade affärer med Stockholms universitet kommer jag vara stoltare över mig själv än jag någonsin varit. Jag är livrädd för Stockholms universitet. Jag får ångest bara av att tänka på att gå den där vägen från tunnelbanenedgången till de blå husen, den är så jävla otäck, den definierar liksom social fobi med alla snygga människor som glor på en tills allt man vill är att krypa in under en filt och aldrig komma ut. Jag har skrivit lite. Av 9071 nyskrivna ord är ungefär 77 stycken okej nog att någon gång få uppträda utanför min hårddisk. Det är knappast väl använd tid. Å andra sidan skulle jag bara sovit om jag inte skrivit. Jag ska jobba nu, det regnar idag också. 13:26 Åh, jaha. Jens Lekmans Someone to share my life with är inte en Jens Lekman-låt utan en Television Personalities-låt. Kolla vad fint saker har en förmåga att hänga ihop.
how I learned to love the bomb	[2004-10-05 14:28:59.0]
14:22 19:42 När det blir höst vill jag som vanligt beställa böcker. Det börjar bli en fin tradition. Önskelista just nu: Redonnet Marie Splendid Hôtel Bonniers Panache 1992. 92 sidor. Översättning av Ulla Bruncrona. Förlagets pappband med skyddsomslag. Strunge Michael Kristallskeppet. Dikter i urval Bakhåll 1988. 172 sidor. Tolkning av Clemens Altgård. Förlagets pappband. Titel Autisterna Författare Stig Larsson Förlag Modernista Titel I en klass för sig – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer Författare Fanny Ambjörnsson Förlag Ordfront De två första är begagnade så dem har jag nog råd med. Mitt pekfinger vill hemskt gärna trycka på Beställ-knappen nu. Jag tror jag måste ge efter. Jag ska tänka att det är min födelsedagspresent från farmor. Jättebra blir det. Jag läser Splendid Hôtel nu och den är hemskt fascinerande. Jag vill äga alla böcker jag läser. När jag blir stor ska jag bli som Stewe Claesson och äga 10 000 böcker som man kan gå och slå upp grejer i. Det kommer bli toppen.
set my heart on fire	[2004-10-04 13:04:40.0]
12:57 H smsar från flygplats, på väg till Prag. Jag är hemma. Med mina ord. Det regnar idag. Min vardag är så oglamourös.
under hundratals kubikkilometer mörk luft	[2004-10-03 12:05:16.0]
11:55 I mina försök att åter närma mig litteratur som en gång berört mig bläddrade jag igår lite i Geir Gulliksens ”Vuxna dikter” och blev helt utslagen över hur jävla bra den var. Så oerhört mycket bättre än jag mindes den. Allt gick liksom bara rakt in (du, som talade föraktfullt om världen/så som du trodde världen talade föraktfullt om dig), det var omtumlande. Nu ska jag jobba. Puss.
odla sin trädgård	[2004-10-02 14:31:09.0]
14:26 Det är så kallt här, nu börjar årstiden då jag fryser hela tiden och därför måste linda in mig i en filt i soffan vilket 8 gånger av 10 gör att jag somnar istället för att göra något vettigt. Jag är som nåt primitivt djur. Typ en iller.
det är roligt med rubriker	[2004-10-01 11:39:15.0]
11:35 Jag har köpt sjukt äckligt vin. Jag blir så arg på mig själv för att jag alltid måste vara så satans spontan när jag står där vid bag-in-a-box-hyllan och inte bara kan köpa nåt jag köpt förut och vet att jag gillar. Istället står jag där och läser skitlänge på alla skyltar och tänker ”mjukt och bärigt med en smak av röda bär och vanilj (eller det det nu står), det låter ju jättegott!”, fast det är det ju aldrig. Det här vinet smakar som äckligt vatten som något mosat lite russin i. Det ser nästan ut som det också. Jag vet inte om det är fel på det eller om det verkligen ska vara så här äckligt, men jag lär ju aldrig våga åka tillbaka till Systembolaget med det och fråga om det är nåt fel på det eller om det ska vara såhär, för tänk om det ska vara såhär och jag är obildad som inte förstår att uppskatta det. Jag måste nästan köpa nytt, snart, imorgon. Jag mår dåligt av att ha den här lådan i köket. Lite som om det skulle ligga en otäck hund på diskbänken som jag skulle vara rädd för. Eh, det kanske inte var en så bra liknelse, men det är så jag föreställer mig det, som något oönskat som intagit mitt kök och jag inte kan bli av med det. Jag kan ju liksom inte slänga 179 kronor eller vad det nu kostade. Damn. Jag har fått nya Client-skivan och jag tror att jag tycker att Client är jättetrista. Jag vill bara lyssna på Bettye Swann. Just call me angel of the morning, baby! (jag älskar när man nästan kan höra utropstecknen), det är världens bästa låt nu. Att inte Lauren Hill gjort en cover på den är helt obegripligt, fatta vad bra det skulle bli (hon sjunger en pytteliten snutt av den i Fugees ”Rumble in the jungle” och det är det enda som är bra med den låten). Bla bla bla. Jag vill bara lyssna på gammal musik. Jag vill bara läsa gamla böcker. Idag tänkte jag för första gången på flera år på en novell av Petrarca som vi läste på litteraturvetenskapen och som jag gillade jättemycket. Den handlar om hur han bestiger ett berg (åh well, antagligen snarare promenerar uppför en kulle) med sin bror. Jag vet inte varför jag gillade den, kanske för att Petrarca skriver så fint och enkelt om hur mycket han gillar sin bror och det är en vacker dag och fin utsikt över det italienska landskapet och det finns ingen i världen han hellre vill dela det med än sin bror. Tyvärr har jag tappat bort den boken, eller, den ligger väl i nån låda hemma hos mamma och pappa. Jag måste flytta ner lite mer böcker, det här går inte, jag fixar inte att leva utan att kunna gå och slå upp saker i min bokhylla. Oh frustrationen när jag inte hittar det jag letar efter! Jag har haft sovmorgon. Nu ska jag ha jättelång frukost. Hejdå. Jag inser att det har varit för lite bilder på sista tiden. Jag förstår om dessa enorma textmassor kan verka avskräckande, jag ska göra mitt bästa för att avhjälpa det. Nu blir det bilder. det här är tydligen Petrarca Den här bilden är för stor för min dagbok och jag hittade ingen liten med bra färger. Jag vet att jag har tjatat om den förut, men det är nog min favoritmålning någonsin. Fick jag välja en enda målning ur konsthistorien blir det lätt den. Det är Brueghels ”Jägarnas hemkomst”, och jag vet inte om nån mer än jag i hela världen sett filmen ”The Village” (jag tycker nog att den fått lite oförtjänt dålig kritik, SÅ himla dålig var den inte…), rent estetiskt kändes den hur som helst väldigt inspirerad av Brueghel, det var fint. Det kanske var därför jag inte tyckte den var så dålig.
	[2004-09-30 12:20:46.0]
12:19 Åh, jag har verkligen en masochistisk läggning, jag kan bara inte sluta med att titta på Studio Pop fast jag blir så illa berörd varje onsdagskväll att jag inte fixar att sitta kvar framför tvn utan måste gå några upprörda varv i lägenheten och veva med armarna. Alltså, den där diskussionen om covers var riktigt riktigt jobbig. Allt är Ayeshas fel. Robert Jelinek och Susanne Ljung kanske inte direkt är några charmtroll, men de har ju iallafall koll på grejer. Ja, Susanne mest kanske. Typ på vad en cover faktiskt är. Ayesha var upprörd över att Bangles’ ”Manic Monday” var en Prince-cover. T påpekade att det inte alls är en cover utan en låt som Prince skrivit till dem. Sen sa Ayesha att hon också gjort en cover. Hon hade tagit nåt musikstycke av en munk från 1500-talet. Liksom. Inspelningarna från 1500-talet står inte direkt som spön i backen. Det är väl för guds skull inte en cover? En cover måste väl ändå kräva att någon faktiskt spelat in, eller iallafall framfört låten? Ayesha gör mig galen. Jag blir så generad av att lyssna på henne. Hon säger så extremt förutsägbara grejer att en genomsnittlig sextonårig panda skulle göra jobbet minst lika bra. Det blir så jobbig stämning i studion varje gång hon säger nåt och de andra i studion uppenbarligen tycker att det var dumt sagt. Det är ju för övrigt jobbig stämning hela tiden, alla börjar skratta så fort någon yttrar nåt som är ens i närheten av fyndigt. ”Oj, Robert Jelinek använde sig av adjektivet ”tandlös”! Haha!”. Hjälp. Och jag kan inte låta bli att titta. Jan Gradvall skulle aldrig ha godkänt detta. Jan Gradvall, kom tillbaka! Eh, jag inser att jag har varit lite gnällig de senaste dagarna, jag ska försöka kanalisera min energi och använda den till nåt mer kreativt nu. Puss. 12:50 alltså jag försöker skriva en grej och det blir så jävla ointressant och det är egentligen bara slöseri med tid och så himla tragiskt att jag hänger upp hela min tillvaro på det när det aldrig kommer leda till något, ens för mig själv, för den här texten är så dum och tramsig och OINTRESSANT, gud, varför kan jag aldrig skriva om något viktigt, något som KÄNNS?
	[2004-09-29 23:16:40.0]
22:58 Jag blir galen av att gå runt på stan. Varenda jävla människa har på sig brun tröja (eftersom brunt är höstens innefärg är sådär 40% av kläderna i en genomsnittlig butik bruna), UGG-stövlar och poncho. Särskilt poncho. Hur gick det här till? Vem ligger bakom det här? Hur kan typ åtta av tio göteborgstjejer redan hunnit skaffa sig en poncho? Jag var inne på Lindex och kollade på en grön halsduk. Tjej till hon i kassan: -Ni hade en vit poncho förut, är den slut eller? Hon i kassan: -Ja, vi sålde den sista förut. Tjej: -Åh nej! Vad synd! Kommer ni få in nya snart? Behovet av en poncho är uppenbarligen mycket stort. Ni vet de där latinamerikanska musikerna som alltid står i tunnelbanan i Stockholm och spelar panflöjt? De har på sig ponchos. Och det beror på att det är tunn och kylig luft i Anderna. Jag har fått ett band med Television Personalities så nu är det Television Personalities som gäller. Jag blev så glad av att få ett band bara sådär. Det kanske absolut bästa som finns är när människor är snälla. kolla. det här är Scott.
	[2004-09-28 14:20:04.0]
14:09 Jag har varit vaken sen 08:30 och varit på anställningsintervju. Anställningsintervjuer är helt sjuka. Jag är inte tillräckligt charmig för att liksom totalt golva folk, jag är bara tyst och stiff och har inga frågor. Jag vet ju att jag är jättekompetent för att jobba i bokhandel. Jag kan kassa, jag fixar stress asbra, jag är galet service-minded och vet jättemycket om böcker, men det spelar ingen roll för man ska vara nån slags övermänniska med en vokabulär som innehåller floskler som ”teamplayer”. Man ska liksom vara säljare. Jag är mer bibliotekarietypen. (Nu skriver jag det här i självförsvar, för att jag, sen när jag inte får nåt jobb, ska kunna tänka ”Men det passar ju ändå inte mig riktigt, jag är mer bibliotekarietypen”.) Jag har köpt en för liten tröja. Jag ska dra i den jättemycket. Sen blir den förhoppningsvis toppen. Jag tror att ”toppen” är höstens ord. Nu ska jag äta en liten kaka och sen ska jag skriva hela eftermiddagen.
	[2004-09-26 04:11:26.0]
04:08 Jag var på Hot Service ikväll och blev presenterad för Jens Lekman liksom helt på egen hand. Kan du bräcka det, Carl? Jag har redan Henrik Berggrens telefonnummer i mobilen, så nu får du komma med nåt bra. Jag tror jag ska skolka från jobbet imorgon och skriva massa tusen ord. Nu blir det makaroner och ost. Hejdå. 04:11 Herregud, jag uppdaterar min dagbok för att rätta stavfel jag gör när jag är full, jag är så tragisk. 04:12 Carl, kan du inte skaffa Skunk så vi slipper kommunicera i Nöjesguiden? Det är så himla opraktiskt. 18:05 Jag var på bokmässa igår, det var trevligt. Jag tittade på en bakfull Per Hagman. Och så träffade jag en gammal skrivarskoleklasskamrat som precis hade fått reda på att hans bok var antagen av ett förlag. Och en annan gammal skrivarskoleklasskamrat som snart var färdig med sin bok och berättade att en tredje skrivarskoleklasskamrat till oss blivit antagen av ett förlag. Alla jag känner ger ut böcker. Verkligen alla. Jag köpte ”Turist” av Simon Gärdenfors, jag har precis tillbringat min bakfulla skolkafrånjobbetdag med att läsa ut den. Jag blir mest irriterad som vanligt. Dels av avundsjuka (hur kan man knarka sådär mycket och ändå vara tuffa killar som gör en massa grejer, typ startar ett förlag och producerar böcker och serier och nätfanzines?, jag knarkar ju inte alls och jag gör inget av det där. Jag menar, de verkar ju lägga sjukt mycket tid och energi, och pengar, på knarkgrejen, och ändå…), dels eftersom jag blivit fullständigt allergisk mot sköna killar, det är så äckligt att sköna killar alltid verkar vara tvugna att ha några år när de lever slackerliv och går på soc fast de egentligen är sjukt medelklass, den där slackergrejen är bara en pose, och jag har tillbringat alldeles för många år med att imponeras av den. Ni är genomskådade nu, sorry. If you called your dad he could stop it all. Och alla tjejer är ju precis likadana i alla sköna killars böcker, gud, oftast är de galna i huvudet, helt oresonliga, obegripliga, det finns aldrig några sköna tjejer som man bara kan hänga lite med för tjejer är liksom tjejer, så det går ju inte, tjejer ligger man med, inget annat. Nu ska jag äta smörgås. 21:32 I natt gick jag ut och kollade på en massa skräp som nån slängt utanför soprummet, typ fronten till en väldigt liten diskmaskin och ett slitet biblioteksex av Milan Kunderas ”Varats olidliga lätthet”. Folk slänger skumma grejer här. Jag petade på Milan Kundera med en pinne, men den var helt blöt och sunkig. När jag vaknade i morse var jag helt övertygad om att förortskidsen som skrek i trapphuset hade slängt in en hamster genom mitt brevinkast. Jag täkte ”shit vad jobbigt, nu kommer jag få jaga den jävla hamstern i hela lägenheten”. Hejdå. [2004-09-25 18:03:27.0] 17:56 Alltså, mitt kärleksbrev till Carl Reinholtzon Belfrage är med i senaste Nöjesguiden och det är inte jag som skickat det. Jag kommer fundera mig galen på det här. Det kommer uppta all min tankeverksamhet inom all överskådlig framtid. Dammit. Är det jag som skickat det trots allt? Borde det inte ringt en klocka då när någon sa ”Jag såg din insändare i Nöjesguiden”? Det är något fel på min hjärna kanske. Du som skickat det måste ju erkänna för annars kommer jag ju bryta ihop. Carl, är det du? Satt du och googlade dig själv och hittade brevet du alltid önskat att någon skulle skriva till dig? Läser du min skunkdagbok? Läser du mina tankar nu? Carl, är du där? Carl? [2004-09-24 23:10:38.0] 23:05 Eh, okej, jag har hört ryktas om att jag skulle ha skrivit en insändare i senaste Nöjesgiden. Det låter oroande. Eller roande kanske. Jag har inte skickat nåt till Nöjesguiden, men av beskrivningen att döma låter det väldigt mycket som att det skulle vara jag som har skrivit den. Det är väldigt mystiskt. Jag glömde ta en Nöjesguiden på stan idag, så jag har inte sett det själv. Jag sitter hemma och tänker ut konspirationsteorier istället. Fortsättning följer. Dagens kille är överraskande nog Michael Hutchence, men jag hittade ingen fin bild på honom så han får en verbal hyllning istället. Jag har kollat på gamla INXS-videos med T (så tillbrigas en kvalitativ fredagskväll, ehrm), och Michael Hutchence är verkligen het. Var, menar jag. Michael Hutchence var verkligen het. Hejdå. [2004-09-23 11:51:16.0] 11:45 Jag tyckte Studio Pop var kul igår för första gången på länge. Eller, det tycker jag ju bara för att Natalia gjorde en grej om hur medelklass det är med indiepop, hur medelklassföräldrarna säger till sina intelligenta medelklassbarn med glasögon att de är så speciella och ritar finare än alla de andra barnen. Det var skitkul. (Jo, jag är helt svältfödd på sånt, jag uppskattar varje liten smula). Natalia Kazmierska blir ju för övrigt bara snyggare och snyggare, det är ju helt knäppt. Hon är snyggare än reklam. Nu ska jag skriva. 12:55 Jag blir galen på att Stockholm förutsätts vara självklart intressant, men inte Norrköping. Inte Örebro, Sundsvall, Växjö. (Möjligtvis en by i Tornedalen, men det har ingenting med staden i sig att göra utan är ett utslag av nån slags fascination för det exotiska.) Är det för att ingen bor i de städerna? Är Stockholm intressant om man inte bor där då? Nä. Alla dessa jävla gatuangivelser, platser som man förväntas känna till, som låg det i nationens intresse och förutsatta allmänbildning att kunna skapa sig en inre bild när någon säger Skånegatan, Tegnérlunden eller Odenplan eller nåt. Jag hade bott i Stockholm ett år innan jag ens fattade vad det var som var Odenplan. Det är inte så intressant. Jag är så trött trött trött på Stockholm, på Stockholmsromantik, på att allt blir intressant för att det är i Stockholm. Exakta platser. Spelar det så stor roll vilken gata det rör sig om bara för att det är Stockholm? Måste man veta det? Vem, som inte bor i Stockholm, bryr sig? Allvarligt? Det blir ju bara en intern grej stockholmare emellan av det. Och grejer man missar som icke-Stockholmsexpert; platser som statusmarkörer, sociala markörer, allt sånt. Åh alla dessa unga män som går på den-och-den gatan i Stockholm. Jag ska skriva en grej om Norrköping nu. Med en massa platsangivelser, med en massa grejer man inte fattar om man alltid bott i Stockholm. Haha. Rätt åt er. (En plötslig ilska vällde upp inom mig. Helt oprovocerat.) 21:53 Jag har nästan normal dygnsrytm nu. Jag är trött innan 22 på kvällarna. Jag har Scott 4 i min dator och 3566 nya ord. Jag får komma på anställningsintervju som, även om det blir just bara en intervju, ändå är längre än jag kommit karriärmässigt på de senaste sådär tre åren. Jag vill kolla på Per Hagman klockan 11 på lördag, är det nån som är på? en påminnelse [2004-09-22 11:37:13.0] 11:33 INGA BARNDOMSSKILDRINGAR! INGA ÄTSTÖRNINGAR! INGA JÄVLA POPMUSIKREFERENSER! [2004-09-21 12:06:39.0] 11:54 Birgitta Stenberg kommer med ny bok och är överallt just nu och det får mig att inse att jag måste läsa mer av henne, att det är sjukt att jag inte läst mer av henne än vad jag gjort. För jag tänker att hur många kvinnliga svenska författare finns det liksom som är lämpade som förebilder? Jag kan inte komma på någon annan. Monika Fagerholm? Njä. Ann Jäderlund? Jo, fast det hon gör är ju så väldigt långt från det jag vill göra så det funkar inte riktigt. Birgitta Stenberg är den enda jag kan komma på. Birgitta Stenberg är så jävla tuff. Det är lite knäckande att tänka på hur tuff hon faktiskt är. Nu blir det idolbild. Jag dricker kaffe nu, ur en kaffekopp ur Gustavsbergs serie ”Salix” (det betyder pil på latin upplyste min mamma växtexperten mig om, så nu inser jag att dekoren föreställer pilblad) och tänker att jag egentligen borde bojkotta Gustavsberg som andra bojkottar exempelvis hamburgerkedjor eftersom Gustavsberg i min värld är obehagligare än McDonalds. Men jag kan ju inte gärna sluta använda min toalett. Och det är en väldigt snygg kopp. [2004-09-15 00:44:20.0] 00:18 Jag blir så nedslagen av att begåvade människor som skrivit diktsamlingar som fått bra kritik ändå måste jobba på mitt jobb. Vad har man att hoppas på då liksom? Tror jag att jag ska kunna sitta i en gul villa med ett skrivbord på en glasveranda och titta ut över havet och dricka kaffe och pilla lite med en text resten av livet liksom om ett förlag någonsin skulle vilja ge ut en pytteliten bok jag har skrivit?, en Nej det är en snöklump-kort bok som ingen skulle köpa, och jag skulle inte ingå i nåt gäng av Unga Litterära (vilket alla verkar göra nu för tiden, det är så jävla läskigt vilken inavel det blivit med alla dessa folkhögskolor, man kan knappt lära känna en ny människa utan att den känner nån som gått på samma skrivarkurs som nån man känner eller har en novell med i antologin som han som gick i min klass gav ut eller medverkade i den där tidskriften och alla känner varandra och verkar gå på varandras fester och ligga med varandra och har snygga frisyrer och så är jag helt utanför och känner ingen alls) som jag kunde läsa texter med när det är releasefest för nån antologi eller nåt, eh, nu glömde jag bort vad som var syftet med den här meningen, nu får jag ge mig. Nu får jag hitta på ett ämne för en B-uppsats i konstvetenskap så det kan bli något vettigt av mig nån gång. [2004-09-14 02:15:38.0] 02:02 Jag ska skriva en grej driven av kärlek för en gångs skull, istället för av ilska, avundsjuka eller generell bitterhet som jag brukar. Det handlar om eskapism som drivkraft för popmusik och varför den bästa popmusiken alltid har det temat. Jag har lyssnat för mycket på Rational Youths Saturdays in Silesia, det är därför. Den handlar om att bo i en stad i Polen, jobba i en gruva och när helgen kommer dricka vodka (”that’s the only thing that we are never short of”) och dansa med tjejen man är kär i och det är så jävla vackert. Jag inser att det kan låta lite överdrivet, varför Polen liksom?, och det kan man ju faktiskt fråga sig, men jag antar att låten utspelar sig nångång innan kommunismen föll i Europa (”and if the soldiers put a padlock on the door/we’ll break it open like we’ve always done before”), det kanske gör sense på nåt sätt, om inte annat lägger det ju till en mycket exotisk miljö, deprimerande städer i England har vi ju föreställt oss tusen gånger förut. Det är något med stämningen i låten som är så rörande, alltså, det är inte dance and drink and screw beacause there’s nothing else to do, det finns ingen uppgivenhet i den, ingen bitterhet, eh, det är något så vackert naivt med det hela; vi bor i en ful jävla stad i Polen men det finns ljus som glittrar här också och det här är det enda vi vet. Eller alltså, då är det ju inte ens eskapism som är temat. Jag börjar om. Egentligen bygger min oändliga kärlek till låten Saturdays in Silesia på en enda textrad, ”Gonna take you where the music is loud, where the rythm never stops/find the magic if there’s any to be found”. Fattar ni, find the magic if there’s any to be found, det är liksom essensen av allt jag gillar och vill och vad hela existensen borde gå ut på, drömmen om det där som måste finnas och som kan finnas i vilken stad som helst (jo, det är alltid en stad det finns in, det är därför städer är så intressanta och sådär 95% av allt jag skriver handlar om städer och det är därför allt nytt är bra tills någon bevisat motsatsen), till och med i en gruvarbetarstad i Polen. Och nu kanske det här förresten inte alls handlade om eskapism utan om ett gammalt synthband som säkert ingen ens hört, mer än jag och A som gav mig låten på en blandskiva (bless A!, vi måste ta en fika snart!), och när jag försökte runda av den här utläggningen lite snyggt med att varken lycka eller olycka någonsin är geografiskt betingade (sa Dante bla bla bla) och att den där magin (herregud vilket vidrigt ord magi är på svenska!, det för iallafall mina tankar till Carl Einar Häckner eller kvinnotidskrifter (”så återfår ni magin i äktenskapet!”) snarare än till något som man hoppas ska vara det högsta livet har att bjuda) kan finnas var som helst så blev det sjukt corny så jag slutar nu, innan jag gör bort mig helt alternativt trasslar in mig i en parentes till. Jag hade tänkt starta en serie i min dagbok som ska heta ”Po Tidholm, renässansmannen!”, och spegla Po Tidholms enorma mångsidighet som journalist. Jag fick idén förra onsdagen när han på samma sida både slentriansågade Melody Club och tipsade om sina tre favoritinspelningar med det förbisedda instrumentet nyckelharpa. Fast det var det enda exemplet jag kom på. Det där med mozarellan har vi ju skrattat färdigt åt. Jag hoppas att Po Tidholm ska hitta på fler våghalsigheter så vi får anledning att återkomma. Imorgon kanske det handlar om författare som varumärken. Tills dess blir det idolbild på dagens man som är Rufus Wainwright – världens bästa musikalbög som uppmärksammade oss på fenomentet metrosexualtiet långt innan DN exploaterade det (”men reading fashion magazines…/…/straight men, oh what a world we live in!”) och klädde ut sig till riddare långt innan Jens Lekman. PS: Jag hade tänkt hänga på trenden med att ha en blog så jag testar det ett tag och tänkte dubbelposta min dagbok ett tag tills jag har bestämt mig för var jag vill ha den i framtiden. Fast bloggen kommer nog bara innehålla sånt som kan vara av nåt slags allmänintresse, så vill man fortsätta höra mig gnälla om mitt jobb eller att jag inte har några tröjor är det här man ska fortsätta läsa. I come from Brisbane and I’m quite plain [2004-09-11 00:07:13.0] 00:04 Det där är Michelangelos David. Den är fyra meter hög och hackades fram ut ett stort marmorblock när Michelangelo var 26. Detta var exakt 500 år sen i år. Jag är också 26 och funderar på vad som rimligtvis skulle kunna generera mig berömmelse i 500 år. Jag har svårt att komma på något som känns både realistiskt och genomförbart. Vem kommer egentligen vara känd om 500 år? Per Hagman? Sara Villius? Det kan man fundera på. 17:25 Angående Per Hagman. Jag bläddrade lite i boken ovan och insåg hur oerhört mycket jag tycker om den. Jag försöker sätta fingret på vad det är med den som är så mycket bättre än allt annat han skrivit och jag vet inte, svärtan i den är så mycket mörkare och oglamourösare och ärligare, inga poser. Desperation och apati, bästa tänkbara kombination. Jag kan inte skriva om litteratur. Men när alla andra av Per Hagmans böcker alltid är pinsamma på något sätt är Match aldrig det. Äsch. Jag skulle vilja kopiera den här boken och ge bort till alla jag känner och en massa människor jag inte känner alls. Hejdå. I’ll come back for indian summer [2004-09-09 21:51:55.0] 21:42 Jag har varit på Saltholmen! För första gången under de exakt två år jag bott i den här stan har jag sett konkreta bevis för att den faktiskt ligger vid havet. Eh, jag har ju iofs misstänkt det när jag åkt buss över Älvsborgsbron, men nu blev det väldigt mycket mer uppenbart. Det fanns klippor att sitta på och T och jag åt kanelbulle och drack päronMER och det blåste så jag var tvungen att linda in mig i en filt, men det var fint. Alla låtar jag vill höra laddar med hastigheten 0,74KB/s. Fast jag vet inte, förutom Indian Summer med Beat Happening vill jag kanske bara lyssna på Lee Hazlewood & Nancy Sinatra. Jag försökte köpa Lee & Nancy-albumet idag, men det fanns inte. Jag tänkte köpa Nicos Chelsea Girl istället, fast det gjorde jag inte, och nu tror jag att jag ångrar mig. Den här lägenheten drar ner mig. Det är så jävla fula tapeter i köket. Jag hatar det här köket. Jag vill bo i en tvåa. Nån jag var på samma fest som för ett tag sen fick sin diktsamling recenserad i DN igår. Jag drömde att jag hånglade med Natalia Kazmierska. Det var ju iallafall roligt. Fast hon skrattade åt mina tavlor som hänger i hallen. take off your silver spurs & help me pass the time [2004-09-08 22:12:51.0] 22:01 Jag såg en kille med en Scott Walker-badge på sin väska idag när jag väntade på vagnen i stan. En Scott Walker-kille! Fatta! De existerar liksom. Och de har knappar med min favoritbild av Scott på sin väska. Jag ågrar ihjäl att jag inte vågade fråga vart han köpt den. Han hade säkert gjort den själv. Jag skulle älska att ha en sådär knappgörarmaskin. Fast jag vet att jag aldrig skulle ha på mig knapparna iallafall eftersom jag skulle tycka att det såg för fjortisaktigt ut. Men alltså. En Scott Walker-kille. Gud. Annars tycker jag att det börjar bli jobbigt att det är så varmt på dagarna, och jag gissar att sådär en miljon tjejer håller med, för så många är det ungefär som går runt i såna där kopior av UGG-stövlar (av mocka, med pälsig insida och eventull pälskant, de ser ut som nåt eskimåer skulle gilla) fast det är 22 grader eller nåt ute. Det är ganska roligt. Annars har jag lyssnat på Nancy Sinatra och jobbat och ätit plommon. Plommon är så bra. Stenfrukter* är över huvud taget väldigt bra. Bless stenfrukter. Thereses skola: *stenfrukt = frukt med tunt skal och en stor kärna i mitten. Utöver ovan avbildade frukter ingår tydligen även hallon och björnbär (varje litet korn i dem räknas som en egen frukt) och, antar jag, oliver. [2004-09-05 23:16:02.0] 23:06 Jag läser Alla djävulska främlingar av Marcus Birro. Marcus Birro skriver skitdåligt. Herregud. Jag citerar ett stycke: ”Jasmine kommer tillbaka och främlingarna flyr och hon är ren som en jungfru mitt i historien i detta väldiga land och hon lägger sig ner i sängen medan jag ännu står kvar vid fönstret och andas och lever.” Jag tar anstöt av detta. Min favoritmening: ”-Vem hade du då som kittlade dina äggstockar Jasmine?”. Marcus Birro går runt i Göteborg och tycker att alla andra samtida manliga författare är dumma och ytliga och att han är den enda som känner på riktigt, ja ta mig tusan, han är nästan som Strindberg. Han glöder liksom, ni fattar va? Tjena. För övrigt tycker jag att det var sådär av Kanal 5 att med tanke på senaste dagars händelser i det där landet man aldrig hört talas om förut visa en nyinspelning av Carrie igår kväll; en film som slutar med att hundratals skolelever dör under hemska former instänga i en gymnastiksal. Fast inget toppar SVT som den 11 september 2001 lät Voxpop utgå med anledning av det som hänt i USA, och istället visade lite blandade povideos, varav den första var Lisa Miskovskys What if a plane crashed down. Fast det var roligt. Jag har köpt jeans. I storlek 38. Det är helt sanslöst. Jag trodde aldrig någonsin att jag under min levnad skulle kunna ha något i storlek 38 på undre delen av min kropp. Bless mina nya jeans. De är löjligt tigtha men goddammit, de är jätteheta. Bryan looked for love but I want more [2004-09-03 02:34:03.0] 02:18 Okej, det har inte hänt så mycket. Jag har jobbat och köpt stövlar och gjort bulgarisk gryta. Sett på tv. Lyssnat på popmusik. Jag borde köpt fler popsinglar under mitt liv. Jag borde gå ut och köpa alla kommersiella poplåtar jag gillar som singlar. T har en hel skokartong med roliga singlar*, jag är väldigt avundsjuk. Jag måste hänga mer på skivbörsar och jobba på min samling. Popsinglar måste bli ett av höstens ledord. Ett annat är nog färgen brunt (jag var osäker på om det är socialt accepterat att ha bruna stövlar till svarta jeans, men så kollade jag ju igenom min singelsamling och såg att Maja i the Sounds har det på baksidan av en av deras singlar och det ser okej ut – och ja, jag äger två the Sounds-singlar, men inte låten jag faktiskt gillar (Rock n’roll) och det beror på att jag inte köpt nån av singlarna utan fått dem av T eftersom jag är Hon Som Gillar Alla Dåliga Svenska Band, fast just de där the Sounds-singlarna är ju faktiskt inget vidare och nej, Maja i the Sounds är inte direkt vad jag skulle kalla en stilikon) och fyra andra av höstens ledord är Skriv En Jävla Bok. Och så dagens mediairritation, och idag är DN inte ansvariga! Anita Goldman i Aftonbladet (angående att det bör införas flextid i skolorna): ”Resten av den arbetande befolkningen börjar klockan nio, skolbarnen åtta.” Ey, resten av den arbetande befolkningen? Mina föräldrar åkte hemifrån halv sju under hela min uppväxt, och min mamma jobbar ändå på kontor. Och jag är rätt säker på att exempelvis männen som renoverar hus på vägen till spårvagnen börjar innan nio. Fast de kanske mest softar runt och mailar lite och dricker latte och räknar ord i sina kvällstidningskrönikor vid den okristliga tidpunkten. *Jag har efter att T läst detta dagboksinlägg blivit tillsagd att tydligt framhålla att de singlar som åsyftas med ”en hel skokartong” enbart är cd-singlar i pappersfodral. T oroar sig nu över att eventuell läsare av denna dagbok ska tro att han bara äger en enda skokartong singlar, när han utöver nämnda kartong har åtminstone tre kartonger vinylsinglar + ett oräknat antal cd-singlar i plastfodral, som står insorterade i hans skivsamling tillsammans med respektive artist och alltså inte i singellådan. T har alltså en jävla massa skivor. Det är sexigt. Nu vet alla det. Och på temat svensk pop: Dagens lika som bär [2004-08-27 13:44:35.0] 13:40 Jag har varit sjuk och tänkt på Det Offentliga Rummet, och jag vill gärna klargöra att jag inte på något sätt är för en kommersialisering av det, men att jag är jättemycket emot unga arga medelklassmän som poserar som missgynnade och dikterar det enda alternativet. För övrigt tycker fler än jag att Po Tidholms mozarellatillverkande är en journalistisk höjdpunkt. Nu ska jag släpa mig till jobbet. [2004-08-26 23:41:34.0] 23:39 Jag är sjuk och fixar inte riktigt det här med verkligheten så idag blir det en pausfågel. and then melt me slowly down [2004-08-24 02:21:57.0] 18:07 Okej, några som kallar ”Stockholms militanta graffitikonstnärer” kidnappar en ko från Cow Parade och kräver för dess återlämnande att alla kor i Cow Parade plockas bort, förklaras för ”icke-konst” samt att det upprättas ”väggar där vi stockhomare kan måla och praktisera vår yttrandefrihet”. Och eftersom detta inte sker sågas kon sönder. Det är så jävla typiskt. Väggar för yttrandefrihet! Sen när blev det en mänsklig rättighet att få material och förutsättningar för att kunna utöva sin konst? Andra konstnärer får gå och köpa sina dukar eller sin lera eller vad de nu sysslar med. Står man automatiskt över sånt om man ansluter sig till en ”häftig” ”undergroundkultur”? De får väl måla på sina vardagsrumsväggar eller nåt då, de får väl existera och uttrycka sin kreativitet på samma premisser som alla andra som sysslar med konst, om de nu envisas med att kalla det för konst. Jag gissar att Stockholms militanta graffitikonstnärer med sitt manifest om Yttrandefrihet och Det Offentliga Rummet knappast är Hässelby- och Rinkebykids utan understimulerade medelklassungar som berusat sig på No Logo och kommer gå på Konstfack, eller Beckmans, om två år, om de inte redan gör det. Dessutom gissar jag att de är män, jag kan faktiskt nästan sätta min Jansons History of Art på det. Tänk er om tjejer gjort det här, tjejer som sysslat med ett av tradition kvinnligt uttryckssätt (liksom graffitins utövare nästan uteslutande är män), ”Vi kräver en jättestor vägg av linne att brodera på så vi kan praktisera vår yttrandefrihet!”, det är exakt samma grej men som alla fattar kommer det aldrig att hända eftersom broderi inte föddes bland tuffa killar med luvtröja i Bronx utan alltid fört en anonym tillvaro innanför hemmets väggar och sysselsatt kvinnor som oftast inte lyssnar på hiphop. Om hela den här grejen är nåt slags prank så okej, och jag skiter fullständigt i om nån sågar sönder en av de fula korna, eller huruvida de är konst eller inte. Men när nån, som redan kommer från en privilegierad samhällsgrupp, känner sig lite revolutionär och missförstådd och därför ansluter sig till en subkultur (som för övrigt är så spännande att exempelvis statliga museer flirtar med den för att verka lite hippa), och verkligen menar allvar med sina krav på att få ”praktisera sin yttrandefrihet”, då vill jag bara spy. 01:59 Jag har överdoserat på populärkultur nu. Jag läste ut Linda Skugges Men mest av allt vill jag hångla med nån i förrgår, och nu har jag precis blivit klar med Marita Linqvists Kawaii som är det roligaste och mest intressanta jag läst på jättelänge. Fantastiskt. Döden i Venedig är en av de mest sedda filmerna bland japanska tonårsflickor! Tecknad japansk bögporr känns som nåt jag seriöst skulle kunna nörda in på. Boken får mig för övrigt att inse hur svårt det är att samla på saker i ett så merchandise-fattigt land som Sverige. Det är ju bara att tänka på hur mycket bättre presenter man får med brittiska poptidningar än med svenska. Jag är fortfarande bitter över att jag inte fick en uppblåsbar Jarvis Cocker med ett nummer av Select i januari 1997. Mer sånt i svenska tidningar! Jag skulle exempelvis gilla en uppblåsbar Carl Reinholdtzon Belfrage med nästa Nöjesguiden. every song by Bacharach or David [2004-08-22 17:25:01.0] 17:09 Jag skulle tillbringat eftermiddagen med att skriva om Sophie Rimheden, men datormusen har gett upp vilket försvårat allt rejält. Jag åkte till stan och köpte en jättebillig på Clas Ohlson, bless Clas Ohlson. Sen blev jag liksom kvar i stan och provade kläder och fantiserade om min höstgarderob. Moahaha. Att vara rik skulle verkligen klä mig. Jag lyssnade på Rocky Dennis’ Maple Leaves-ep som verkligen är sjukt bra. Den känns som höst. Albumet är inte alls lika bra, det är liksom spretigt och slätstruket på samma gång, eller jag vet inte, jag gillar det inte bara. På ep:n är Pocketful of money och Black cab som ju är knäppt bra, jag undrar varför inte de fick vara med på albumet. -You’re so silent Jens! -Well maybe I am, maybe I am. Nu när min dator fungerar måste jag göra en massa grejer. Skriva Sophie Rimheden, skriva en miljon jobbansökningar, göra ett t-shirttryck. Säkert nåt mer som jag har glömt. Antagligen. Jag skulle verkligen gilla att inte ha ett jobb utan få betalt för att dra omkring hemma och skriva typ en krönika i veckan till nån som betalade mig bra. Herregud vad skönt det skulle vara. DN gjorde en grej i fredagens På Stan om att medelklassen äntligen återvänt från sina semesterar och med dem den stil och smak som Stockholm saknat under sommarmånaderna. Jag tycker att det känns som de aldrig var borta, vi har ju fått små glimtar från deras sommarlov i den svenska kulturbygden. Höjdpunkten denna sommar måste ju varit Po Tidholm som ystade mozarella nånstans i Bergslagen över två uppslag i söndagsbilagan i början på augusti. Som ett studiebesök i medelklassen liksom! Det var jättespännande. Det är långfil som ger den rätta surhetsgraden när man gör mozarella på egen hand. Jag antar att inte ens Po Tidholm kan ägna sig åt klassanalys på heltid, hur lämpad han än må vara för uppgiften. goddamn! I missed the last tram! 23:38 Jag tror jag har haft sönder fjärrkontrollen till tvn. Jävla skit. Nu måste vi liksom köpa en ny tv, det fanns anledningar redan innan, och jag har inte råd, och jag kan inte jobba mer för min röst går sönder, jävla jävla skit, jag hade ju nästan börjat tänka på att åka till Paris med B typ i vår, nu kommer ju alla sparpengar gå till en jävla tv, jävla jävla jävla jag blir ledsen nu. j’ai baise ta bouche [2004-08-21 00:19:02.0] 00:16 Aubrey Beardsely och jag föddes på samma dag, och sen gjorde han illustrationerna till Oscar Wildes Salome som var så snygga att jag delvis valde mitt skunkalias efter dem. Vilket sammanträffande. Om Aubrey levt fortfarande kunde vi gått ut och druckit absint och firat våra födelsedagar ihop. Fast nu får han nöja sig med en bild i min dagbok. grattis på födelsedagen razors pain you, etc [2004-08-20 17:47:14.0] 17:46 Jag måste skaffa ett nytt jobb. think of a number, divide it by three [2004-08-19 00:43:26.0] 00:32 Jag var på H&M och köpte en mössa (känns som höst nu ju, även om jag tänkte vänta ett tag med att använda den) och fick en jättestor tidning som hette H&M magazine som presenterade H&Ms höstkollektioner, uppblandat med de eviga stadsguiderna (Milano) och några stiliga lampor för att få den att se ut som en riktig tidskrift. Det var ett reportage om Saint Martins i den, med bilder på en bunt snygga designelever. Av åtta tjejer hade sju lugg. Noll hade lockigt hår. Jag vill också ha lugg, lugg känns viktigare än någonsin, särskilt när jag har fått för mig att jag vill se ut som Nico i höst. För övrigt spelas Wires Three girl rumba när man går in på H&Ms hemsida, som soundtrack till Divided-avdelningen. Det är iallafall lite oroande. Betyder det att det blir Elastica-revival nu? Känner ni inte hur britpopen hänger i luften? Jag har köpt en väska som jag kunde ha dödat för 1996. Annars tror jag att underbett kommer stort nu. 14:18 Min hemsida är jättenere och det är anledningen till att bilden ovan inte funkar. Förhoppningsvis gör den snart det. Jag kunde inte sova i natt och skrev en massa förvirrade dagboksanteckningar klockan 03:55, men jag tänker inte föra över dem hit för det var mest trams sprunget ur evigheters tittande på MTV, ZTV och VH1. Ett referat: Jag hatar ”smarta” musikvideos som den där Fatboy slim-videon med de fula människorna som dansar. En bra musikvideo kännetecknas av att man kan se den tusen gånger och fula smarta videos är inte roliga mer än högst två gånger. Dennis Lyxzén ser ut som Kristoffer i Melody Club och Kristoffer i Melody Club är den nye Per Gessle. Nya Studio Pop var asdåligt och när den nya tjejen pratade blev jag så illa berörd att jag var tvungen att byta kanal. Dissade Susanne Ljung tidningen OKEJ eller hörde jag fel? Vad är hon ute efter, Sonic Teens? En gång skrev jag för samma tidning som Pierre Hellqvist och sen fick han sparken för att han var för dyr, smal och sur och då skrev han ett jätteroligt mail till redaktören om hur dumt och typiskt det var att inte uppskatta kvalitet utan sätta en praktikant eller nåt (=jag) att sköta musikbevakningen. Godnatt. Sen skulle jag göra en lista med sommarens låtar, men det blev bara tre. Och nu ska jag jobba. [2004-08-16 13:24:12.0] 13:22 Jag har pratat med Sophie Rimheden! Och jag var knappt alls nervös och hon var jättesnäll och bra. Nu blir det verkligen idolbild: [2004-08-14 16:06:11.0] 15:53 Får man inte prata om klass i Sverige, är det så? Är det därför ingen applicerar ett klassperspektiv på den pågående utvikningsdebatten? Jag såg det där hemska direktsända tv4-programmet när Linda Skugge och Big Brother-Linda och nån stackars wannabe-utvikningstjej satt på ett tak och pratade. Jag tycker inte att det är svårt att förstå hur någon som hon som ville hamna på Slitz framsida drömmer om just det. Jag gissar att hennes framtidsval står mellan jobb som exempelvis undersköterska, eller inom åldringsvården, eller på dagis. Och jag gissar att dessa jobb aldrig var aktuella för Linda Skugge, även om hon nu aldrig fått den där praktikplatsen på Ultra. Alla behöver drömma om något, det är inte svårt att förstå. Det var så sorgligt när Linda Skugge gav henne rådet att plugga till civilingenjör eller vad det nu var. Jag gissar att ingen i Slitztjejens familj eller släkt har några högskolepoäng. Jag gissar att Slitztjejen inte hade så himla bra betyg på gymnasiet. Vad ska hon drömma om då? Vad är realistiskt för henne? ”Alla tjejer är bra på nånting!” säger Linda Skugge, men tänk om det inte är så då?, eller tänk om Slitztjejen är bra på saker som inte räknas, tänk om hon faktiskt är bra på att ta hand om barn och inte alls bra på matte? Det är inte svårt att tänka sig, det är bara att tänka på sin egen högstadieklass, det fanns alltid såna tjejer, även om det inte är politiskt korrekt att påpeka det. Tänk om vetskapen att man kommer jobba på dagis hela livet gör att det verkligen känns som en strålande karriär att få ta av sig kläderna i en killtidning? Det handlar om klass, varför säger ingen det? Varför uppmärksammar ingen att alla som tar av sig kläderna är arbetarklasstjejer och de som klagar på dem är medelklasstjejer? Varför får man det hela tiden att verka som att det bara handlar om dumma tjejer mot smarta tjejer? [2004-08-13 13:09:26.0] 12:53 Ända sedan jag var liten har jag haft en stark längtan efter en kopieringsmaskin. Jag minns hur jag någon gång på lågstadiet (när jag, inspirerad av tidningen ”Lyckoslanten” som delades ut i skolan, påbörjade mitt drömmande om en egen tidning) frågade mamma om vi inte kunde köpa en kopieringsmaskin. Hon sa att de var väldigt dyra. Jag sa att jag helst ville ha en som kunde kopiera färgbilder. Mamma sa att de var ännu dyrare. Jag minns att jag blev oerhört missnöjd med detta men tänkte att jag väl fick finna mig i att min tidning blev svartvit (jag kunde ju alltid färglägga bilderna i efterhand), eftersom det verkade som det mest realistiska. Fast det blev ju såklart aldrig en kopieringsmaskin. Jag fick en skrivmaskin däremot, vilket gjorde tidningsmakandet iallafall lite mer professionellt. Jag vill hur som helst fortfarande ha en kopieringsmaskin. Jag är övertygad om att det är avsaknaden av kopieringsmaskin som står emellan mig och tillblivelsen av hundratals märkliga fanzines. Tänk om jag iallafall hade ett jobb med tillgång till kopieringsmaskin! Vad fint det vore alla dessa gånger (och det händer faktiskt hyfsat ofta) när man vill diskutera en artikel eller ett stycke ur en bok, men den man diskuterar med har inte läst. Eller man läser en artikel och tänker ”Gud, det här måste X läsa!”. Och man ba’ ”men det är lugnt, jag kopierar den till dig på jobbet!” Jag tycker för övrigt att det är så hemtrevligt att Per Hagman är överallt. Så borde det vara oftare. Inte hela tiden kanske, men lite oftare vore fint. Per Hagman fick en jättesnäll recension i DN idag. Lite oroande är det allt. Per skriver ju böcker för människor som inte läser böcker. Och mig. Jag tycker att DN ska hålla sig borta. Jag blir oroad att de inte tycker om honom på riktigt utan bara använder honom som ett kitschigt alibi, en exotisk prydnad, som en trädgårdstomte bland Arne Jacobsen-stolarna. Fast ännu värre vore det ju förstås om de verkligen tycker om honom på riktigt. Jag behöver ju en förebild, en bundsförvant i DN-hatet. Liksom, jag skulle ju inte kunna vara lika arg på DN om de skrev jättesnälla saker om min roman. Måste skriva en roman nu. -Efterfest, nån? [2004-08-10 14:00:19.0] 13:56 Jag märker att min dagbok håller på att utvecklas till halvhjärtade krönikor eller nåt, där jag aldrig kommer fram till särskilt mycket och mest är arg och antagligen obegriplig. Jag ska skriva lite vanlig dagbok. Jag ska skriva om mina dagar. Det är varmt och jag har inget att ha på mig. Jag vill inte visa mig i så små kläder som temperaturen kräver. Jag svettas. Jag är halvfräsch. Jag ska ringa till Sophie Rimheden. Fast först ska jag naturligtvis jobba. Jag ska alltid jobba. 21:38 Kära dagbok. Jag avstod möjligheten att undersöka om Henric de la Cour faktiskt existerar i verkligheten för att åka hem och äta makaroner. Jag har huvudvärk. Det är varmt. Det är tjejer i pastellfärgade volangkjolar överallt. Som en miljon Paris Hiltons som drar omkring på Avenyn och är förargelseväckande. Jag har jobbat dåligt. Jag var sämst. Jag strävar efter att vara det. Jag hoppas på skatteåterbäring snart för annars får jag leva på 160 kronor till den 25:e och det lär bli svårt. Jag vill köpa lammullspolos. Det är inte vad min garderob behöver. Jag vill dessutom köpa en väska som bara finns kvar i två exemplar och som är precis vad jag känner för att bära runt mina saker i i höst. Och en halsduk. Jag är helt postorderskadad, jag är uppvuxen med postorder. Till och med H&Ms sugiga postorder får mig att vilja köpa allt möjligt konstigt. Bara man fotar lite tweed och får det att se brittiskt ut vill jag ha det. Idiotiskt. Det är 27 grader varmt ute. Jag har haft på mig en tröja med ett tryck som gör att alla glor på mina bröst och försöker förstå vad det står. Jag ska sluta använda den. På spårvagnen till jobbet kom en gammal man och började prata med mig om hur han varit konsertpianist och rest runt hela världen och hur hans fru dött av ett fästingbett och hur han hällt fotogen på en hel gräsmatta och tänt på för att döda alla fästingar. En tjej på mitt jobb pratar med mig hela tiden och jag tror att hon tror att jag är trevlig men det är jag inte. Det bara låter så. Jag är trött på människor. Jag får ångest av Göteborgskalaset. Jag ska äta makaroner nu. Hejdå. hej hej designtorget [2004-08-09 00:38:37.0] 00:22 Det handlar om design ikväll. En gång läste jag i en tidning om en ung svensk designer som var jättearg på H&M. Hon sa att H&M hade förstört så mycket för svenska designers och lett till att människor inte uppskattar gott hantverk längre. En gång sa designern Ann-Sofie Back i tidskriften Bibel att hon gör demokratiska kläder. Jag citerar: ”Jag gör demokratiska kläder i den bemärkelsen att jag designar high-fashion samtidigt som mina kläder är otroligt lätta att göra själv, tillverkade i tyger som är billiga att lätta att få tag på, detta talar mot regler för vad high-fashion står för.” En gång sa Stig Lindberg, chefsformgivare på Gustavsberg, såhär: ”Det finns en väldigt stor grupp människor vilkas utbildning inte svarar mot deras aktuella köpkraft. De kan manipuleras med skitprodukter. Det är vår förbannade plikt att jobba med detta problem.” Man kan tänka på det här. Man kan fundera på när något egentligen kan anses som demokratiskt. Där exempelvis litteraturhistoren faktiskt är tillgänglig för alla som vill (via bibliotek) är designhistorien tillgänglig för människor för pengar. Den vita medelklassmannens definition av god smak är hur bildad man än må vara enbart tillgänglig för människor som har råd att köpa den. Jag kan inte knyta ihop det här på ett snyggt sätt, men allt det här är orsaken till att jag älskar H&M och IKEA och hatar danska taklampor, 10-gruppen och den jävla Mah-Jong-romantiken. Om man nu anser det nödvändigt att utbilda och upplysa människor om ”god formgivning” ska man inte göra utställningar om den, man ska göra den billig och tillgänglig för alla. Hejdå. Ondskan kommer i många former, men verkar särskilt förtjust i smakfulla danska taklampor. 00:42 Nu när jag fått utlopp för kvällens ilska ska jag vara glad också: Fredrik Strage gillar kommersiell popmusik i fredagens DN. Och Make it happen med The Tough Alliance är en sällsynt bra partylåt, i samma klass som Avalanches Since I left you och Outcasts Hey Ya. Och lite gnäll: Jag missade konserten med The Tough Alliance igår kväll. Satans barn och alla deras vänner trampar ner buskarna utanför min uteplats och jag har varit ute och skällt på en tjej två gånger och hon är bara uppkäftig och ful och jag kommer slå henne snart. Och det är så sjukt varmt att jag måste klä mig för att dölja hur mycket jag svettas. Inga mera tighta tröjor så länge högtrycket består. Nu blir det Simpsons på video. 00:49 Förresten har jag med egna ögon sett att Per Hagmans nya bok finns att köpa i bokhandeln! Fast jag ska inte köpa den, jag har ont om pengar och fyller dessutom år om tolv dagar. Folk kommer läsa den innan mig! Jag känner mig inte bekväm med det här. Att komma hem ska vara lika kul som att väga 49 kilo. [2004-08-05 14:59:18.0] 14:50 T tycker att jag uttrycker mig för kryptiskt i min dagbok. Så jag kanske borde förklara mig igen: Dagboksinläggen från igår är exempel på åsikter jag är trött på. Det är inte jag som uttrycker åsikterna, men det är inte heller någon speciell person. De är formulerade av mig (utom möjligtvis den sista) som exempel på tröttsamma grejer folk går runt och säger. Det här är Zandra Ahl. Hon skriver böcker om vad folk tycker är snyggt och fult, ur klass- och genusperspektiv. Det är världens bästa grej och Zandra är den bästa tjejen just nu. il faut être toujours ivre, typ [2004-08-04 00:04:53.0] 00:01 -Skrivarskolor leder inte alls till en mer likriktad litteratur för man får ju inte lära sig hur man skriver utan snarare hur man läser. Och kolla, alla som gått här skriver ju inte alls likadant eller om samma saker! Det finns inte en kollektiv uppfattning om vad som är god smak här, det är bara en missuppfattning! Författare behöver också övning precis som musiker eller konstnärer, men lustigt nog är det bara skrivarskolorna som får ta all skit om likriktning. Om Jens Lekman: -Jösses vilken smak den mannen har! -Vi har försökt inreda personligt, en blandning av arvegods, Ikea, loppisfynd och moderna klassiker som PH-lampan och Myran-stolarna i köket. Tavlan över byrån har min systerdotter Alice, 4 år målat och över sängen hänger en affisch från en utställning med samtida estniska konstnärer på Rooseum. Jag vill att alla detaljer ska ha en mening, att de ska betyda något för mig. Det är så tråkigt med massproduktion! -Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder! unga männen [2004-08-03 00:20:04.0] 00:18 Jag är så trött på människor. Jag är så trött på män. Män i grupp. Det går inte att ta sig in i grupper av män. De är alltid exklusiva. Enbart för män. Om man inte kan bli flickvän och vara med på nåder som tillbehör till en av männen. Unga män dunkar varandra i ryggen (inte bokstavligen) och ger ut varandras poesi och vet att det är bra poesi för den är skriven av en av grabbarna liksom, bra grejer det här. Jag har alltid velat vara en av grabbarna. Jag har velat det så intensivt att jag försökt bli det utan att ha några grabbar att bli en del av. Jag har förberett mig inför den dag jag skulle träffa dem. Jag har läst böckerna de läser, jag har sett filmerna de ser. Jag har önskat mig manlig vänskap. Asexuell manlig vänskap. Jag har fantiserat om den, sett den framför mig. Bara hänga. Inte prata så jävla mycket. Jag var nära en gång, fast det höll ju inte, jag vet inte vad som hände. Jag hängde i hans lägenhet och bläddrade bland hans skivor och skrattade åt dåliga filmer och drack kaffe bland högar av odiskad disk i hans kök och han var orakad och jag ful i håret och ingen av oss ville ligga med den andra, det var perfekt. Jag vet inte vad som hände med den vänskapen, jag tror den bleknade bort när han skaffade flickvän. Jag läser gamla texter och hittar novell på novell om att supa och knulla. Om att inte bry sig. Om att slacka. Jag har i år försökt skriva som en av grabbarna. Som en av de rotlösa unga männen i en storstad. Jag har klätt mig, om inte som en av grabbarna så iallafall inte så satans brudigt. Jag är inte urringad, sexuell, flickig, jag är ingenting och då är det så tröttsamt, så oerhört jävla tröttsamt att alltid i första hand vara tjej och att ingen förväntar sig att man ska ha nåt att säga, att man ska ha tänkt ut saker, vara rolig och smart. Charmerande genom att vara snygg kanske, men inte genom att vara rolig och smart och insatt. Jag vill så gärna. Jag vill ingå, jag vill vara en av de arga unga männen. Jag vill vara likvärdig. Jag skulle vara likvärdig, om jag bara blev insläppt i ett sammanhang, och inte för att nån tyckte jag var snygg utan för att jag hade så jävla bra smak. Jag kan till och med tänka mig att börja dricka öl för det här. Då kan vi gå ut och ta en öl. Fatta vad bra det skulle vara. Foto av Man Ray. Surrealisterna, 1930. Från vänster: Tristan Tzara, Paul Eluard, André Breton, Jean Arp, Salvador Dali, Yves Tanguy, Max Ernst, Rene Crevel, Man Ray. 22:18 Åh, jag är ju helt dum i huvudet, här sitter jag och gnäller över att inte få hänga med unga männen och så frågar värsta coola liksom trashsnygga rockkillen om jag vill hänga med och dricka öl efter jobbet med honom och vad jag antar var hans för tillfället på ZTV spelade band, och jag tackar nej såklart, hallå, jag tror jag ska gå och dunka huvudet i väggen nu. 23:20 Han spelar i ett bra band ju! Fuck. [2004-08-02 01:05:48.0] 00:33 Carl Reinholdtzon Belfrage skribent Redan på lekis hävdas det att kärlek börjar med bråk. Tyvärr har min irritation över Carl Reinholdtzon Belfrage de senaste åren inte berott på att vi är kära i varandra, utan att han är en jävligt enerverande person. Först nu har jag insett det briljanta med det. Carl, i senaste Nöjesguiden är du bättre än Per Hagman och alla som känner mig förstår hur det smärtar mig att erkänna det. Carl, det är så fint hur du droppar små påskägg i dina texter, små referenser som får mig att tänka att du kanske har läst en eller annan A-kurs på universitetet och jag tänker att vi kanske har läst samma kurser och tänk om du gått i min klass istället för de där fula killarna som alltid satt längst bak i Elvis Costello-glasögon och tyckte att Roy Lichtenstein var höjden av god smak. Eller så kommer du bara från ett privilegierat och intellektuellt övre medelklasshem där du serverats Litteraturens Klassiker och Jansons History of Art redan i unga år, så kan det ju vara också, men Carl, jag gillar dig ändå, eller just därför, och din Moskva-artikel är helt jävla lysande. Och nu tror antagligen alla jag känner att jag är djupt ironisk eftersom jag tidigare refererat till dig som exempelvis ”han med det obehagliga bratnamnet” men det här är inte ironi, det här är kärlek. Carl, jag tycker att du och jag ska äta middag ikväll. late night, knäppingsborgsgatan [2004-08-01 00:31:40.0] 00:27 Jag måste se mera film. Jag tappar greppet. Jag måste hyra film när T jobbar nätter. Jag måste se asmycket halvbra filmer. Halvbra filmer är det bästa som finns. Riktigt bra filmer är för krävande, man fixar inte att se dem för intensivt. Halvbra filmer är bara att trycka i sig. Jag har varit så social så ni fattar inte. Tänk om jag alltid var såhär. Då kanske jag skulle ha ett umgänge. bästa skådisen i halvbra filmer näst bästa bubblare skräpmat [2004-07-31 17:33:35.0] 17:30 Alltså, varje gång jag sätter på SVT är det en repris av Allsång på Skansen. Och så sjunger de Lasse Berghagens låtar så han kan casha in stimpengar på varenda repris fast han inte ens är med i programmet längre. morotsbröd [2004-07-30 13:59:45.0] 13:47 Jag har alltså varit i Stockholm och kommit hem igen och gårdagens dagboksinlägg hade ingenting att göra med det utan var en reaktion på ett nummer av Nöjesguiden. -Sluta läs Nöjesguiden då! -Nä, jag vill inte, jag vill bli arg. Jag måste bara se till att det verkligen är arg jag blir, och inte exempelvis ledsen för ledsen är dumt, det inser till och med jag. Stockholm iallafall. Det blir alltid så jobbigt och oinspirerat att sammanfatta saker i efterhand så jag tänker utesluta detaljerade beskrivningar och istället meddela att jag haft det hur bra som helst, även om jag skulle föredragit att svettas lite mindre. Jag har bott hos H och det var jättemodigt och jättebra. Jag har så ont i fötterna av de satans kinaskorna och jag har sovit i tolv timmar av utmattning efter att ha gått Stockholm runt med B och suttit på en buss med barn som sjöng Gyllene Tider. Nu äter jag frukost och har det fint. Och solen har äntligen gått i moln. 15:08 20:45 Jag har försökt skriva en recension i flera timmar nu men jag skriver så dåligt. Jag är verkligen dålig på att recensera. Jag borde lägga ner hela grejen. 49,5 är den sexigaste vikten [2004-07-29 22:54:51.0] 22:44 Det borde talas mer om avundsjuka. Avundsjuka är inte alltid samma sak som missunsamhet. Avundsjuka är en fysisk känsla, samma känsla i magen nu som i sjuan när Y dansade med K.T. som var Råsslaskolans James Dean. Lite svindlande först, sedan i magen. Jag visste att jag aldrig skulle få dansa med K.T., jag var för ful och det var egentligen Y också, men hon var åtminstone galen och i avsaknad av självkritik (-till och med hennes tjat om hur ful hon var och hur hon aldrig skulle få en pojkvän var på något vis även det helt i avsaknad av självkritik, även om det låter som en total motsägelse, men nu blir jag Linda Skugge). Folk kommer in på litterär gestaltning till höger och vänster. Det är inte missunsamhet, snarare ett förvånat jaha eftersom det ter sig så obegripligt. Quetzala Blanco eller vad hon heter är 20 år, väger 49 kilo och och dricker sprit med Per Hagman. Jag vill ha hamburgare. Jag har inte ätit kött på skitlänge. Man får dissa andra människor om man dissar sig själv, det är regeln. Så länge inte självdissandet bara är en klädsam pose. Jag är tjock och obegåvad, fatta! Värsta tänkbara kombinationen. Hejdå. 22:54 Jag funderade på att radera blandbandslistan i förra inlägget, för så jävla bra är inte bandet, det är typ fem låtar som är riktigt bra bara. Fast det får vara kvar. Ingen självcensur! I want to be Linda Skugge tonight. Nu ska jag äta B ur huset. take no heroes, only inspiration [2004-07-24 01:00:55.0] 00:49 Jag skulle spela in The Tough Alliance att lyssna på på bussen och så blev det ett sinnessjukt bra blandband av det. Kolla: A: The Tough Alliance – Tough/Make it happen/Take no heroes/Many men The Deportees – Arrest me ‘til it hurts Bronski Beat – Hit that perfect beat The Supremes – My world is empty without you Martha & the Muffins – Echo beach Goldfrapp – Strict machine Pet Shop Boys – Flamboyant Culture Beat – Mr Vain The Jam – Beat Surrender Happy Mondays – 24 hour party people Saint Etienne – Sylvie B: Elton John – Tiny dancer David Bowie – China girl Erasure – Always Hefner – China crisis Rational Youth – Saturdays in Silesia Stiff Little Fingers – Alternative Ulster Suede – Killing of a flash boy Bobby Bland – Ain’t no love in the heart of the city Elvis Presley – Suspicious minds Aztec Camera – Oblivious David Bowie – Wild is the wind Ain’t no love in the heart of the city är kvällens låt. Den är hur bra som helst. Bättre än chips! Bättre än kinaskor! Det är helt sjukt. sa hon med avmätt tonfall [2004-07-23 21:36:56.0] 21:28 Nä men om jag skulle ta mig samman och skicka lite texter nånstans. Nä men kolla, vad synd att alla mina texter är asdåliga. Synd att allt är pinsamt, klyschigt och jävligt ointressant. Synd att jag aldrig har nåt att berätta. Synd att alla mina texter handlar om tjejer som åker spårvagn och har skoskav. Ja det var ju lite synd men i och för sig helt i linje med andra bedrövelser och besvikelser. Synd att jag inte skriver bra, då kunde jag skrivit en bok. Nu måste jag vara telefonintervjuare hela livet. Och jag som har ont i halsen! Synd detta, verkligen jättesynd. Synd att färdiglasagnen som står i ugnen ser helt sjuk ut, liksom bevuxen med en orange hinna lav eller mossa. Lite trist det här. Lite trist när man kliver på en snigel på altanen och det liksom krasar till under skon. Tur att man hade skor på sig iallafall, det var ju lite tur i oturen om man säger så. Ser man på. big city, bright lights, cool people [2004-07-22 01:47:02.0] 01:41 Jag är lite trög, men den här skivan är hur bra som helst. Den har jag köpt idag. Och en pin som ser ut såhär: Så jag är väl rätt glad dårå. 01:48 Inlägget från igår är förresten inget misstag, det speglar mitt sinnestillstånd vid tidpunkten. 23:03 Jag har sett en dålig nördfilm med Ryan Phillippe och Ryan Phillippe som datanörd är det vackraste jag sett på evigheter, åh, jag är seriöst förälskad nu. [2004-07-21 01:26:30.0] 01:25 [2004-07-19 13:31:38.0] 13:17 Shit vad skumt, nån jag känner, eller kände, har huvudrollen i ”höstens stora ungdomsfilm”, och jag hade ingen aning om att hon höll på med film, eller liksom, jag visste att hon skrev manus och så, men huvudrollen? Och hon är kompis med Tuva Novotny? Eh? Det är jättekonstigt när man tror att man vet var man har en person och bekvämt har sorterat in henne i ett fack i huvudet och så kommer nåt och bara sabbar allt man trodde att man visste. Jag är hemskt förvånad nu. Och även om filmen suger (svenska filmer har en tendens att göra det) är hon säkert asbra för hon är en så cool tjej. Jag trodde hon var för cool för svenska filmer liksom. Man kan imdb:a nån jag känner! Weird! Jag kunde inte sova i natt så jag såg på ZTV i evigheter. Jag borde se mer på ZTV, jag har ju ingen koll. Nya Melody Club låter precis som en Roxette-låt. Jag har en fetisch för Melody Club. Och då ser de ändå rätt skabbiga ut i videon. Jag har inga kläder. Alla mina kläder är gamla och ser gamla ut. Alla andra går runt i kläder som ser nya ut. Jag har bara på mig sådant som är nött, noppigt, urtvättat, utan passform och, i vissa fall, har ett hål på ärmen. Det sista kan avhjälpas med nål, tråd och tålamod, men det övriga kan bara fixas med pengar. Jag var rätt snygg förra sommaren, om man jämför med hur jag har sett ut i år var jag helt jävla stunning. Nu ser jag fattig ut. Det är deprimerande. Ja. som sagt [2004-07-18 21:05:39.0] 21:04 Suede You are the self-titled first album, ”Suede”. You resound with sexual tension and a desire for transient connection, but also have a dark quality of introspection. You long for someone to understand you, but realize that, at this point in time, any connection you make will not always remain. So Darling… Which Suede Album are You? brought to you by Quizilla I scored a 44% on the ”hur patetisk är du?” Quizie! What about you? this still life is all I ever do [2004-07-17 23:56:38.0] 23:50 Jag har suttit på uteplatsen och druckit vin och lyssnat på Suede och tänkte nästan tjuvröka en av mina bulgariska billighetscigaretter (tjuvröka känns ungefär som det syndigaste man kan göra om man tillhör min familj), men sen fick jag syn på en kille som stod liksom på gräset en bit bort och blev jätterädd och skuttade in igen. Jag önskar att jag bodde en våning upp så man slapp vara rädd för eventuella psychon på nedre botten. Annars känns det som att hänga på altanen är det roligaste man kan göra här, levande ljus, sitta ihopkrupen på en persisk matta med kuddar bakom ryggen och bra musik inifrån vardagsrummet. Jag borde ha lite sällskap bara. T jobbar som vanligt. Fast å andra sidan är det jag som får välja musik när jag är ensam. Det är Hot Service ikväll och folk är där nu och är vackra och berusade och med 99% säkerhet spelar de Arrest me ‘til it hurts och jag är som vanligt inte där. Jag har inte varit ute på månader. Ta med mig ut. Take me dancing. Snälla. [2004-07-15 01:43:28.0] 01:33 Det här är jätterolig läsning och en fantastisk idé som jag önskar att jag hade kommit på, jag är ju the queen of färdigrätter. 14:12 Hej! Efter kontroll visar det sig att du inte har lagt in dina meriter på din sida hos AF , detta är ett krav .Du ska senast 27/7 ha lagt in dina meriter hos oss på AF.Om detta ej gjorts inom föreskriven tid måste vi på AF utgå från att du inte längre önskar kvarstå som arbetssökande på AF och (de har glömt ett ”du” här, eller så tycker de att det är korrekt svenska att utelämna det) kommer då att avanmälas.Detta innebär då att du inte längre är berättigad till a-kassa enl §9 lagen om arbetsjösersättning [sic!]. Vänliga hälsningar NN (Notera även gärna bristen på blanksteg efter skiljetecken, omotiverade radbrytningar etc.) Om inte jag kan fatta var man fyller i de jävla meriterna så undrar jag vem som kan det. Jag har ju ändå datavana. Jag trodde jag hade gjort allt man skulle, men det finns tydligen ett ställe till där man kan, och ska fylla i meriter, jag blir så trött. Och det är inte som att jag får nån jävla ersättning i vilket fall, jag har ingen nytta av det här, aaaargh, jag blir vansinnig. Plus att jag fått i läxa att beskriva min jobbsituation, ett helt jävla häfte som ska fyllas i och skickas in till en adress jag inte fick, så nu måste jag ringa och ta reda på den också. Allt är så jävla besvärligt. Jag använder kraftuttryck idag. Jävla jävla. Efter att noterat en rad språkliga misstag i det senaste utskicket jag erhöll från Er, ansöker jag om tjänst som korrekturläsare. Jag anser att det är av högsta vikt för Er verksamhets trovärdighet att Ni åtminstone försöker ge ett kompetent intryck genom korrekt språkbruk. Jävla jävla litteraturvetenskap C. Jag är så jävla misslyckad. Ni fattar inte. Jag saknar existensberättigande. De dummaste tjerna i klassen på högstadiet är antagligen mer framgångsrika än vad jag är. Jävla jävla. Jävla skitliv.

backup 20

	[2004-07-14 14:13:44.0]
14:06 Dagens Po Tidholm: (som svar på frågan Är det medelklassen som är mest lämpad att bedriva klassanalys?) ”-Det är klart man önskar att det kom skribenter från andra håll. Men är man uppvuxen i en familj som konsumerar kultur så konsumerar man kultur själv. Är man uppvuxen i en familj utan kultursyn så får man ingen kultursyn själv.” Jag ska jobba sju gånger till innan jag får ledigt igen. Sju gånger känns som oerhört mycket. Fika med A ikväll, det blir bra. Jag ska läsa vidare i Popvänstern nu. Jag kommer minnas den här sommaren som sommaren när jag läste, för första gången på rätt länge. 14:13 Haha, bästa innehållförteckningen, på en burk finska pinnar (det är T som har en faiblesse för småkakor i det här hushållet): Ingredienser: Vetemjöl, Vegetabiliskt fett, Socker, Hj-salt, Mandel, Bittermandel. Kan innehålla spår av mandel. 15:06 Den här serien har verkligen ryckt upp sig. Ikväll blir det gårdagens avsnitt på video. Tjoho!
	[2004-07-13 19:15:31.0]
19:08 Jag har varit i stan jättelänge och sett så mycket fina tröjor och skor och väskor att jag blir helt sjuk i huvudet för jag kan inte köpa nånting, verkligen ingenting, eller jo, kanske nåt för sådär 75 kronor, men den finaste tröja jag sett på evigheter kostade 325. Illa. Jag behöver fina tröjor, jag hatar att jag alltid ser så jävla basic ut, jag vill vara fin. Jag såg en vit mjuk stickad kofta med diamanter på knapparna och en tröja med jättevackert mönster och liksom band på, eh, det är omöjligt att förklara, så fint. Och fina gröna skor. Hade jag inte varit alldeles för lång redan (och hade jag varit en person som känt sig bekväm med högklackat) skulle jag älskat att ha dem. Jag köpte läppglans och grön ögonskugga och en roman av Marcus Birro. Den senare begagnad, så den var nästan gratis. Jag skulle verkligen bli lycklig av att konsumera nu. Genuint lycklig. Bränna några tusen på kläder och skor. Aah. 23:32 Jag vill ha lugg.
	[2004-07-12 22:02:04.0]
21:59 Jag har jobbat, det var skittråkigt. Nu ska jag äta världens godaste pasta och dricka vin. Och om jag fortfarande är pepp på det sen ska jag börja läsa Popvänstern. Det ska bli roligt. Hejdå.
I never saw a moore, I never saw the sea	[2004-07-11 16:22:51.0]
16:03 Jag borde ha ringt och frågat om det fanns återbud på mitt jobb. Fast det gjorde jag inte. Jag skulle skriva jobbansökningar. Fast jag började pilla med gamla texter. Jag tänker att det är dumt att människor som inte är speciellt sympatiska och som glidit in i litteratursverige på en räkmacka (räkmacka=efternamn) är de som representerar den unga litteraturen. Och jag tänkte att jag är trött på alla finstämda skildringar av sinnestillstånd. Jag vill ha handling. Jag vill läsa handling, jag vill skriva den. Jag tycker visst att avund kan vara en drivkraft. Jag hatar alla som säger ”Kom igen, du är bara avundsjuk”. Vaddå bara avundsjuk?, är avund en känsla som inte räknas? Måste man skärpa sig och vara storsint och tänka att det ju är jättekul att det går bra för andra människor? Avund är min största drivkraft. Det är inte fint men det är sant. Jag läste en intervju med Po Tidholm innan jag somnade igår, det var upprörande. Po Tidholm äcklar mig. Po Tidholm talar om för alla DN-läsare att det är dålig smak att gilla Per Gessle och anser att det behövs mer analys och mindre personkult inom journalistiken. Och att det är såna som han, såna uppvuxna i ”typiska intellektuella medelklasshem” som måste bedriva denna analys, det är klart att inte någon som exempelvis Andres Lokko är lämpad för detta, han har ju föräldrar som är tjänstemän. Eh. Vet nån om Po Tidholm är bror med Svante Tidholm? Jag tyckte att Svante Tidholm var sympatisk en gång i tiden, när internet var nytt och spännande och Darling var det bästa som hänt sen skivat bröd. Svante Tidholm kanske fortfarande är sympatisk förresten. Vad gör Svante Tidholm nu? Bla bla. Texten ovan kan med fördel sorteras bort som Förvirrat och hatiskt klassbabbel del 17 så slipper ni bry er. Jag märker en viss ilska i mitt sinne idag. Jag trodde det var sol när jag vaknade, men sen började det ju regna igen. Jag vill sitta på Au petit fer a cheval i Marais, Paris nu och äta nåt gott med getost och vinägrett som aldrig kan bli så god när man gör den hemma, det är nåt med honung. Det är roligt att tänka på mat. Nu ska jag tänka på Det goda franska köket och skriva en jobbansökan. 16:22 Jag ska förresten anstränga mig för att skriva något som inte har med DN att göra imorgon. Fatta vad skönt det är att ha DN, fatta vad mycket skönt och välplacerat hat den får mig att känna. Utan DN skulle jag inte ha några åsikter, för DN är det enda jag har åsikter om.
	[2004-07-10 19:51:10.0]
19:36 Öh. Jag har sovit hela dagen. Typ fjorton timmar. Note to self: Dricka mindre vin. Vin är också alkohol. Jag var på trevlig medelklassfest i en trevlig bostadsrätt i en trevlig medelklassdel av stan jag aldrig varit i, med trähus och innergårdar och fruktträd. Folk var väldigt säkra på om de jobbade eller pluggade (eller skrev novellsamlingar) och oförstående inför hur det var möjligt att bo på Hisingen. ”Är det inte jobbigt att ta sig hem på natten? Ska ni sova nånstans i stan i natt? (Hisingen = inte stan, uppenbarligen) Ska ni åka nattvagn? Är inte det jobbigt?” Lägenheten var vacker och värdparet var vackra och hade jättemycket böcker och en lånad katt som sov på en vacker femtiotalsfåtölj och allt var mycket trevligt och civilicerat. Jag måste gå och handla mat nu. Det regnar, det kommer regna för evigt. Jag bjussar på en fin bild på Jude Law för att göra saker lite muntrare:
jaha	[2004-07-09 13:04:40.0]
12:48 Det regnar. Det ska enligt SMHI fortsätta göra det ända till måndag, då jag jobbar igen. Då kan det bli lite växlande molnighet. Jag vill sitta på altanen och läsa. Ju. Jag trodde att det var slut med regniga och kalla somrar, det var några stycken typ i början på nittiotalet av vilka jag minns en kylig Gotlandssemester med familjen och rätt mycket regngrå skärgård, värmeljus och stekt färskpotatis i en ruff där rutorna immat igen och B och jag som spelar kort eller något, berg som är hala när man kravlar sig upp till ett dass som det är kallt att sitta på och doften när regnet upphört och bergen torkar och man ror omkring lite i en jolle som blir smutsig inuti eftersom man är lerig under gummistövlarna. Hursomhelst. Jag trodde att det var växthuseffekt och klimatförändringar och stigande medeltemperatur nu, jag såg ju fram mot att som pensionär med gott resultat kunna odla vindruvor i Östergötland. Och så är det typ fjorton grader och regn, det är deprimerande. Jag skriver överdrivet många ord i min dagbok nu eftersom jag skjuter upp det jag måste göra; en blandskiva till E från svenskan som har fest ikväll (jag känner mig opepp på att göra skiva och halvpepp på fest), och skriva jobbansökningar. Jag får ingen Alfakassa, jag har jobbat alldeles för lite. Jag är ambivalent inför hösten, om jag skulle råka få ett okej jobb, ska jag ta det då? Eller ska jag läsa litteraturvetenskap C? På tal om litteraturvetenskap. DN tar sitt ansvar och följer upp gårdagens avslöjande om de saknade köttpajerna i de nya Fem-böckerna med en artikel till idag. Enligt kvinnan på förlaget försvann maten redan i utgåvan som kom på sjuttiotalet, är det möjligt? Min samling Fem-böcker består av en massa olika utgåvor, bland annat den från sjuttiotalet, tänkte jag inte på att de inte åt så mycket när jag läste dem? Uppenbarligen inte. Ur DN: ”Titti Persson (på Rabén & Sjögren) poängterar också att barn förhåller sig till böcker på ett annat sätt än vuxna: -Vuxna kan läsa böcker som är förlegade och tolka dem. Barn slukar böcker för att de är spännande eller kul och har ingen litteraturvetenskaplig tolkningsram.” Eh, vilket alla vuxna läsare har då eller? Jag tycker att någon borde göra en enkät på stan om det här. ”Hej, får jag fråga; anser du att du har en litteraturvetenskaplig tolkningsram?”.
	[2004-07-08 21:17:23.0]
21:04 Åh, Brideshead revisited ska bli film och Jude Law ska spela Sebastian, det är ju för bra för att vara sant, det måste ju varit precis så Evelyn Waugh föreställde sig honom, jag blir alldeles exalterad av att tänka på det här. Jag har haft en extrem fuldag, vilket inte direkt avhjälptes av att jag köpte min tredje underlagscreme på lika många dagar och att inte den här heller var tillfredsställande, varför tar de alltid mina favoritprodukter ur produktion?, den här sommaren kommer jag att minnas som sommaren när jag var konstant ful och la alla mina pengar på underlagscreme. (Underlagscreme? Underlagskräm?) Jag har spänt upp en tvättlina på altanen och köpt klädnypor och hängt tvätt. Det ser hemskt käckt ut med tvätt på tork på altanen. Jag satt i solen mellan mina blomkrukor och läste Den lille vännen och drack iste. Det var en artikel i DN om Fem-böckerna som fyller 50 år och kommer ut i nyutgåva där de lillgamla barnen går hem och äter spagetti och köttfärssås. För att ligga i tiden sådär. Jag som alltid tyckte att den där skumma engelska maten de alltid åt (köttpudding?) var så exotisk. Tydligen har alla pornografiska beskrivningar av mat strukits i de nya utgåvorna, det är ju jätteupprörande, de där picnickorgarna de alltid hade med sig lät ju alldeles fantastiska. Jag stod och höll i några gamla (gamla!) Fem-böcker på Myrorna och övervägde att köpa några för att det skulle kännas som sommar, nu ångrar jag att jag inte gjorde det. Fast jag har ju läst rätt spännande litteratur ändå; Den lille vännen som jag håller på med nu, och Hem av Magnus Dahlström som är det bästa jag läst på evigheter, oerhört bra, verkligen. Även om jag inte förstod allt. Tror jag. Fast jag förstod att titeln inte syftar på riktningen hem (-”Vart ska du?” -”Hem”) som jag först trodde, utan substantivet, i obestämd form plural. Fint. Och boken är oerhört bra, oerhört mycket bättre än exempelvis Simona Vincis Om barnen vet man ingenting som har samma tema, den var bara motbjudande, inte på grund av de utstuderat otäcka detaljerna, utan för att de inte fyllde någon som helst funktion, de var bara platt effektsökeri och den avsmak de fick mig att känna berodde enbart på att de påminde om en dålig roman av Torey Hayden jag läste en gång när jag var ung och dum. Magnus Dahlström har fattat grejen. dra på trissor
	[2004-07-06 15:49:08.0]
15:35 IMORGON: vakna sjukt tidigt antagligen, och åka till Göteborg, om jag känner mig modig kanske jag äter frukost på ett café innan, fast det är kanske att hoppas på för mycket. Göteborg=träffa T igen=jättebra, jag vill sommarhänga med T. DAGENS MUSIK: Deportees Arrest me ‘til it hurts som B av nån anledning har på singel, det skulle kunna bli en av sommarens låtar, den är asbra DAGENS GÖRA: dricka upp mitt kaffe, vänta tills B kommer hem från jobbet, promenera och sätta en blomma på mormors grav vilket jag tänkt göra varje gång jag besökt den här stan det senaste året, och lyckats glömma det varje gång. Fast nu blir det av, det känns fint och vuxet. Sen blir det väl matlagning och tv och sova rätt tidigt. DAGENS KLÄDSEL: vitt linne med svart- och vitrandig tröja över, uppvikta mörka jeans, kinaskor. GLÄDJE JUST NU: vet inte. Hela min tillvaro är så satans osäker och planerad för sådär 48 timmar framåt, det vore trevligt med en framtidsplan. IRRITATION JUST NU: se svaret på förra frågan. Plus att jag tycker att alla glor på mig så fort jag går utanför dörren. VAD VILL DU GÖRA JUST NU: ha en massa pengar att shoppa, äta och dricka för. HUR MÅR DU JUST NU: trött och seg, försöker avhjälpa det med jättemycket kaffe VAD VAR DET SENASTE DU SA: ”Tack så mycket”, när jag fick min växel på Myrorna HUR DAGS GICK DU OCH LA DIG IGÅR: 01:30 OCH KLEV UPP: 11:15 VAD BEHÖVER DU MEST JUST NU: pengar och roligheter VEM SOV DU BREDVID SENAST: B VARFÖR GJORDE DU DET: för att vi var på landet hos mamma & pappa och sov i en bäddsoffa, fast den blev liksom två olika sänger så det kanske inte räknas VEM TÄNKTE DU PÅ SENAST: B VARFÖR TÄNKTE DU PÅ DET: för att hon ingick i svaret på förra frågan. Doh! VEM VILL DU TRÄFFA: alla jag inte träffat på länge för att jag är så dålig på att träffa folk VARFÖR VILL DU DET: för att jag är så dålig på att träffa folk att jag inte träffat dem på jättelänge VEM GRÄT DU FÖR SIST: mig VARFÖR GRÄT DU: för att jag trodde att jag inte hade några pengar alls och för att jag hatade mitt jobb och det kändes som att mitt liv var fullständigt meningslöst och skulle fortsätta så inom all föreställningsbar framtid FOLKÖL I KYLEN: ja, fast den är Ts NÅGOT HUSDJUR: nä NÅGON FAVORITRÄTT: jättemånga. NÅGON FLICK/POJKVÄN: ja, bara en. pojk-. PUDER PÅ DIG: ja NÅGRA FRAMTIDSPLANER: näääää NÅGRA KÄRLEKSPROBLEM: nej NÅGON FAVORITLÅT: det varierar oerhört NÅGON VÄN SOM SPELAR I ETT BAND: nej, vilket jag väl är ensam om i världen, eller iallafall på Skunk VARIT I SLAGSMÅL: nej KÄRLEK I HJÄRTAT: jaa, jag delar gärna med mig lite, det är bara att vara lite snäll mot mig. sommarens låt? sommarens mat? 22:14 Jag hittade ett formulär som var nästan likadant som det ovan, fast med en del andra frågor, så jag svarar på dem också: HUR MÅNGA TIMMAR SOV DU INATT: elva, typ NÄR DRACK DU ALKOHOL SENAST: typ en timme sen; lite vin till maten VAD SKA DU GÖRA IKVÄLL: om jag inte kan tjata med B ut på en öl (tveksamt) ska jag nog sova tidigt VAD LIGGER NEDANFÖR DIN SÄNG: tidningar, På stan-bilagor, böcker, strumpor VAD GÖR DU NU: kollar när B städar HAR DU EN BRA KLASS: ja, arbetarklass! skolklass har jag ingen. VAD SKA DU GÖRA HÄRNÄST: måla naglarna kanske HAR DU ETT JOBB: ja, jag antar det, som telefonintervjuare DRÖMBOENDE: i innerstan i nån rätt stor stad VEM VILL DU TRÄFFA NU: T VAD SKRATTADE DU ÅT SENAST: B VAD GJORDE DU I FREDAGS: åkte buss, åkte ut på landet, åt pizza, satt på en veranda TIPS PÅ EN BRA SAK: öppet köp på kläder HAR DU ONT NÅGONSTANS: om jag känner efter lite har jag säkert det EN LEVANDE TRO: njä GYMKORT: nej! EN KOMPIS DU EGENTLIGEN INTE TYCKER OM: nej, efter gymnasiet slutade jag med sånt. DUSCHAT IDAG: hmm, nä, men kanske innan jag går och lägger mig BRUTIT MOT NÅGON LAG: bara små NÅGRA MVG: skitmånga NÅGON SOM FÖRSTÅR DIG: ja EN TUFF KOMPIS SOM KAN FÖRSVARA DIG: nej, men jag skulle hemskt gärna ha en NÅGOT BEROENDE: jadå FIKAT IDAG: själv framför datorn ETT PAR CONVERSE: ett par jättetrasiga NÅGOT FAVORITMÄRKE: H&M, eftersom jag, till skillnad från skrämmande många andra som utger sig för att vara fattiga, faktiskt har jävligt ont om pengar NAGELLACK: flagnande ljusrosa Roligare än så blev det inte.
	[2004-07-05 12:42:03.0]
12:32 Jag har varit på landet. Landet är bra. Man märker att det faktiskt är sommar när man är på landet. Man ser rapsfält och blåklint och kornfält och sånt man inte ser i stan av naturliga orsaker. Nu ska jag diska lite åt B och sen ska jag hänga tvätt åt B (jag jobbar hårt för mitt uppehälle här) och sen ska jag ut och shoppa lite. Igår hade vi Sex and the City-maraton och såg alla avsnitten i första säsongen. Tyvärr verkar det svårt att hyra någon annan säsong på video, annars skulle vi nog kört tolv avsnitt till ikväll. Hejdå.
	[2004-07-02 15:35:02.0]
15:33 Nu är jag hos B. B packar. Vi ska till landet snart. Det blir jättebra. Hejdå.
	[2004-07-01 02:05:36.0]
01:44 Okej, en del av mina pengar har kommit tillrätta (T och jag är enormt slarviga med vem som betalar vad, inte bara när det gäller småsummor, utan typ…tusentals kronor, ehrm), nu kanske jag kan överleva den här månaden trots allt. Jag var duktig och växlade tillbaka Bulagrienpengarna idag, och lämnade in filmen på framkallning (efter att ha fotat idiotiska saker som min bokhylla och ett ben på en sovande T för att få filmen att ta slut), jag framkallar kort sådär en gång varannnat år så jag är hemskt exalterad. Bla bla bla. Jag borde skriva om saker som intresserar någon. Jag kan gnälla lite över boken jag läser. Tokyo natt av Elin Lindqvist, vid tiden för skrivandet av romanen 19 år gammal. Vissa kanske fixar att skriva en roman vid nitton års ålder, men gud som Elin Lindqvist inte gör det, jag är ledsen men det är så himla dåligt att jag inte vet vart jag ska ta vägen ibland, och jag hade tänkt citera något, ett stycke som väcker speciell anstöt, men det går inte att välja, allt är bara så otroligt obehagligt att texten borde användas som exempel på språkmisshandel vid samtliga av landets skrivarskolor. Det är inte Elin Lindqvists fel, hon är jätteung, men någon på förlaget borde talat om för henne att det inte går för sig att använda språket som hon gör om man vill att någon som läser det ska tänka på något annat än Frida-noveller. Någon borde strukit varenda adjektiv, man får inte skriva och jag blir mycket imponerad av anläggningens moderna arkitektur, den futuristiska domen och designmuseets vackra kimonos/…/där jag i lugn och ro njuter av fotomuseets intressanta utställningar. Jag lever mig in i bilderna, rycks med av stunden, försvinner in i det ögonblick fotografen tagit tillfånga. Klippa, skära, klistra. Ögonen talar./…/Mina fingrar skriver snabbt, flyger över tangentbordet/…/Vi avbryter och talar i mun på varandra, utbrister i skratt varje gång vi tar orden från varandra. Vi har haft samma erfarenheter och är båda självständiga och målmedvetna. Det känns så oerhört mycket som om hon tänkt ”Okej, nu ska jag ha ett språk, nu ska jag skriva romanspråk.” Gud så fel det blir. Stackars Elin Lindqvist. Karin Ström goes Tokyo. 02:18 Eh, okej, Elin Lindqvists pappa heter Herman. I rest my case.
	[2004-06-29 22:11:36.0]
22:02 Jag lukar avlopp nu. Vattnet rinner ut över hela golvet i badrummet, så jag tänkte göra en insats men jag fattar inte vad som är fel, det är nåt med ett litet rör, nån får nog komma hit och ta sig en titt på det. Jag var tvungen att köra ner hela handen och halva armen i avloppsbrunnen och nu går inte lukten bort, fräscht. Ey, var är min man när man behöver honom? Jag har varit på arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är skum. De tyckte att jag var konstig som inte ville fylla i vad jag söker för jobb, min handläggare var tvungen att göra det åt mig så nu verkar jag säkert helt korkad, och dessutom glömde jag bort mitt postnummer. De vill att man ska fylla i exakt vad man söker för jobb, så nu är jag arbetssökande inom restaurangbiträde/storkök. Idiotiskt. Jag tar vilket jobb som helst!, varför kan man inte bara skriva det? Satans regler. Här slår Per Hagman alla rekord när det gäller att opponera sig mot god smak. (B tipsade!) (Eh, Göteborgs-B, alltså, det är förvirrande att ha två B som dessutom heter samma sak, det är första gången.) Nu blir det färdigmat. Och sen, om jag är pepp, kanske jag gnäller lite över en bok jag håller på att läsa. Om ni har tur.
	[2004-06-28 13:59:36.0]
13:56 Det är grått ute idag också. Snart åker jag iväg härifrån ett tag. Ut på landet. Jag längtar efter landet. 23:19 Åh, nu har jag inga pengar. Jag har betalat räkningar för sådär 6000. Sen var pengarna slut. T satte in en massa pengar till mig för att täcka hälften av räkningarna, men mina pengar har på nåt konstigt jävla sätt bara försvunnit, jag fattar inte hur jag kan ha så lite pengar kvar. Jag har inte råd att existera. När jag växlat tillbaka mina bulgariska sedlar har jag sådär 1200 kronor att leva på till den 25 juli, när jag får nästan inga pengar alls eftersom jag knappt kommer att ha jobbat något. Jag fixar inte att existera längre. Jag gräver ner mig under marken nu. Hejdå.
	[2004-06-27 16:56:08.0]
16:48 Jag gav T mitt kort igår när han gick och handlade för att ingen av oss hade kontanter, och sen glömde han att lämna tillbaka det vilket jag upptäckte när jag klev av spårvagnen utanför Nordstan redo att köpa alla de där hårvårdsprodukterna som skulle fixa mitt hår så jag kan visa mig offentligt. Fast det blev ju inget. Hur ska jag kunna gå ut imorgon? Allt jag rimligtvis skulle kunna hälla i håret är slut. Hjälp. Och tandkrämen är slut. Och maten då, fast det finns makaroner så det är lungt. Jag tröstköpte en burk oliver på Hemköp för mynten jag hade i plånboken och sen åkte jag hem och försökte desperat att inte nysa på folk på vagnen. Min förkylning går aldrig över. I förra veckans På Stan hade de ett budget-reportage; ha roligt för 300 kronor. Som att det skulle vara en utmaning liksom, jag spenderar ytterst sällan mer än 300 kronor när jag går ut. Jag vill veta hur man har roligt för sjutton kronor samtidigt som man är ful i håret. 18:06 22:19 Jag tänker att det borde märkas en rörelse framåt någon gång, en utveckling. Att saker med tiden, och åldern, borde förbättras, att jag borde växa upp, mogna, ta mig i kragen. Det borde märkas på att jag exempelvis med stigande ålder får bättre jobb, bättre lägenheter, kommer någonstans i mina studier, skaffar mig mål och mening med min färd. Fast det är ju inte så. De senaste fem åren har det inte hänt särskilt mycket. Fast anställning och bostadsrätt känns inte mindre avlägset nu än då. Andra människor har semester som de planerar som vuxna människor, för de är vuxna människor, eller iallafall vuxnare. De är vackra och framgångsrika och har råd att köpa märkeskläder och åka till New York. Jag kan inte ens visualisera en bild av framtiden, inte av någon slags framtid, jag kan inte ens se mig själv med en avslutad utbildning eller körkort eller vad som helst. När jag var liten föreställde jag mig själv som vuxen som kvinnorna (well, de var säkert yngre än jag är nu) i H&Ms postorderkatalog, i dräkt och höga klackar lunchande med väninnor och mineralvatten, jag trodde att det skulle vara så att vara vuxen, att jag skulle vara så. Jag har inte kommit någonstans. Jag har en jävla massa studieskulder och nästan bara oavslutade skitkurser att visa upp, jag är inte bra på något som generar pengar på något sätt och jag har liksom fastnat på ett jättehemskt jobb som ger mig magont. Jag planerar mina dagar runt att åka och rota omkring bland begagnade böcker och kläder. Jag skulle vilja skriva, jag skulle så oerhört gärna vilja skriva, jag skulle inte ens behöva tjäna pengar på det, bara jag visste att det var det jag gjorde egentligen. Jag gör ingeting egentligen. Egentligen gör jag ingenting. Och tiden bara går. 23:40 Livskvalitet, eftersom nu livet är som det är: att hitta tre låtar från nya Hidden Cameras-albumet.
	[2004-06-26 23:52:06.0]
23:43 Jag läser om mina gamla Bibel. Fatta vad bra den tidningen var. Såhär i efterhand framstår den verkligen som peaken, någonsin, för svensk populärkulturpress, både utseende- och innehållsmässigt. Bon är inte i närheten, inte alls. Åh vad jag saknar Bibel. Jag får samma känsla av att läsa Bibel som när jag lyssnar på Pet Shop Boys, känslan av bättre än såhär blir det inte, det är så fint.
	[2004-06-24 17:06:49.0]
16:50 En fråga till allmänheten: är det nån som vet vad den sista låten som Tiger Lou spelade på Hultsfred heter? Den är jättebra. Tack på förhand. Jag drömde att jag var på Top Shop på Oxford Street och att de hade värsta rean där kläder kostade fem kronor styck, och jag hittade en jättefin silvertopp som den blonda tjejen i A-Teens slet ur händerna på mig, och en fantastisk kappa i brokadtyg i rött och guld som en avlägsen bekant till mig drog i och sa att hon tagit först och hon var så arg att jag var tvungen att ge med mig, och jag pep ”Men om du inte ska köpa den kan du väl säga till..?” och hon sa ”Du, den kostar fem spänn, vad tror du?” och sen såg jag den blonda i A-Teens på tv och hon hade på sig min silvertopp. Jag tycker förresten att man borde få rejält med spö om man kallar sig hip hop när ens föräldrar är socionom resp. psykolog. Bara en tanke.
	[2004-06-23 22:00:10.0]
21:39 Jag är förkyld och ynklig. Jag sov till kl 19. Bra dag. T har tvättat och spelat in Simpsons och köpt choklad till mig, han är så rar. Nu är det fotboll. Det är alltid fotboll. Och snart midsommar. När ska jag få en Pripps Blå-midsommar?
	[2004-06-22 01:11:47.0]
01:08 Jättebra låttext: Parties, Movies Candy, toys, Clothes, shopping, Music, boys, Flowers, beaches, Mom and Dad These here things Make me glad I hate Players Cheaters Suckers, liars Boys who smoke And go start fires Can’t stand school Or when the weather’s bad These here things Make me sad I like things That make me glad I don’t like things That make me sad Jättebra band. 14:45 Meh. Jag har ont i halsen och tänkte att det skulle bli jobbigt att sitta och prata fem timmar i sträck så jag ringde och sjukanmälde mig, och så försöker hon som svarar ge mig dåligt samvete, Jaha, sjukanmäla dig idag? Vad synd…jag som hade ett litet specialjobb till dig… Du vet de här som testat XXX (jag måste nog tyvärr censurera vad det är de har testat, jag har skrivit på ett tystnadspliktskontrakt, det har hur som helst, som allt annat på mitt jobb, med telefoni att göra), jag har fått tolv nummer som jag tänkte att du skulle ta hand om, och ringa och höra hur det har gått…vad synd… Åh fuck, hon försöker låta som hon gjort mig en stor tjänst och som att jag verkligen behövs och det är sån satans bullshit, det är aldrig nån som bryr sig annars. Jag vill ha ett jobb där man inte behöver prata, jag kom på mig själv med att sakna jobbet i lunchrestaurangen och det trodde jag aldrig att jag skulle göra. Dåligt med det jobbet var att man började rätt tidigt på morgonen, att det var sjukt stressigt, äckligt (disken!) och väldigt tungt, mycket lyftande och bärande. Men ändå, man kunde fixa sig två goda måltider om dagen gratis, plus frukost och två kaffe och kakor och allt, gud, jag behövde inte köpa nån mat alls de dagar jag jobbade ju. Åh, jag saknar maten. Jag vill jobba omgiven av mat.
don’t marry uh huh her!	[2004-06-21 13:45:56.0]
13:35 Satan vad tråkigt att vara i verkligheten igen. Verkligheten kännetecknas av att man måste äta bröd. Bröd är gott kanske några gånger i månaden och oftare än så borde man inte äta det. Bröd är så överskattat. Och dessutom är det ju försommar och inte socialt accepterat att gå runt i sin svarta skinnjacka, gud som jag älskar min svarta skinnjacka. Jag måste skaffa ett värdigt alternativ till den. Och mina skor är trasiga, de blågula adidasarna, eller vad det nu heter i bestämd form, adidasen kanske, de dog ganska rejält efter allt vått gräs de utsattes för, och hur stor insats jag än gör med mitt lim måste jag nog skaffa ett värdigt alternativ till dem också.
utvärdering	[2004-06-20 23:23:14.0]
23:07 Nu är jag hemma och nyduschad. Mitt hår har hållt sig sjukt fint hela festivalen tack vare nåt klet jag upptäckt som gör att det ser nästan nytvättat ut i åtminstone tre och en halv dag. Andra grejer än mitt hår var bra; Mary J Blige var asbra och Morrissey var bra (fast inte jättebra), jag tyckte Broder Daniel var bra fast ingen annan uppenbarligen tyckte det, Peaches var bra och helt otippat var the Roots hur bra som helst. Jag såg alldeles för lite band. Jag såg inte Jens Lekman eller Graham Coxon. Jag stod och tvingade på folk tidningar hela lördagseftermiddagen och skivbolagsmänniskor kom dit och gav oss en massa skivor, och Fredrik Strage kom och hängde lite i tältet och jag kunde bara stirra på honom i stor beundran, jag borde sagt något, typ Hej, du är min idol, precis som jag borde sagt till Ika Johannesson när hon hängde i tältet bredvid. Det var musikjournalister överallt. Backstage var astråkigt. Att bo i hus var jättebra, även om det säkert var nästan lika kallt som i tält i källaren där T och jag sov. Jag är enligt uppgift skitsnygg och jag måste ha druckit hur mycket vin som helst, även om jag inte var speciellt full mer än de där timmarna när jag hängde omkring sjäv och såg Peaches. Det var roligt. Tjoho. Och oerhörd tur att jag är hemma i gott skick med tanke på att busschauffören körde som en jävla galning och vi blev stoppade av polis med blåljus nånstans vid Borås eftersom de trodde att han var full eftersom han betedde sig så hänsynslöst i trafiken. Ey, var rekryterar festivalbussen.com sina förare egentligen? Nu blir det Simpsons och tyvärr inget godis, jag vill oerhört gärna ha godis. Hejdå. [2004-06-17 05:44:46.0] 05:43 Så här tidigt har jag nog aldrig varit inloggad. Fast så här sent har jag nog däremot varit det. Nu åker jag till Hultsfred. Puss! [2004-06-16 02:53:44.0] 02:45 På vägen hem från Bulgarien fick jag jätteångest över att återvända till vardagen och särskild ångest över tanken på att äta färdigmat igen. Jag tänkte att det skulle vara slut på färdigmaten nu och hädanefter skulle jag bara äta god mat, hemgjord mat, god pasta (färsk!) och såser med mycket paprika och mindre mejeriprodukter, utom möjligtvis ost då. Allt skulle bli bättre, min vardag skulle bli mer kvalitativ och knappt kännas som vardag. Haha. Det var en fin tanke. Fast nu är jag fast i färdigmatsträsket igen. Det är väldigt mycket vardag nu. Folk som snor ens tvättmaskiner för att man kommer en kvart efter tvättidens början (man får vara en hel timme sen om man känner för det, det står i reglerna, läs reglerna!), och arga män som ryter om polisanmälningar om de blir uppringda en gång till, eller att fråga efter någons nyligen avlidna hustru och allt satans trams, åh, trams, jag blir galen. Det är stökigt här hemma också och ingen lär hinna städa innan Hultsfred. Vardag äcklar mig. Jag måste ha en varm tröja. Och öronproppar och vin. Och myggmedel? Ett par hela skor vore ju nice också, fast det är tyvärr uteslutet. Hejdå. [2004-06-14 23:29:16.0] 23:22 5-0, äntligen hände det något. Det här kan få mig iallafall måttligt intresserad av fotboll. Allt var grått och trist idag och jag var helt borta och det är den bästa förutsättningen för mitt jobb, så jag var grymt effektiv. Det blåste sjukt mycket ute. Mitt hår ser inte klokt ut. Jag fattar inte vad som har hänt med det. Jag kommer vara fulast av alla på Hultsfred. Jag har efter mycket krångel med satans ftp-program sporadiskt uppdaterat min hemsida. Och det var nog allt. bliss. [2004-06-12 01:06:59.0] 01:05 Jag har jobbat och köpt tröjor och ett gult linne, gult linne liksom, kom igen, fast jag tänkte att jag kunde ha de gamla sjuttiotals-Adidasen till det (de har gula ränder) så ser jag inte ut som nån som liksom obehindrat har gula linnen. Jag borde köpa en varm tröja till Hultsfred (jag kollade på H&Ms killavdelning efter en mysig luvtröja men det fanns inga), och ett par smala svarta (tvättat svarta, nästan grå) jeans. Jag borde köpa nya skor, men det är för pinsamt att köpa Converse, för att inte tala om hur jobbigt det är att gå runt i helt nya Converse. Tjena, jag är nästan 26, och här kommer jag i mina nya Converse. Kan inte någon vänligen donera ett par till mig så de kommer i min ägo utan att jag behöver vara drivande i ärendet? Jag måste ha en neutral-utan-att-vara-tråkig väska också, och jag måste för guds skull sluta betala saker med mitt kort och ha lite koll på mina utgifter. Jag måste anmäla mig som arbetssökande och se till att få alfakassa, om inte annat borde jag absolut få det i augusti nångång, för jag vill inte jobba hela hela sommaren, jag vill vara lite i Norrköping och ute på landet, jag skulle vilja ha en bärbar dator att ta med ut till landet så kunde jag sitta där och skriva och vara klyschig. T ska jobba natt i långa perioder i sommar och kommer vara okontaktbar och opepp på utflykter och picknickar, imorgon börjar det, jag kommer vara all alone. Man får gärna ta hand om mig då. Jag har fått både Hiroshima min älskade och Avklädda på ett fält och nu måste jag bara (förutom betala dem) pressa in dem i bokhyllan, jag behöver mer utrymme, inte bara för böcker. T och jag hade tävling om att nämna grejer som inte är vårt område. Jag kunde nämna fem fotbollspelare i landslaget, fem engelska premier leauge-lag, tio serieskapare och nästan tio amerikanska presidenter. T kunde nämna femton samtida svenska författare. Mina blommor växer. Jag planterade nog för många för tätt. Jag kommer aldrig ha hjärta att gallra bland dem. Hejdå. Jag har odlat klint, blandade färger och rosenskära, blandade rosa nyanser. Det finns ingen estetisk tanke bakom detta, mitt altanodlande är mindre uttånkt i år än förra året (då allt ändå bara fick bladlöss och blev äckligt). Klint och rosenskära råkade finnas kvar i fröstället på Konsum, och så hade de matchande färger och blommade samma år man sått dem. En massa blommor är asjobbiga och blommar inte förrän nästa år, typ vallmo. Vallmo är annars den bästa blomman. 16:44 Jag har ont i magen hela tiden. Jag borde antagligen sluta dricka kaffe. Fast hur ska jag kunna vara lycklig då? korrespondens, etc. [2004-06-09 00:26:59.0] 00:16 Hej! Jag vet inte vem man ska maila om man har frågor som rör offentlig konst i Göteborg, så jag chansar på den här adressen och hoppas att mitt mail når någon lämplig person. Jag undrar några saker när det gäller beslutsfattandet angående var offentlig konst ska placeras. Tanken slog mig när jag promenerade från spårvagnshållplatsen E till K-torget, och insåg hur anmärkningsvärt mycket offentlig konst som finns utplacerad på den korta sträckan. Området är nyrenoverat och fräscht och de skulpturer som finns där är jättefina, både i sig själva och som del av de sammanhang de placerats i. Vissa av dem verkar helt nya. Men att ett bostadsområde är nyrenoverat och vackert känns snarast som en anledning att INTE prioritera det när det gäller offentlig konst. Därför undrar jag hur den offentliga konsten runt K-torget bekostats. Är det med skattemedel, eller är det bostadsbolagen som köpt in den på egna initiativ? På andra sidan hållplatsen E, i området längs L-gatan (där jag bor) finns ingen offentlig konst alls (men undantag för några stenblock som lagts på varandra om omgetts med en rabatt, men det kanske snarare är något som bostadsbolaget Poseidon råkade gräva upp när de renoverade området?). Och då finns på J-gatan här i närheten ändå ett slags centrum, inte till ytan lika stort som det vid K-torget, men ändå ett område med Konsumaffär, pizzeria, videobutik, frisör och konditori – en plats där många människor möts och rör sig – utan någon offentlig utsmyckning över huvud taget. Vad beror detta på? Hur prioriteras olika områden när det gäller offentlig konst? Och hur kan det vara en så markant skillnad på två olika bostadsområden, som ligger alldeles i närheten av varandra? mvh Therese B Hej Therese, Tack för ditt mail. För det första dessa skulpturer betalas inte med dina skattemedel, så du kan vara lugn. Skämt åsido, skulpturerna är bekostade med medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond, en fond för stadens ”prydande och förskönande”som det står i testamentet. Prioroteringen sker via motioner till komunfullmäktige. Det vill säga via politikerna. Man kan också föra upp frågan via delegationens möten. Att man väljer att satsa på nybyggda/renoverade områden är långt ifrån en regel, det råkar bara vara så, just på K-torget där t.ex skulpturen ”L” står. I det här fallet var det i samband med att fastighetsägaren renoverade torget och vi gick in och placerade en skulptur. Det är vanligt att vi placerar skulpturer på just torg där många kan se dom. Hoppas detta var til någon hjälp när det gäller att komma till klarhet över sakernas tillstånd. Med Vänliga Hälsningar Andreas R Handläggare Charles Felix Lindberg Donationsfond Jaha, det var ju inte riktigt det svar jag ville ha. Varför finns det sju skulpturer på andra sidan spårvagnsspåren och inga här? Det beror på att du bor i ett ghetto och vi är övertygade om att kidsen i ditt område skulle sabba konsten så fort vi ställt dit den, säg som det är! Stor Per Hagman-intervju i nya Bon. Fatta att Per Hagman är viktigare än någonsin. pepp pepp! 14:55 Blev en skunk: 1999-07-02 00:00 Snart fyller jag fem år med skunk! När jag blev en skunk var jag fortfarande 20 och hade just flyttat hem till Norrköping efter en rätt misslyckad session konstvetenskap i Stockholm, samt precis tjatat in mig på den lokala gratistidningen och fått femhundra kronor för att skriva en notis om ”Pop i parken” – en summa som inte alls stod i proportion till vad jag presterade, men som enligt redaktören var en gest för att få mig att stanna kvar på tidningen eftersom han sade sig se nån slags begåvning i mig (som att jag skulle haft så många bättre erbjudanden att välja på). Jag hade på mig bootcutjeans och svarta ärmlösa linnen och några skor, vad hade jag för skor? Jag ville se lite rock ut. Sedan, i september nån gång, var Sahara Hotnights nåt man brydde sig om, och Aftonbladets Pulsbilaga kändes fortfarande angelägen, med sin nedräkning av de 100 bästa albumen någonsin inför millennieskiftet, och jag köpte min gulbruna skinnjacka och kände mig tuff. Fatta vad liten jag var! 23:45 Och jag minns hur gärna jag ville till Hultsfred för exakt fem år sen, men Js kristna kusin skulle gifta sig samma helg så det blev bara en dag på Hultsfred, vi såg Placebo och Broder Daniel och sen åkte vi till Norrland och jag minns exakt känslan av extrem alienation när jag satt på verandan till en stuga i Norrland och målade tånaglarna lila och lyssnade på the Cure och skrev mitt allra första riktiga brev till H, och undvek att vara social med Js släkt, och jag minns exakt hur jag på hemvägen läste Stig Larsson för första gången, Natta de mina rakt igenom, och hur otroligt bra jag tyckte den var, och hur jag, direkt när jag kom hem, formulerade ett berundrarbrev till honom som jag fortfarande inte har skickat. Jag var inte speciellt gymnasial när jag gick på gymnasiet utan bara tråkig, jag var gymnasial när jag var 20 istället. [2004-06-07 01:35:19.0] 01:32 Det är sommar nu och man måste lyssna på rock och gammal punk och vara inkonsekvent. Alternative Ulster med Stiff Little Fingers, på väldigt hög volym (They say they’ve got control of you, but that’s not true you know! They say they’re a part of you, and that’s a lie you know!) och Devo och Buzzcocks och The Only Ones. Och sen måste man lite oväntat lyssna på The Facer. Och klistra in en bild på dem i sin skunkdagbok. Hmm. (T slår mig lite bara jag nämner the Facer och går sen ut i vardagsrummet och lyssnar på Kings of Convenience och Badly Drawn Boy för att manifestera sin korrekta smak. Moahaha.) the city night is over me, claimin’ her existence Han i orange var vid tidpunkten bäst klädd i Sverige. Jag undrar vad han gör nu. 01:36 I min inbox: Hej! Jag skickar boken på måndag. Hälsningar Ove Jönsson, Ariadne antikvariat Bok: Larsson Stig Avklädda på ett fält Bonniers 2000. Originalupplagan. 173 sidor. Förlagets pappband med skyddsomslag. 60kr ——————————————- Nu kommer det bara ramla in bra böcker hela veckan, liksom, Stig för 60 kronor, förlagsny, det gör mig glad. Äntligen får jag äga den fantastiska teorin om att det går att sortera in all världens kvinnor i Twin Peaks-tjejer och Baywatch-tjejer. Bliss! 22:08 Jag vet att bilden där uppe inte funkar, ni får tänka er Poul Perris i orange tröja, jag bytte bild två gånger men eftersom alla the Facer-bilder på nätet har en förbannelse över sig funkade ingen av dem och jag orkar inte byta nu, det skulle tyda på ett skrämmande kontrollbehov och överdriven perfektionism rörande min skunkdagbok och nu ska jag vara lite whatever och inte bry mig. låt inte dom jävlarna ta dig [2004-06-06 13:23:30.0] 13:10 Jag blir så deprimerad av att läsa Sonic. Särskilt över insändarsidan där folk skriver typ ”Tack för att ni finns, ni är så bra!”. Det är alltid så hemskt när folk nöjer sig med saker, fast de skulle kunna få något bättre. Att veta en massa om musik och att kunna skriva om musik på ett intressant och underhållande sätt är två helt olika saker. Sonicredaktionen tar sig själva på mycket stort allvar. Sonicredaktionen ägnar hela sin ledare åt att dissa Natalia Kazmierska. Det är så hemskt alltsammans. 13:34 Jag läser Fredrik Strages Mikrofonkåt nu, och hans möte med Leila K är fantastiskt roligt. Fredrik Strage i mitt hjärta. Jag menar alltså inte att man måste vara rolig hela tiden. Men, precis som berörda personer gärna påpekar när det gäller utövandet av musik: Det räcker inte med att vara kompetent. 23:25 Jag lever på onyttiga grejer. Typ godis, pistagenötter och oliver. Mina nya svarta oliver är sjukt goda. Jag kommer bli rund som en boll. Det här oroar mig lite. [2004-06-05 00:14:13.0] 00:11 Googlism: (utvalda delar) therese is still sending miracles therese is a grass therese is the youngest doctor in the church vatican city therese is knocking on wood that she will remain unscathed therese is currently a freelance writer for many popular magazines like fitness and women’s world therese is able to socialize and participate in lots of stimulating and fun activities therese is the assistant principal therese is on a rotating schedule with other therese is full on the dates you try therese is a member of the alaska society of certified public accountants therese is unfazed and offers nothing but comfort therese is here therese is working better than ever in italy and in germany therese is eventually closed therese has been a dynamic force promoting women in the water industry therese is a completely professional film therese is known and loved around the world therese is 4″ tall and composed of resin therese is most important therese is a saint is because the church says so therese is located by the ocean therese is a beautiful and inspiring one therese is no shrinking violet therese is just as happy at home as she is in business therese is one of the few saints of whom we have photos therese is highlighted therese is consecrated as a church therese is here to learn basic firearms therese is not merely our little sister therese is a reminder to all of us who feel we can do nothing therese is unable to accept all families in a given category therese is referred to as the greatest saint of modern times therese is one of most astonishing figures of the 20th century whom we are still learning to understand therese is passionate in her concern for health care therese is a young girl who wants to be a stage decorator actually but working in a toy shop therese is also called the patron saint of florists due to her love of roses therese is helping me grow more devoted to jesus therese is a true champ therese is now sketching out plans for future blankets featuring sportsbugs therese is a member therese is the definition of a great modern teacher therese is summarized in her ”little way” philosohy of life therese is beautiful therese is awaiting further work inside the church and on the grounds therese is this young woman who marries an older man therese is a fulltime student at glasgow school of art therese is an extraordinary and gifted person therese is a must see OBS OBS OBS! Plantera blommorna! Odla min trädgård! Jag har mailat S. [2004-06-04 01:02:49.0] 00:56 Jag såg en fånig BBC-dokumentär om Botticellis Primavera och insåg att jag ända sedan jag första gången såg Cate Blanchett tänkt att hon liknar någon och att det är Flora i Primavera, vilken fantastisk insikt. Vilken komplett ointressant grej för någon annan. Det blev prerafaeliter också. Jag blir alldeles exalterad när det blir prerafaeliter. Dante Gabriel i mitt hjärta. Jag är utsvulten på bra måleri, jag vill se klassiskt måleri. Nån som är på till Florens? Det här är en grymt snygg tjej. Jag måste gå och bläddra i Janson nu. Jag är så fruktansvärt ointresserad av ung samtida konst men bra klassiskt måleri gör mig alldeles sjuk i huvudet av glädje. Uccello! Brueghel! Och Caravaggio! Caravaggios Bacchus måste vara den mest homosexuella målning som existerar. Caravaggio rocks. Bla bla bla. Jag ville bli guide ett tag, fatta vad jag skulle tråka ut folk. 02:05 En massa läsning för en regnig dag. 23:13 Jag har gjort världens bästa pasta pesto, kanske den bästa i världen någonsin, och det var så gott och nu äter jag jättebra pistagenötter, mycket bättre än de i lösvikt från Matkassen för de är alltid lite beska och de här är milda och sjukt lättätna och god mat gör mig så himla glad. Jag oroar mig för att jag kommer titulera mig livsnjutare när jag blir medelålders, och flytta till en liten Italiensk by och bli tjock och lätt alkoholiserad. [2004-06-03 00:44:10.0] 00:36 Okej, nån snodde Michael Strunges Popsange framför näsan på mig när den låg ute på Tradera nyligen, men nu hittade jag Marguerite Duras Hiroshima min älskade på antikvariat.net (bliss!) och nu är den beställd, nu kan ingen sno den, nu äntligen ska den bli min! tillbaka [2004-06-02 00:53:23.0] 00:49 Nu är jag i Sverige igen och förutom lätt dövhet från flyget är allt strålande, jag orkar inte skriva nåt nu och sen ska jag inte plåga nån med för mycket prat om Bulgarien för folks prat om resor är verkligen trist, men nåt måste jag ju skriva. För övrigt är jag ackrediterad till Hultsfred. Tjoho! Och nu har jag så satans mycket sprit att det också lär bli en billig historia. 16:31 Okej, lite utvärdering: Sunny Beach byggdes som utopisk semesterort under kommunisttiden (tänk Shell Beach i Dark City om nu nån mer än jag sett den) och har expoloderat som turistställe de senaste åren. Under vintern byggdes 25 nya hotell och mer än halva stan är under konstruktion, det byggs nytt, byggs till och renoveras vart man än går. Det bidrar naturligtvis till att det är rätt fult – hela stället ser bombat ut, och det som faktiskt är färdigbyggt är i klassiskt tacky semestrerortsstil. Man kan sola och bada vid Svarta Havet (om man gillar att bada i 17-gradigt vatten). Mest av allt kan man äta och dricka sjukt billigt. Hel middag med varmrätt, efterätt och alkohol för två personer för under 200:-, drinkar för tolv och femtio, ett glas vin till maten sju kronor. Man äter och dricker en del. Det är fullt med svenskar överallt, inkastarna skriker ”Tjena!” och ett av discona heter Bromma. Roligast hade jag på ett svenneställe med två-för-en på drinkarna hela nätterna, där DJ:n spelade ”Hej Monica” alldeles för många gånger. Jag läste Ett öga rött och Rules of attraction och gillade ingen av dem. Jag hade ett hårspänne med en vit blomma i håret. Jag åt tre olika bulgariska grytor, väldigt mycket bulgarisk sallad och drack bulgariskt kaffe. Bulgariska viner är oftast för söta och rätt äckliga. Alla bulgariskor har slingor i håret och skomodet är under all kritik. Jag ångrar lite att jag inte köpte en fejkad Dior-solhatt. Det finns bara pyttesmå mataffärer där det varken säljs bröd, frukt & grönt eller något annat av socialstyrelsen rekommenderat, men däremot utmärkt vit choklad och vodka som kostar 45 kronor för en halvliter. Jag vet inte om jag kan rekommendera någon att åka till Sunny Beach, iallafall ingen med god smak, men det var ändå en strålande semester. Och det får nog bli allt. 19:31 Eh, prenumererar jag på Stick nu eller? Jag har inget minne alls av att ha beställt nån prenumeration men nu har de skickat en tidning till mig. Jag mailade dem om att jag ville köpa första numret, men en prenumeration? Vad betalade jag för den? Jag gillar ju inte ens Stick längre. Stick borde utveckla någon form av självkritik. 23:26 Min hobby i sommar ska bli att smygröka på uteplatsen. Jag satt på uteplatsen idag när det regnade, på min matta invid väggen och det var så mysigt, jag måste bara så mina blomfrön nån gång, med lite tur blommar de, eh, i slutet av augusti eller nåt. [2004-05-24 23:48:10.0] 23:43 Okej, nu är jag igång igen, men alltså; på DNs personliga sida idag är det ett porträtt av nån tjej som är med i Debut 2004 och vars pappa är skådespelaren Per Myrberg. ”Pappa brukade ta med mig till Dramaten när jag var liten. Där fanns dörrar som ledde rakt ut i evigheten” eller nåt, och uppvuxen i Stockholms innerstad och omgiven av Botticelli-tavlor som inspirerat henne till den diktsvit som finns med i antologin. Jo tjena. Hon är lika gammal som jag och det är det absolut enda vi har gemensamt. Såna som hon skrämmer mig. Mest för att det är alldeles för accepterat att vara som hon. Varför är det ingen som ifrågasätter alla jävla kulturarbetarbarn som fått allt serverat på silverfat? (obs, jag menar nu alltså inte att DN borde göra det, DN är kanske inte rätt forum för ifrågasättande av kulturarbetarbarn.) Vissa av oss växte upp utan föräldrar anställda på Dramaten. Vi lånade alldeles för tjocka böcker när vi var i en känslig ålder och låg hela sommarlov och bläddrade i vackert illustrerade litteraturhistoriska verk och tänkte att Christopher Marlowe var rätt het och det var så det gick till, vi fick jobba lite, det fanns bara Sidney Sheldon och Nordisk Flora i våra föräldrars bokhyllor och ingen klassisk konst alls i vardagsrummet. Och jag gnäller inte, det var världens bästa uppväxt, jag tycker bara att det är jävligt skumt att det inte påpekas oftare och tydligare att folk har kända föräldrar och att inte alla som slog sig fram på egen hand får lite mer cred för det. Annars har nog allt fixat sig, och om inget hemskt oväntat inträffar är jag i Bulgarien såhär dags imorgon och sen hörs vi inte på en vecka för jag misstänker att Bulgarien inte är världens mest uppkopplade land. Hejdå dagboken. Puss! rätt het. [2004-05-23 14:14:29.0] 14:08 Åååh jag blir galen, nu har jag precis upptäckt att Bulgarien inte anser att Ts pass är giltigt eftersom det måste tydligen gälla 6 månander efter hemresedatum och det gör inte hans. Kul, vi åker liksom om nästan exakt 48 timmar så nu får det bli blixtvisit hos polisen imorgon för att få ett provisoriskt pass, vad bra liksom, när vi ändå inte hade nåt annat att fixa imorgon, tur att vi håller oss sysselsatta. Och T har jobbat natt och sover nu och jag vill väcka honom och skrika HALLÅ; DU MÅSTE FIXA ETT NYTT PASS!, jag klarar inte av att bära denna vetskap själv. Tack gud för skunkdagboken. 23:42 Åh okej, ringa Bulgariska ambassaden, för kontrollera att landet du ska resa till accepterar provisoriska svenska pass och det är stängt överallt för det är jävla söndag och det har blivit svårare att få provisoriska pass, åh så jävla kul det känns med semester nu då, varför varför kan saker aldrig bara funka, utan en massa besvär och ångest?, just nu känns semester precis lika kul som Hultsfred, dvs inte ett jävla dugg, bara ångest och oro, kan inte allt få kännas pepp och kul för en gångs skull, bara för en gångs skull liksom, snälla? there’s always more than one way to have fun! [2004-05-22 22:33:19.0] 22:26 Det är så kallt här att jag måste dricka vin för att bli varm vilket kommer leda till alkoholism – knarkare hora dö ni vet, den här lägenheten blir min undergång. Förresten: I charm you and tell you of the boys I hate All the girls I hate All the words I hate The clothes I hate How I’ll never be anything I hate är den mest sympatisk låttext jag hört på evigheter. I thought I’d never. Och sångaren i Franz Ferdinand är hot! [2004-05-21 17:46:02.0] 17:40 Det enda verkligt oväntade skulle vara ungefär det här: Morrissey ”You are the quarry” (Attack/BMG) Hej. Vi tror att allt redan sagt om den här skivan. Vi tror att ni är trötta i ögonen av allt ni redan läst om den. Därför väljer vi att inte skriva något. Vi föreslår att ni lyssnar på skivan istället, och vill ni nödvändigtvis läsa något om den innan ni gör det rekommenderar vi någon annan tidning. För övrigt har jag varit och provat bikini och det var så otäckt, jag vill inte visa så mycket av min kropp för okända människor, vem hittade på det egentligen? Varför kan det inte vara som på trettiotalet när såväl män som kvinnor hade såna där randiga baddräkter som bara visade lite ben och armarna? Jag kommer vägra, jag kommer ha på mig mest kläder i hela Bulgarien. 21:10 Det är så satans kallt. Hallå, sommar? Jag måste koppla in min stereo så man kan göra blandband. Jag måste växla pengar. Och köpa kassettband. Tell the world med Pandora är kvällens låt. rien de rien [2004-05-20 00:16:18.0] 21:49 Jag skulle skriva nåt mer om grejer jag är trött på, men jag la ner det. Jag kommer bli gammal och bitter, äldre och bittrare menar jag, jag kommer bli världsfrånvänd och konstig, som tanten jag ringde till och frågade nåt om vad hon tyckte om skolan, varpå hon sa ”Ja, ungdomarna nu för tiden vill ju bara dö, de vill ju ta livet av sig allihop!”, precis sådär kommer jag bli, och tycka att allt är irriterande och obegripligt. Skunk-history med mig själv: Salome 2003-11-04 01:02 och som kan stava till ”belästa”…. Nu ska jag nog baka en chokladkaka. Kakmix rocks! 00:15 Carrie!, jag sa det ju, jag visste att det skulle bli sådär. Precis sådär. Om jag hade haft minsta class skulle jag börjat röka i Paris, dammit, det hade ju varit det perfekta tidsfördrivet. Inte ens på caféerna rökte jag. Och gud som jag kände igen mig i scenen när de franska vännerna kommer och han blir glad, på riktigt glad, för det är någon han inte träffat på länge och allt man kan tänka är Låt mig slippa den jävla franskan, kan de snälla gå så vi kan prata svenska igen och så sitter man där och känner sig mer utanför än man någonsin gjort förut. I Paris tycker dessutom ingen att man är exotisk eller intressant om man inte talar franska, bara obildad. Och han är upptagen och om han inte är det känner man sig lite skydlig för att man uppehåller honom från det han borde göra, för han har ju viktiga saker att göra, och för att man håller honom från alla de som pratar franska som han borde umgås med nu när han är i Paris, för hur mycket man än försöker är alltid Paris hans stad mer än min. Fast sen slutade ju allt lyckligt. Jag är känslomässigt utmattad efter mina favoritseriers slut. T är hos sin pappa för han mår inte bra igen och det är jättejobbigt, för alla, och för T som måste oroa sig. Det är synd om T och jag saknar honom fast han bara är sådär trehundra meter härifrån. Det känns väldigt långt. Jag ska sova med tygdjur i natt. Och fundera på vad jag borde spela in för musik på blandband till Bulgarien. T och jag ska göra blandband ihop och han har lovat att inte dissa mina låtar. T kommer att spela in Prince. Det är för mycket Prince i den här lägenheten. För övrigt är jag jävligt trött på att allt tydligen måste analyseras. Detta ligger inte för mig. Jag anser dessutom inte att man måste kunna benämna de exakta kvalitéer (eller brist på dessa) man uppskattar/inte uppskattar med ett konstnärligt uttryck för att tillåtas uppskatta det. Eller, inte uppskatta det. När man sitter runt bordet på sin folkhögskola och kulturarbetarbarnen till klasskamrater glatt mal på i en halvtimme med sidospår som är helt jävla osannolika känner man sig ändå dum i huvudet för att man inte kan göra det själv, för att det alltid är så att den som pratar mest vinner. Dessa jävla ord. Jag läser om Morvern Callar nu och ser helt nya kvalitéer i den men jag vägrar nu av princip uttala mig om dem, tillåter mig själv att inte formulera dem. Det är en text som påverkar mig och anledningarna till att jag påverkas låter sig inte benämnas och jag tänker inte försöka. Jag måste inte. Man måste inte. Hejdå. [2004-05-19 00:03:46.0] 00:02 utmärkt musik just nu. a little taste of champagne [2004-05-17 17:47:19.0] 17:38 Satan vad jag kommer att sakna Top Model när det tar slut på onsdag. Jag såg äntligen förra veckans avsnitt på video igår och det är så bra. Åh. Förresten tycker jag att Sex and the City suger nu och Carrie gör fel när hon ger upp hela sitt liv och drar till Paris med en konstnär. I’ve been there, jag hade i och för sig inte mycket till liv att ge upp men det blir vardag där också, fortare än man tror, och man bara sover och rätt många av dagarna vill man inte ens sitta själv på ett café för man orkar inte tvätta håret. Några månader kanske men för guds skull, behåll jobbet och lägenheten! Jag känner mig djupt engagerad i det här också. Ehrmm. Jag har köpt Sara Villius Battle på Obras utförsäljning så den kostade bara 99 kronor. Utmärkt. Texten om en tjej som ringer till en böglinje är hur bra som helst. Jag har suttit i solen. En liten katt gick förbi på altanräcket. Fun Light Ice Tea Peach är världens bästa grej. Snart ska jag gå till Matkassen och försöka köpa nån slags middag. Hejdå. 18:50 709 ord idag. Av extremt dålig kvalitet, men ändå. 23:46 så här vill jag se ut på min semester. [2004-05-16 20:35:29.0] 20:28 Min familj har varit här och åkt igen. Därav dagboksfrånvaro och brist på svar på mess. De åkte på förmiddagen och jag har mest sovit sen dess, helt däckad av att varit igång hela dagarna och gått och inte sovit så mycket på nätterna. Fast det var nice och det blev sälmatning, fatta. T och jag åker till Bulgarien om nio dagar och jag har shoppat lite inför det; klänning, kjol, flip-flops och en fånig grön solhatt. Jag känner mig exalterad. Det kommer vara jättebilligt i Bulgarien så man kan gå ut och äta hur mycket som helst, och, naturligtvis, dricka hur mycket som helst. Nu blir det soppa och videomys. Hejdå. some velvet morning [2004-05-13 08:30:55.0] 08:22 Jag har varit vaken snart en timme nu. Fatta. Jag minns inte när det hände senast. Jag tvättar. Jag hade tänkt gå och lägga mig igen efter att ha knölat in tvätten men nu blev jag pigg. Det är sjukt fint väder ute. Jag ska sova sen istället. Nu dricker jag väldigt starkt kaffe. schema för dagen: 08:00-11:30 Tvättstuga 11:30-12:00 Planlöst häng i väntan på att T ska vakna 12:00-14:00 (cirka) Sova middag – jag sov sådär tre timmar i natt. 14:00-15:00 Diskande 15:00-15:30 Gå till Matkassen och köpa glödlampor, champinjoner och Fun light. 15:30-16:30 Städa det sista, dammsuga. 16:30-18:30 Förhoppningsvis tid för rast, duschning, eventull sömn eller gårdagens avsnitt av Top Model 18:30-19:00 Påbörjande av den utsökta pastarätten 19:30-> (cirka) Min familj anländer. De har med sig tusen väskor och påsar som tar upp halva lägenheten. Jag gör färdigt maten och vi äter. Sedan är jag ganska ledig. Tjoho! 09:31 Nu har jag hängt runt för mycket bland bloggar och dagböcker igen, det gör mig bara irriterad. Irriterande nu: det oerhörda droppandet av namn i förbifarten. ”Och sen kom M och N och vi lagade mat och sen hade vi picninc med O och P och imorgon kommer Q hit med R och vi ska ut och supa med S och T”, jaha så ni har vänner, skryt då. Önskelista: Jag orkade inte hitta fler bilder, men jag kan tillägga följande: Snygga svarta ballerinaskor (det finns rätt mycket fula), ett par guldskor till party, jeans, en rosa tröja, en sminkväska + utrustning till solsemester (solkrämer och grejer, flip-flops, bikini (fasa!), lättlästa pocketböcker och kanske en färgglad liten klänning). Jag har sådär trehundra kronor att spendera på detta. [2004-05-12 02:02:34.0] 01:52 Oh, jag har fått mail från popflickan i USA vars fotodagbok jag är besatt av. Jag skrev ett pinsamt fanmail till henne och nu har hon svarat. Hon är sexton år och tar jättevackra bilder. Vi ska bli mailvänner nu. Jag har jobbat och gjort intervjuer med personer som har investeringar på mer än 4,5 miljoner kronor. Jag har lyssnat på Sophie Rimheden. T spelar My Favorite nu. Jag har skrivit kanske 700 ord idag. Det är inte tusen men det är fan så många fler än inga. Imorgon ska jag städa. Hejdå. En pytteliten Sophie Rimheden [2004-05-10 14:02:54.0] 13:56 Varmt ute idag också, fast det ska bli regn ikväll, jag vet inte vad jag ska ha på mig. Jag har varit på Matkassen och handlat polskt koffeinfritt te. De hade så mycket grönsaker, pyttesmå paprikor i alla möjliga färger, och flera sorters meloner, och färska mandlar som jag aldrig sett förut, de var små och gröna och påminde om fikon. Nice. Jag ska till jobbet nu. Det är jättekul på mitt jobb. Vad kul det ska bli att jobba. 23:37 Det bråkas i DN om huruvida det här är på riktigt eller ej. Det spelar inte så stor roll, det är hemskt fascinerande. [2004-05-07 22:14:15.0] 22:05 Fatta att det är 24 grader på dagarna. Det är galet. Jag var i stan och panikköpte två tröjor eftersom jag sköt fram tvättiden nästan en vecka. H&M har gjort kjolar av ett tyg som är en alldeles uppenbar kopia av Josef Frank och det är hur roligt som helst att de expolaterar den stilmedvetena medelklassens favorittygdesigner, särskilt när kjolarna kostar 98:- och originaltygerna 1200 kr metern. Haha! Josef Frank är en tönt. Jag får ont i fötterna av kinaskorna, annars är allt bra. Om det är fint väder imorgon måste jag bli full, gärna utomhus. Hejdå. 22:14 Jag råkade kolla på SVT 24 Nöje igår, och det var en intervju med nån singer-songwriterkille från Malmö och de var hemma i hans lägenhet och filmade honom och han hade en inramad affisch för en Arne Jacobsen-utställning ovanför sitt stora piano och hela inredningen bara skrek god medelklassmak och det var så obehagligt. T har köpt en Sophie Rimheden-ep till mig och jag har fått ett jättebra blandband av M och jag läser Sara Villius och tänker att Sara Villius inte alls är dålig, på sina ställen är Sara Villius riktigt bra. Glöm allt ont jag sagt om henne. [2004-05-05 12:06:54.0] 11:57 Jag stör mig på att när man uppdaterar sin dagbok under en dag här på Skunk hamnar det senaste inlägget nederst. Det trotsar ju all logik. Det senast skrivna borde alltid ligga överst. Jag tror att jag från och med nu ska göra mig besväret att flytta det där automatiskt genererade klockslaget till sidans topp istället. Detta är naturligtvis bara ett problem om man tillbringar för mycket tid på Skunk och för lite i verkligheten. Jag stör mig på grejer. Jag satt och läste Flickan och skulden under datastoppet på jobbet igår och tänkte att det här är helt sjukt och går det verkligen till såhär, och så kom jag hem och satte på nyheterna och såg att det visst går till så. Kul värld det här. Saker och ting är i allmänhet lite skumma nu och det stör mig också, och jag ska gå och fika med M nu (i sig inte det minsta störande) och jag har inga kläder, jag har verkligen inga kläder, och de kläder jag trodde att jag hade gör att jag ser ut som fjorton år. Bla bla bla. Saker som inte stör mig är brev från H med vackra bilder och T som städar hela lägenheten. Och DN började komma idag igen! Bliss! [2004-05-04 01:59:56.0] 01:57 Jag var inne på Lunarstorm och kollade vad som låg och skräpade i mitt galleri och så hittade jag en bild jag inte sett på flera år. Jag kommer ihåg att jag tog den på mig själv i badrummet i Norrköping och att B hade sminkat mig tidigare på kvällen. Detta var när B var goth, därav allt det svarta. Jag ser rätt otäck ut, men min mun är het! 22:18 Åååh, jävla skitdag. Alla datorer på mitt jobb hade fått virus och var utslagna och jag fick aldrig gå hem, jag höll på att börja skrika och riva sönder saker. Efter 3 timmar och 45 minuter i dåligt upplyst lunchrum utan fönster och med extremt dålig luft + alldeles för många koppar kaffe är man rätt mör. När det var ent imme kvar att jobba hade de fixat en dator åt mig. Tack så jävla mycket. Ett anständigt företag skulle skickat hem sina anställda efter halva arbetstiden eller nåt, men nääää. Och på vägen hem satte sig en tjej bredvid mig och frågade om jag möjligtvis hade en telefon hon kunde få låna bara pyttelite, och så ringer hon TVÅ SAMTAL och pratar FLERA MINUTER och erbjuder sig inte att betala eller nånting och jag hade 112 kronor på min mobil i eftermiddags och nu har jag 86. TACK SÅ JÄVLA MYCKET FÖR DET. Och T får ackreditering utan att ansöka, medan jag måste fylla i formulär på hemsidan och leva i ovisshet fram till den 28:e maj. Tack för det. Och fika med min grupp från svenskan var ingen höjdare direkt. Det blev väldigt uppenbart att jag inte läser svenska längre. De pratade lite om perfekt particip. Jag har inte en jävla aning om vad perfekt particip är. De var peppa på att åka till Norge och plugga norska i sommar, det ska de göra alla tre. ”Vad synd att inte du kan följa med, Therese!”. Ja väldigt. Jag vill inte åka till Norge. Jag vill åka till Hultsfred och jag vill ha ett annat jobb. Nu. Tack. [2004-05-03 00:00:16.0] 23:53 Jag var ute på nån konstig klubb igår som skulle spela ”bara bra musik – inga speciella genrer, bara bra musik” och så var det skum synth och alla var över 30 fast det var från 18. Oerhört märkligt. De spelade Lightning Seeds när vi kom och jag blev jätteglad, men sen kom nåt deprimerande band och spelade i evigheter, och sen bytte de dj. Typiskt. Jag var hur som helst perfekt berusad och glad och snygg och det var vår och alldeles varmt ute, jag tog av mig jackan för att T och jag skulle kunna sitta på den i en park på vägen hem och man kunde sitta i bara tshirt mitt i natten och det var så fantastiskt mysigt. Jag har jobbat idag och det var hemskt, och dessutom har mina försök att minska i omfång sabbat min mage helt och hållet. Överdriven konsumtion av Dietorelle-godis är sådär fem stycken för sedan är man illa ute. Dammit. Jag är ledig imorgon och T och jag ska gå och ynka om ackrediteringarna och sen ska jag nog ta mig samman och diska och fixa lite här hemma så man vågar dra upp persiennerna. Jag snodde förresten blommande körsbärskvistar i natt, de står i en vas i fönstret och är det snyggaste jag har sett sen mina minipåskliljor innehade den titeln. Vår! Fatta! 03:18 Jag har sett om Girl, interrupted. Så oerhört irriterande att alla är så jävla snygga. Winona i randig tröja i filmens första halvtimme ser ut som hon klivit rakt ur À bout du souffle och Angelina är bara helt stunning. (hon var egentligen snyggare på en annan bild men den var för bred) 20:33 Åh, jag har diskat och lyssnat på Pulp. David’s last summer tog mig direkt tillbaka till gymnasiet och eftermiddagar efter skolan och brev från min engelske brevvän Andy. Jag svarade på hans brevvänsannons i Select. När alla andra var lad, into Oasis, typ, var han shy boy, 22, into Suede, Pulp and poetry, han var perfekt. Britpop för mig hadlade aldrig om Oasis och Blur, bara om Suede och Pulp. Andy skrev poesi och hade Dylan Thomas som idol. Breven var alltid omsorgsfullt skrivna på maskin eftersom Andy sade sig hata sin handstil, men adressen var alltid för hand och skriven med bläck (bläck alltså, inte kulspetspenna). Andy skrev att jag var vacker och att jag verkade tycka om livet mycket mer än vad han gjorde. Jag undrar verkligen vad Andy gör nu. Han var verkligen seriös med sin poesi, jag tror att han gick i skolan, men jag är säker på att han tillbringade större delen av sin tid i sitt rum på övervåningen i sina föräldrars röda tegelhus med skrivmaskinen framför sig, stirrade ut genom fönstret. swaying slightly, drunk on the sun, I suppose you are useless darling, I am Catherine Deneuve [2004-04-30 19:55:32.0] 19:39 Jag försöker formulera mina åsikter om Jay-Jay Johanson. Jag kan inte riktigt motivera varför jag tycker att han är sympatisk fast, och kanske till och med just för att låtarna från hans första album är rätt pinsamma. Någon måste ta Jay-Jay i försvar och det är jag som måste göra det. Jag har varit och fikat med B från svenskan och det var jättebra och så fint väder, försommar nästan, definitivt en dag gjord för picnicande. Vi satt lite på gräs (det finns gräs igen! man kan sitta på det!) och hade vi haft nån slags muggar kunde vi druckit vin, men nu fick vi nöja oss med att tänka på hur bra det hade varit att göra det. Jag är varm om kinderna nu så jag antar att jag blivit pyttelite solbränd. Nice. Ut med T och C nånstans imorgon, det blir bra. Idag blir det valborgsbojkott. Hejdå. öh, fetto! 22:44 Men ÅÅÅÅÅH JÄVLA SKITTIDNING, nu får de inte så många ackrediteringar som de trodde så nu måste man ANSÖKA PÅ EGEN HAND och MEDDELA VAD MAN KOMMER ATT GÖRA FÖR INTERVJUER. Hallå, vad hände med förtjäna sin biljett genom att stå och vara representativ och eventuellt bli nerslagen av Daniel Bellqvist i tältet? Vem skulle jag intervjua?, jag vill inte göra intervjuer, jag vill glida omkring och vara full. Där rök min chans att för en gångs skull få vara lite tuff, FUCK FUCK FUCK! Det är Twin Peaks-kväll iallafall. Alltid något. [2004-04-29 22:01:39.0] 21:48 Jag köpte Premier-cola light på Willys idag, det var jättelänge sen. Det är en fantastisk lightcola, och den är jättebillig. Bless Willys! Jag tror jag ska köpa sex flaskor i en inplastad förpackning med handtag på, det verkar så roligt. För övrigt tycker jag att det borde vara mer med litteratur som det är med musik på nätet; att man kunde lägga upp lite texter nånstans och så skulle folk ladda hem dem och läsa dem och gilla dem så mycket att folk började prata om dem överallt, och sen skulle man bli utgiven på förlag. Varför är det inte så? Jag får en känsla av att oerhört få människor i förlagsbranchen hänger runt på nätet och letar nya förmågor. Förresten känns ballerinaskor så satans uttjatat nu, och det har inte ens hunnit bli temperatur för att verkligen använda dem. Jag undrar vad jag ska ha på fötterna i sommar. Och på reten av kroppen. Dagens man. your sister she’s an eighties fan, that’s alright, [2004-04-27 01:12:46.0] I’ve told you so is mine. 01:05 Jag skulle köpa en trevlig pocketbok att läsa på jobbet idag, men det fanns inga. Det fanns bara otrevliga pocketböcker. Det fanns ingenting som inte var topplistepocketböcker. Det fanns ett café där man kunde sitta och bläddra i Ett öga rött och dricka cocoslatte. Det fanns jättemånga Ett öga rött men ingen Siri Huvstedt. Jag ville ha Sylvia Plath men hon var för dyr, jag ville ha Kristina Sandbergs Ta itu som ska ha kommit i pocket nu, men den fanns inte. Ta itu är hemsk snygg när den är inbunden, och Mats Kempes nya roman är ännu snyggare. Fatta vilket par de är. Fatta att de båda två har skrivit alldeles nya romaner som fått jättebra kritik och omslag av Lotta Kühlhorn. Och fatta vad lite poesi det finns i en normal svensk bokhandel, kanske trettio titlar, max. Pinigt. Jag jobbade idag, jag var ute och åt med T sen; ett omedvetet firande av min namnsdag (vi insåg inte att jag hade namnsdag förrän efter restaurangbesöket) och det var gott och trevligt och alla fruktträd blommar nu, det är så fint, verkligen jättefint. 01:17 Alltså, på engelska Vem vill bli miljonär är frågan på en halv miljon pund-nivån Vilken europeisk storstad har planerats av Baron Haussmann?, jag skulle fått en halv miljon pund, fatta! Det är Paris alltså. Den del av Paris som ritats av Haussmann; operan i centrum. 01:33 Okej, idag är Eighties fan med Camera Obscura grejen. they say your life will be the death of you tell me, do you wash your hair in honey dew? and long for all them to fall in love with you? but they never do [2004-04-26 01:40:35.0] 01:39 Jag är tjock och mitt nya te luktar terpentin. Kul. 13:50 Okej, om jag går hemifrån kvart i två, då hinner jag, då blir det bra. Notera klockslaget ovan. Inse att jag är en värdelös slacker som aldrig får nånting gjort. Till och med att släpa mig till min favoritaffär innan jobbet är för krävande för mig. Ååååh, detta liv behöver kvalitet. Dagar med enbart arbete gör mig deprimerad. De flesta människor hinner uträtta något innan 16:00. Jag läste Kompott igår och tänkte att jag kanske inte skriver bättre än de flesta som medverkar i den, men roligare, intressantare, mer tilltalande för människor som är som jag och tycker att det känns sådär med sega noveller om deprimerade mellanstadieflickor. Alltså. Någon mer än jag borde finna nåt slags intresse för åtminstone en del av mina texter. Fast tyvärr känns det tveksamt om någon av dem är involverad i utgivandet av litteratur. (-Therese, kom igen!, någon på Bonniers ville ge ut Cigarett. -Eh, ja, det är klart…fast det var ju rätt länge sen, det var när folk faktiskt skrev så, och färre hade gått på skrivarskola och bla bla bla. -Ja, men ändå. -Ja. Okej.) [2004-04-23 00:21:29.0] 00:07 Ja men alltså. Jag har mer gemensamt med Per Hagman än med självgoda medelklasskrivarskoleelever. Från och med nu ska jag aldrig mer skämmas över att gilla Per Hagman. Per Hagman gillar städer och kommersiell musik. Scen från Nordiska i Kungälv: N: -Therese, varför handlar allt du skriver om städer? Du är ju uppvuxen mitt i skogen… N skrev om människor på den norrländska landsbygden. N var fin och på riktigt och jag vill absolut inte säga något elakt om N eftersom hon trots allt var den jag hade mest gemensamt med, men ändå. Men ändå dessa människor på den norrländska landsbygden. Men ändå denna uppskattning av texter om människor på den norrländska landsbygden av övriga klasskamrater. Jag försöker dra mig till minnes var samtliga texter jag lämnade in utspelade sig: i en lägenhet (underförstått i en storstad) i en lägenhet i en ny stad (underförstått Göteborg) i en stad (underförstått Göteborg) i en båt (helt främmande miljö för huvudpersonen eftersom hon är från stan) i en lägenhet i en storstad (underförstått Stockholm) i en busshållplats i väntan på bussen in till stan på en balkong i en lägenhet i en stad i en lägenhet i en stad i Paris Jag ser ett mönster här. 01:16 Jag har så ont i magen nu. [2004-04-22 18:44:50.0] 18:41 Tack för din ansökan men tjänsten är tyvärr redan tillsatt. Jag måste söka mer jobb. Jag har ont i magen nu, jag orkar inte skriva ett käckt brev, jag får vakna tidigt imorgon och göra det. Jag har deklarerat nu iallafall. Jag måste göra blandskivor men nu har det ju blivit sol och vår och blad på träden och allt jag ville spela in förut känns bara sunkigt. Som min garderob ungefär. Jag måste komma på ny musik, och så måste jag köpa ett par fina strumpor att ha i mina vårskor. because you dance to disco and you don’t like rock [2004-04-20 01:19:14.0] 01:05 Jag och T har ledig-dag-hängt idag. Jättebra. Först hängde vi rätt länge på Emmaus och jag tvångsköpte en skjorta åt T. Sen hängde vi på café. Och sen hängde vi på Biljardpalatset och spelade biljard med M & J. Jag är ganska värdelös på biljard men jag skulle nog kunna bli bättre om jag övade. Sedan hängde vi oplanerat länge i spårvagnen eftersom det var broöppning på hemvägen, och sedan blev det fel på bron så den inte gick att stänga. Vi satt där i evigheter innan vi gav upp och gick hela vägen över bron tillbaka till Nordstan, det var mycket spännande, lite som en katastrofsituation; bussar backade och vände på bron och folk lämnade alla spårvagnar som stod där på rad. Det är fascinerande att bo på en ö. Nu lyssnar jag på Pet Shop Boys och äter överblivet påskgodis. Det är nästan bara äckligt godis kvar nu. Jag borde sova. Jag borde fixa min deklaration och minska mitt sockerintag. Jag är inte till nytta för någon just nu, allra minst mig själv. schyssta strutar. 01:20 I get along med Pet Shop Boys måste vara den vackraste videon någonsin. Natalia Vodianova är osannolikt snygg och den blonde pojken som springer under blommande körsbärsträd i början är så vacker att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Tadzio-pojkar är de finaste. Det är en Tadzio-pojke på omslaget till nya Bon. Hela det här modereportaget var förresten hemskt tjusigt. cigarette, a cup of tea, a bun… [2004-04-19 01:05:46.0] 00:49 Jag jobbade jättebra idag. Jag ringde folk och frågade om de hade hört talas om yoghurt. Det hade alla. Väldigt meningsfullt. Imorgon ska jag vara en tuff tjej som spelar biljard och om jag drack öl skulle jag såklart göra det, fast nu får jag dricka nåt töntigt. Och jag kommer inte vara tuff när jag spelar biljard även om jag gärna vill se det så i mitt huvud, det kommer bli som på gympan på högstadiet när jag missade alla passningar på wolleybollen eller när jag har försökt åka skidor/spela minigolf/bowla/vadsomhelst och alla hojtat ”Du måste böja på knäna!”, folk säger alltid åt mig att böja på knäna, jag är verkligen för stiff för att utöva sporter. Det ska hur som helst bli roligt med biljard, det kanske inte framgick. Jag var på bratklubb igår. Det var jätteotäckt. Alla beställde sju dyra drinkar och slängde fram guldkort och jag pep ”En kaktuscider!” och betalade med skrynkliga sedlar jag drog upp ur fickan. Och jag såg inte klok ut, jag hade håret uppsatt i bollar och var ful och alla tjejer…hmm, de var ju också fula i och för sig, men de följde ju ändå de på stället föreskrivna estetiska idealen. De drack champagne som stod i stora ishinkar och alla killar hade brathår. Det var så hemskt alltsammans. Jag lyssnar på Saint Etienne. Jag tycker att Action med Saint Etienne påminner om Genie in a bottle med Christina Aguilera. Jag får inte glömma att fixa min deklaration. snyggt omslag. 13:45 Nu lyssnar jag på Fancy Fashion. Det var evigheter sedan. Jag skulle vilja spela Fancy Fashion om jag får spela skivor vid något mer tillfälle i livet, men jag är rädd att det är för dålig ljudkvalité på skivan för att det ska låta bra. Dessutom skulle jag ju få droga T för att kunna genomföra det. Men tänk om någon skulle bli glad, tänk om det skulle finnas nån som gillade Fancy Fashion som kom och sa ”Åh, du spelar Fancy Fashion!”, vad bra det skulle vara. Bilden krånglar, den finns här. Jag kör bildtexten ändå: Oh you taste like wine he says 13:56 Kolla, fanmail: Irani_bitch 2004-04-19 00:52 hejhej har du bott i norrköping förrut??jag kännnnner igen dig sååå väl vet inte vartifrån Irani_bitch 2004-04-19 01:14 jag bor oxå i norrköping o jag sett dig jätte många gg pås tan o jag hara lltid tyckt att du hade så fint hår ,,men jag vet inte ifall du klippte dig kort nån gg oxå :) hur som helst ha det bra :) (en misstanke om att jag blivit ihopblandad med min syster angående det där med att klippa håret kort infinner sig, men jag blir glad ändå, folk känner igen mig!) [2004-04-17 15:02:06.0] 14:57 Jag är inte i Slottsskogen, det var inte sol förut. Nu är det i och för sig sol men nu är sälmatningen över. Jag får skjuta upp det där till nästa vecka. NÄSTA VECKA BLIR DET SÄLMATNING. Jag ska gå till en Ica i ghettot istället. Det blir nästan som en utflykt. Presentkort är så bra, nu är det bara att gå dit och plocka ut mat för 250 kronor och det blir ju jättemycket mat, så mycket handlar jag ju aldrig för (vilket jag antagligen borde istället för att springa till Matkassen och handla onödiga grejer varje dag, men det där med storhandling har aldrig känts som min grej). Nu måste jag bara sminka mig och ta på mig lämpliga ghettokläder. 18:33 Jaha, nu ska jag tydligen ut ikväll, nu måste jag verkligen se till att bli skitfull. wild mood swings [2004-04-16 00:32:33.0] 13:50 Äsch, nu kom verkligheten och slog till mig i huvudet, nu känns denna situation alldeles för bekant: Jag sitter och hänger vid datorn i väntan på att T ska bli färdig i badrummet nån gång så vi kan gå hemifrån samtidigt. Han kommer inte att bli färdig och jag kommer att gå till jobbet utan honom. Jag kommer att ha väntat i onödan och det kommer leda till att jag måste handla eftersom jag är ute i godast tid. Av mina planer på att åka till stan och göra något innan jobbet blir det inget. Jag kommer inte iväg. Att få med sig T är inte att tänka på eftersom han måste sova. Jag missar det fina vädret. Jag missar allting. Livet, typ. För att kompensera detta måste jag vara vaken sent på natten och så blir min dygnsrytm uppfuckad igen. Lägg till detta allmän ångest över framtid, utbildning, pengar, jobb etc etc etc och det är mina dagar i ett nötskal. Tjena. Detta är inte värdigt liv. Vafan. Jag får skärpa mig, jag måste lägga av med att sova bort alla dagar, måste lära mig att ignorera T och hans extrema sömnbehov, måste göra saker, börjar man jobba 16.00 kan man göra saker innan, man kan tex luncha med vänner som exempelvis studerar och har normala dygnsrytmer. Kan vi inte gå och fika lite, snälla? Jag vill åka och hänga lite i Slottsskogen imorgon, jag skriver det nu, IMORGON BLIR DET SLOTTSSKOGEN, om inte T orkar släpa sig upp åker jag dit själv, det finns djur att kolla på där och det är roligt med djur. värsta djuret. 22:55 Hej. Jag har humörsvängningar som heter duga. Det är iofs helt berättigat. När jag väl kom utanför dörren i eftermiddags blev jag skitglad för det var så fint väder, sen blev jag djupt deprimerad under de fem timmar jag arbetade för att sedan bli glad av att gå hem när himlen var ljus och gå och äta jättebra pasta och rödvin på trevlig restaurang. Nu har jag ätit ute två dagar i rad, är det tillåtet? Alla mina påskpengar är slut nu. Jag var tvungen att köpa ett satans månadskort. Det är det värsta jag vet, verkligen det värsta jag vet. Det var så fint med den där femhundringen i plånboken. Jag vill köpa turkosa ballerinaskor. Det är antagligen fullkomligt idiotiskt att köpa dyra turkosa skor. Hur länge kommer jag tycka det är kul med turkosa skor liksom. Jag köpte ett par sulor (första gången i mitt liv jag köpt sulor) till mina för stora svarta lackskor, och även om sulorna var storleken mindre än skorna var de alldeles för stora. Skumt. Kan man skära lite som man vill i korksulor? Med sin roliga lilla skalpell? Man lär väl knappast få lämna tillbaka sulor. Fatta vad mycket band jag halvgärna vill se som kommer till Hultsfred. Det är helt sjukt. Märkligaste bandet måste ju vara Ash. Hallå Ash, hallå, nu? Skumt. Så länge Morrissey inte ställer in och Eskobar inte kommer lär det ju bli hur bra som helst. Bla bla bla. Bla bla. Jag har sökt Barn- och ungdomslitteratur, 10 p, halvfart, kvällstid. Gissa om jag kommer tycka illa om människorna på den kursen. De kommer gilla barn. Eh, ja. Hejdå. 23:51 Historien om när jag tänkte ”Men…hallå!” senast om DN Kultur: Notis om hur en ekonomiprofessor under en föreläsning refererat till Kafka, varpå en student sagt ”Kafka, har de spelats på MTV?” Konstaterande att dagens ungdom är monumentalt obildade. Ny notis av någon som vill visa att hon hänger med och vill försvara dagens ungdom: Eleven som frågade om Kafka hade spelats på MTV var kanske inte helt ute och cyklade ändå, för det finns ju ett band som heter K’s Choice, döpta efter Processens Josef K, och de har ju faktiskt spelats på MTV. Mitt Men…hallå!: Det finns ju faktiskt ett band som heter Josef K. Hallå! Fast de har nog inte spelats på MTV. [2004-04-14 15:30:35.0] 15:17 Det är varmt ute. Jag har släpat min väska till bussen och från bussen till Bs lägenhet. Min väska väger hur mycket som helst. Den innehåller tre par skor, alldeles för många tröjor, jacka, påskägg, skivor, tre stora flaskor linsvätska, böcker och en liter vodka som mina vänliga föräldrar skänkt mig. Fatta vad tung den är. Nu ska vi gå och äta nånting. Jag ska köpa en svart vaxduksbok eftersom jag skrivit ut min förra. Det tog ett och ett halvt år = jag har inte skrivit särskilt mycket. Jag skrev lite på min gamla skrivmaskin igår, det var trevligt. Jag skriver jättesnabbt på skrivmaskiner. B sprayar håret. Jag äter marsipan. Nu lyssnar vi på Stockholm med Orup. Orup är veckans kille. Jag känner förresten rätt mycket för att flytta ut i en stuga på landet och hänga lite i naturen. Jag vill ha på mig fula kläder. Jag är trött på identitesskapande genom den exakt rätta nyansen grön ögonskugga och For promotional use only/får ej vidarespridas eller säljas, jag är trött på att försöka vara tuff. vi körde på en fågel och begravde den [2004-04-12 14:17:41.0] 14:01 Jag är ensam i Bs lägenhet. Jag ska gå och fika med E snart. Jag hungrar. Jag äter riskakor med gräddfil och löksmak. Man kan inte äta så många för då blir de äckliga. Jag har på mig en prickig scarf. Jag har verkligen inget vettigt att skriva. Jag hittade gamla texter på en diskett jag hade med mig till B, det var roligt. Mitt tredje romanprojekt tillexempel, som havererade efter endast 19 sidor (mitt längsta blev över 70 – med enkelt radavstånd!). Jag hade en väldigt tydlig bild av personerna och miljön och känslan, men som vanligt ingen handling. Det skulle vara sommar och extremt varmt på en gammal gård i Skåne, och hela tiden väldigt spänd stämning, både mellan personerna och i naturen (som innan ett åskväder) och mycket liknelser med växthus och grejer, det här var samtidigt som jag skrev min B-uppsats och allt var väldigt Ola Hansson/Stella Kleve/sex och galenskap och kroppslighet och äckel. Om jag bara kan komma på en handling som inte är så såpig kanske det kan bli nåt. Jag publicerar härmed ett utdrag ur texten, där huvudpersonen Marina (på besök hos sin storasyster i Skåne, med vilken hon tidigare haft en ganska frostig relation. M ska skriva färdigt sin B-uppsats i konstvetenskap under sommaren men kan inte koncentrera sig eftersom storasysterns man, den kände generationsförfattaren från åttiotalet, går omkring hemma med skrivkramp och fördriver tiden med att stöta på M) och Casper (författarmannens gode vän från tiden han tillbringat i Paris. C bor nu på franska riveran och försörjer sig på suspekta vis. Givetvis är han gay.) har varit inne i den intilliggande och supit sig fulla på stadshotellet: Vi missar bussen såklart. Jag orkar inte bli arg. Det känns inte som att saker spelar någon roll över huvud taget. Det har redan börjat ljusna och det snurrar i mitt huvud och jag vill helst av allt bara sätta mig vid vägkanten, men Casper låter sig inte slå av på tempot. ”Kom igen nu din vekling!” tjatar han. Som att han på något sätt skulle vara bättre rustad för långa fotvandringar än jag. ”Kan jag inte få sitta ner? Bara lite?” gnäller jag, men han låtsas inte höra. Eller så hör han helt enkelt inte. Plötsligt är hans fulla uppmärksamhet riktad vid något svart vid vägkanten. Han tassar försiktigt närmare och börjar sedan granska föremålet. ”Vad är det för något?” frågar jag. ”En överkörd grävling!” meddelar Casper med något som påminner väldigt mycket om förtjusning. Jag kikar över axeln på honom. Grävlingen är helt intakt, pälsen är vackert glänsande och det ser ut som att den sover. ”Tänk om den inte alls är överkörd” säger jag. ”Tänk om den lever, den kanske bara ligger här och vilar sig lite.” Casper skrattar. ”Klart den inte gör. Den är stendöd. Vänta så ska jag visa dig.” ”Grävlingar är jättefarliga…” börjar jag, men Casper lyssnar inte. Han har börjat leta efter något i diket och hittar snart en bit av en orange snöpinne som han triumferande håller upp i luften. Så börjar han peta på grävlingen med pinnen. ”Snälla, kan du inte låta den vara” ber jag. ”Du…gravfrid, eller vad det heter…kan du inte visa lite…respekt..?” Men Casper ger sig inte. ”Fan vad tung den är” mumlar han och lyckas i nästa sekund vända över grävlingen på rygg. Hela buken på den är uppsprucken och där inne rör sig något vitt. Jag vänder snabbt bort huvudet. ”Wow, gross…likmaskar! Kolla Marina!” Men jag kan inte kolla för i samma ögonblick som den tunga söta lukten av förruttnelse når mig kräks jag i diket bredvid grävlingen. Det får tyst på Casper. ”Är du okej?” frågar han dämpat när jag slutat hulka. ”Nej. Jag hatar att spy.” Han ser skyldig ut och skyndar sig att vända tillbaka grävlingen på mage. Sedan lägger han armen om mina axlar och när vi långsamt börjar gå längs vägkanten igen nynnar han en gammal eurodiscolåt i mitt öra. ”Fan vad dålig smak du har” mumlar jag. Han ler. ”Jag kan bära dig hem om du vill” erbjuder han sig. ”Det kan du ju inte, jag väger säkert mer än du.” ”Tror du?” ”Du är ju så satans smal.” ”Jag är inte smal, jag är spenslig.” ”Spenslig? Vad är det för ord?” Han ler mot mig. ”Är du arg på mig?” ”Ja.” ”Hur länge kommer du vara det?” ”Aslänge.” ”Till den där vägskylten?” ”Du, jag kommer vara arg längre än så.” ”Tio minuter? En kvart?” Och tillslut är vi hemma. Fem poäng för varje spårbar influens. Nu lyssnar jag på Niklas Strömstedt. Det kan jag verkligen rekommendera. 14:34 Åh, nu hittade jag ett brev från Per Hagman på disketten. Han har alltså inte skrivit det till mig utan till nån okänd tjej som la ut det på nätet ett tag. Jag publicerar härmed ett utdrag ur det också: ”Nu till det mer lättsamma du skrev men som jag faktiskt måste säga något om. Du har helt rätt i att alla de där flickorna och pojkarna som skriver i så kallade trendiga tidningar försöker framställa sig själva som själfulla. Men vet du vad? Alla de flickorna och pojkarna är bortskämda och bekväma barn från bättre Stockolmshem och sådana barn ska man aldrig lyssna på. För sådana barn är bara bra på en enda sak: att ersätta liv med stil. Just nu verkar den stilen gå ut på att ständigt rabbla en och samma ramsa om hur man skriver om popmusik (t ex) ”av kärlek” och hur otroligt ”på riktigt” man är och sådant. Tänk ett slag och du förstår att trendriktiga tonårsjournalister med perfekt smak och dyra kläder är så långt ifrån ”riktighet” man kan komma. Bara låtsade hjärtan har mage att i skrift tävla om vem som kan gråta mest till den eller den popsingeln, bara låtsade hjärtan kan skriva om vilken popstjärna som har den hippaste smärtan i sina låtar för tillfället. Nej, jag kräver inte gravallvar, bara självinsikt och ödmjukhet. Sådant som övre medelklassbarn inte känner till. Ägna dig precis hur mycket som helst åt ytligheter, dum dekadens, flärd och förgängligheter, men gör det uppriktigt.” Det får bli dagens visdomsord från Per. [2004-04-11 23:48:50.0] 23:46 Hej. Glad påsk. Jag har varit på landet två gånger, det var bra. Jag saknar natur, jag hade inte varit i natur på evigheter. Jag är solbränd på näsan. Jag har ätit mat. Jag äter mat nu. Jag är i Bs lägenhet. Norrköping är bra. Vi har varit ute och gått och druckit sprit. Hejdå. [2004-04-08 00:28:51.0] 00:26 Jag har köpt Jens Lekman. Jag ska lyssna på Jens Lekman och åka buss. Och jag har fixat presenter till min familj. Jag ska packa nu och imorgon ska jag åka till Norrköping och fira påsk. Eh, fira och fira förresten. Jag ska dit och äta en massa. Det blir bra. and when she talked about the fall I thought she talked about Mark E Smith I never understood at all